Matematik är ett ämne som för många kan vara laddat. Boaler (2008) menar att matematikskiljer sig från hur lärare undervisar i det till hur det används i vardagen. Mångaser matematik i skolan som enformigt och inte särskilt kreativt (ibid). I detta examensarbetehar jag undersökt matematiklyftet som en kompetensutvecklingsinsats och hurdet har påverkat tre lärares undervisning.Sedan år 2003 har Sveriges resultat i bland annat PISA och TIMMS sjunkit (Skolverket,2013). När resultatet kom 2003 togs ett beslut om en handlingsplan för att öka matematikintressetoch öka lärarnas kompetens (Statens offentliga utredningar SOU 2004:97,2004).Matematiklyftet är en kompetensutvecklingsinsats framtaget av Skolverket på beslut avregeringen vars syfte är att kompetensutveckla matematiklärare. Fortbildningen är uppbyggdav 8 moduler. Varje modul är ett fokusområde som delas in i 4 moment.Jag vill med detta arbete undersöka på vilket sätt matematiklyftet har förändrat matematikundervisningengenom följande frågeställningar:• Hur har matematikundervisningen förändrats sedan matematiklyftet infördes?• På vilket sätt har lärarnas attityder förändrats efter medverkan matematiklyftet?• Har matematiklyftet varit till någon nytta/fungerat på de skolor jag har undersökt?Arbetet är en kvalitativ studie och bygger på semistrukturerade intervjuer. Intervjuernaär sedan analyserade med hjälp av selektiv metod. Resultatet av intervjuerna var att lärarnatill stor del fann matematiklyftet intressant, givande och att det har förändrat derasundervisning på ett eller annat sätt.Två av tre lärare menar att om läraren är inspirerad och får inspiration blir även elevernaintresserade och inspirerade. Jakobsson (2013) menar att politikerna använder resultatfrån stora mätningar för att få igenom sin politik. Detta har inte spelat någon roll för attmatematiklyftet ska vara ett lyckat projekt då lärarnas attityder har förändrats till detbättre och därmed gett eleverna en bättre undervisning.

