<p>My purpose with this examination paper has been to inquire and make a contribution with knowledge about how teachers and remedial teachers work with children who has difficulties in mathematics.</p><p> </p><p>My specified question of issue was: How do teachers work with children who have difficulties in mathematics?</p><p> </p><p>My methods have been to read literature and to accomplish an examination by qualitative interviews with teachers and remedial teachers. My choice of methods has been contributing of me getting a good materiel about how teachers can work with children who has difficulties in mathematics. </p><p>The examination paper begins with the schools curriculum ”Lpo94” and definitions of difficulties in mathematics. Further the examination paper withholds charters of knowledge and capacity within mathematics, the learning process and different causes to difficulties in mathematics. Afterwards comes the primary part of the examination paper that withholds the teachers work, the educational contents, materiel and individualisation. Then comes the chapter of methods and the result of the inquire with the interview questions and answers. Afterwards comes an analyse of the inquires result and earlier research. The examination paper is completed with a discussion and a proposal to continued research.</p><p>My definitive conclusion is that teachers different work options like with elaborative materiel, solution of problems and words within mathematics, gives a better learning process and development for pupils with difficulties in mathematics. The teacher shall also adjust the educational contents too the pupils qualifications and needs.</p> / <p>Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka och bidra med kunskap om hur lärare och speciallärare/specialpedagoger arbetar med barn som har matematiksvårigheter.</p><p> </p><p>Min preciserade frågeställning var: Hur arbetar lärare med barn som har matematiksvårigheter?</p><p> </p><p>Mina metoder har varit att läsa litteratur och att genomföra en undersökning som gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare. Mina metodval har bidragit till att jag fått ett bra material om hur lärare kan arbeta med barn som har matematiksvårigheter.</p><p>Examensarbetet inleds med skolan läroplan Lpo94 och definitioner av matematiksvårigheter. Vidare innehåller examensarbetet avsnitt om kunskap och förmåga inom matematik, inlärningsprocessen och olika orsaker till matematiksvårigheter. Sedan kommer examensarbetets huvudavsnitt som innehåller lärarens arbete, undervisningens innehåll, material och individualisering. Efter detta kommer metodkapitlet och resultatet av undersökningen med intervjufrågor och svar. Sedan kommer en analys av undersökningens resultat och tidigare forskning. Examensarbetet avslutas med en diskussion och förslag till fortsatt forskning.      </p><p> </p><p>Min slutsats är att lärarens olika arbetssätt som t.ex. med laborativa material, problemlösning och begrepp inom matematiken bidrar till en bättre inlärningsprocess och utveckling hos elever som har matematiksvårigheter. Läraren ska även anpassa undervisningens innehåll till elevens förutsättningar och behov.</p>

My purpose with this examination paper has been to inquire and make a contribution with knowledge about how teachers and remedial teachers work with children who has difficulties in mathematics.   My specified question of issue was: How do teachers work with children who have difficulties in mathematics?   My methods have been to read literature and to accomplish an examination by qualitative interviews with teachers and remedial teachers. My choice of methods has been contributing of me getting a good materiel about how teachers can work with children who has difficulties in mathematics.  The examination paper begins with the schools curriculum ”Lpo94” and definitions of difficulties in mathematics. Further the examination paper withholds charters of knowledge and capacity within mathematics, the learning process and different causes to difficulties in mathematics. Afterwards comes the primary part of the examination paper that withholds the teachers work, the educational contents, materiel and individualisation. Then comes the chapter of methods and the result of the inquire with the interview questions and answers. Afterwards comes an analyse of the inquires result and earlier research. The examination paper is completed with a discussion and a proposal to continued research. My definitive conclusion is that teachers different work options like with elaborative materiel, solution of problems and words within mathematics, gives a better learning process and development for pupils with difficulties in mathematics. The teacher shall also adjust the educational contents too the pupils qualifications and needs. / Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka och bidra med kunskap om hur lärare och speciallärare/specialpedagoger arbetar med barn som har matematiksvårigheter.   Min preciserade frågeställning var: Hur arbetar