Matematiklyftet är en statligt finansierad kompetensutveckling för matematiklärare. Jag har undersökt hur några av lärarna i en kommun har upplevt matematiklyftet och om det har fått några effekter på deras undervisning. Har lärarna blivit bättre på att undervisa alla elever så att de når målen? Jag har undersökt det här genom att jag har intervjuat tre stycken lärare som har gått matematiklyftet och de arbetar på olika skolor i kommunen. De har berättat om hur de upplevde matematiklyftet. Studien består av tre delar: Den första är vad det är för faktorer som påverkar kompetensutveckling, den andra är hur kompetensutvecklingen matematiklyftet har påverkat undervisningen och den tredje är hur undervisningen har påverkat elever i behov av stöd i matematik. De faktorer som jag i min undersökning kom fram till påverkade matematiklyftet var hur kommunen hade organiserat det hela. Faktorer som påverkade var bland annat skolledningen, lärargruppen, tiden och innehållet. Under matematiklyftet har jag sett att lärarna har gjort vissa förändringar i undervisningen, men alla dessa förändringar kom inte att bestå. En av de förändringar som alla lärarna gjorde var att de införde mer matematiska diskussioner i klassrummet. Den tredje delen handlar om elever i matematiksvårigheter. Lärarna tar upp att de som har koncentrationssvårigheter och ADHD fick svårt när lärarna gick matematiklyftet eftersom läraren genomförde aktiviteter som bröt mot det vanliga lektionsinnehållet. Lärarna tar samtidigt upp att alla elever hade nytta av att lärarna gick matematiklyftet, eftersom det gjorde att aktiviteterna som var med i matematiklyftet innehöll flera matematiska områden och tränade flera olika förmågor. Och det var bra även för elever med matematiksvårigheter. / Matematiklyftet is a government funded competence development programme for math teachers. I have examined how the teachers in one municipality have experienced matematiklyftet and its consequences in their teaching. Do the teachers become more skilled in teaching to get all the pupils to achieve a passing grade? I have done this by interviewing three teachers in different schools in the municipality who have taken this programme. They have given me their story of how they experienced matematiklyftet. I have examined three parts of the competence development programme. Number one: What are the elements that impact on the competence development programme. Number two: How does the competence development programme influence teaching. Number three: How does the competence development programme affect on pupils with special needs in mathematics. In my research I found that the elements that had an impact on matematiklyftet was how the municipality had organized matematiklyftet, the principal of the school, the teacher´s assembly and the programs contents. The second part was the consequences in teaching where I found out that all the changes in teaching procedure during matematiklyftet did not last afterwards, but one of the changes that all three teachers did and are still doing is that they are having mathematical discussions with the pupils. Finally the effect on pupils with special needs in mathematics where that the teachers noticed that pupils with ADHD or short span of focusing had difficulties since matematiklyftet made the teachers deviate from ordinary activities and content in math class. The teachers bring up that all students benefits from this programme because the activities within matematiklyftet contain several different areas in mathematics. And tests several different skills, which is beneficiary even for pupils with special needs in mathematics.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett arbetslags förutsättningar och uppfattningar om kollegialt lärande och formativ bedömning har påverkat deras undervisning efter att ha deltagit i Matematiklyftet. Arbetslaget samt deras rektor har intervjuats och en analys av de texter som behandlar bedömning från två moduler i Matematiklyftet har genomförts för att svara på syftet. Under fortbildningen har arbetslaget getts tillfällen att prova olika metoder för att arbeta med formativ bedömning i sin undervisning, där de fastnat för några av dem och fortsatt använda efter Matematiklyftets slut. De har upptäckt ett samband mellan bedömning och undervisning, att de inte behöver ses som två skilda delar som krockar med varandra utan att de kan samverka och komplettera varandra. Arbetslaget har även fått upp ögonen för vikten av kollegialt lärande i planering av undervisning. Detta genom de kontinuerliga mötena där de diskuterat matematikdidaktik och delat med sig av varandras erfarenheter, kunskaper och samarbetat med lektionsplaneringar och då upptäckt fördelarna med att ta hjälp av varandra. Med hjälp av rektorns stöd och handledarens engagemang, vilket i min studie visat sig vara avgörande framgångsfaktorer, har det deltagande arbetslaget under Matematiklyftets gång fått diskutera och praktisera arbetssätt, verktyg och synsätt utifrån forskningsartiklar. Detta har gjort att både rektor och lärare insett vikten av att kontinuerligt arbeta kollegialt för att öka matematikundervisningens kvalitet. Utifrån detta samt rektorns vision för hur det fortsatta arbetet ska se ut efter Matematiklyftets slut, har lärarna i arbetslaget getts förutsättningar att fortsätta att arbeta med formativ bedömning i matematikundervisningen genom kollegialt lärande. / The purpose of this study is to investigate how a teacher team's prospects and perceptions of peer learning and formative assessment has influenced their teaching after taking part in “Matematiklyftet”. The teacher team and their principal have been interviewed and an analysis of the texts concerning formative assessment from two modules in “Matematiklyftet” has been made to answer the purpose. During “Matematiklyftet” the teacher team has been given opportunities to try different methods to work with formative assessment in their teaching and they got an interest for some of them that they continued to use after the end of “Matematiklyftet”. They have discovered a link between assessment and teaching, that they need not be seen as two distinct parts that collide with each other, but rather that they can interact and complement each other. The teacher team has also realized the importance of peer learning in the planning of teaching. This, by the continuous meetings where they discussed mathematics didactics and shared each other’s experience, knowledge and collaborated with lesson planning and then discovered the benefits of helping each other. With the help of the principal’s support and the dedication from the leader of the discussion-group, which in my study proved to be critical success factors, the teacher team has been given opportunities to discuss and practice work methods, tools and point of views based on research articles during “Matematiklyftet”. Through this experience, both the principal and the teachers have realized the importance of continually work with peer learning to enhance mathematics teaching quality. Based on this, and the principal’s vision for how to continue the teachers peer learning after “Matematiklyftet”, the teacher team has been given opportunities to continue to work on formative assessment in mathematics education through peer learning.

Bakgrund Matematik kunskaperna har försämrats i de svenska skolorna över tid, därav måste något hända. Därför pågår det en stor statlig vidareutbildning av matematiklärare, Matematiklyftet. Denna fortbildning riktar sig till lärare i årskurs 1-9 i syfte att höja måluppfyllelsen hos eleverna. Eleverna skall således få en mer varierad och utmanade undervisning. Syftet med studien är att undersöka om lärare i årskurs 1-5 beskriver sin undervisning mer inkluderande, efter att de har gått Matematiklyftet. Undersökningen gjordes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som verktyg. Sex lärare från två olika skolor i Västsverige intervjuades. Deras svar spelades in, transkriberades och analyserades. Resultatet tyder på att undervisningen har blivit mer inkluderande efter att lärare deltagit i Matematiklyftet. De intervjuade lärarna anger att de nu i större utsträckning varierar och utmanar eleverna och att de i ökad utsträckning ägnar mer av matematiklektionerna åt problemlösning. Lärarna redogör att de lättare kan anpassa sig till elevers olika kunskapsnivåer.

Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsättningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmåga. Vidare studerades två skolformer utifrån vilka likheter och/eller skillnader i förutsättningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer på pedagog-, elev-, grupp och miljönivå som påverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmåga. En kvalitativ ansats var utgångspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallärare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsärskolan. Informationen tolkades utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv med visst inslag av sociokulturellt perspektiv. Resultatet pekade på att det fanns en relativt stor variation både inom, men också mellan skolformerna. Det var störst variation inom grundsärskolan. Den över lag största skillnaden fanns i den samstämmighet kring förutsättningar för att utveckla matematisk kommunikation som grundskolans lärare visade. Alla grundskoleinformanter deltar i Matematiklyftet och resultaten i studien kan tyda på att fortbildningen har påverkat undervisningen i grundskolan till ökad samstämmighet jämfört med i grundsärskolan.

No description available.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare, i årskurs 1-3, uttrycker att de går tillväga för att planera, utvärdera och utveckla den egna matematikundervisningen. Genom att se till faktorer som kan påverka planerings- och utvärderingsprocessen fördjupas förståelsen av det som sker. Studiens datamaterial samlades in genom kvalitativa intervjuer med åtta matematiklärare verksamma i årskurserna 1-3. Materialet har bearbetats genom systematisk textkondensering och analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna som utgörs av en modell för lesson study samt ramfaktorteori. I resultatet framgår avsaknaden av ett systematiskt arbetssätt för utvärdering av undervisningen. Något som påverkas av ett antal ramfaktorer såsom tid, antal elever och möjligheten att utvärdera med sina kollegor. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning.

I denna studie undersöker vi fyra lärares upplevelser av fortbildningarna Matematiklyftet och Räkna med Västerås samt om dessa har påverkat lärares planering och undervisning inom ämnet matematik. Vi undersöker om lärarna upplever att de får användbara verktyg samt stöd av fortbildningarna. Denna studie genomförs via kvalitativa intervjuer där fyra lärare beskriver deras upplevelser genom att svara på våra konkreta frågeställningar.

No description available.

Förväntat kunskapsbidragResultatet av studien kan vara ett litet bidrag till att förstå hur olika regeringsbeslut och satsningar tas emot av lärare och hur lärarna arbetar med målen i sin egen undervisning. För att få matematiklyftet implementerat i lärarkåren behövs färdighetsträning för lärarna. Det kollegiala lärandet behöver vidareutvecklas för att bli en del i de ordinarie arbetsuppgifterna. Lärare behöver samtala och analysera undervisning tillsammans och det kräver tid. Regeringen har genom matematiklyftet goda intentioner och har givit bra förutsättningar för att starta upp en förändring men det krävs såväl tid som stort engagemang för att en förändring ska ske. Ytterligare beslut kommer antagligen att behöva tas för en lyckad implementering. Syfte och frågeställningarSyftet med min undersökning är att studera hur lärare uppfattar att de grundar sin matematikundervisning på forskning och beprövad erfarenhet efter att ha deltagit i matematiklyftet. För att tydliggöra mitt syfte kan detta konkretiseras i följande frågeställningar:På vilket sätt menar lärare som genomfört matematiklyftet att fortbildningen påverkat deras sätt att undervisa utifrån forskning och beprövad erfarenhet.Vilken är, menar lärarna, den största vinsten med att ha deltagit i matematiklyftet?Hur använder lärare sig av erfarenheter, efter ha att deltagit matematiklyftet, i sin fortsatta matematikundervisning?TeoriArbetet baseras på teorier enligt Piaget och Vygotskij om hur vi lär samt teorier om kollegialt lärande och hur detta påverkar lärares sätt att se på forskning och beprövad erfarenhet. För att analysera mitt empiriska material har jag använt mig av systemteori och utgått från Uri Bonfenbrenners ekologiska model.MetodMetoden för studien grundar sig i kvalitativa intervjuer där den semistrukturerade intervjun använts för att samla in empiriskt material. ResultatResultatet visar på att lärarna som gått matematiklyftet är positiva till fortbildningen och dess upplägg. De saknar dock kontinuiteten som krävs för att förhållningssättet i lyftet ska implementeras. Lärarna i studien upplever att det har varit lätt ta till sig de metoder som matematiklyftet erbjuder. Under tiden som lärarna gick lyftet var dessa metoder kopplade till teorier och uppgifter utarbetade efter ett syfte. Efter matematiklyftet har lärarna inte analyserat och utvärderat sitt sätt att undervisa och metoderna har därför använts som en del i undervisningen utan närmare eftertanke. Implikationer Som speciallärare kan jag arbeta för att ledningen på skolan ger en legitimitet åt lärarna att fortsätta arbeta enligt matematiklyftets anda, att det är ok att misslyckas och att visa på att lärarna genom att pröva och misslyckas utvecklar sin profession och, om det ges tid, på så sätt elevernas resultat.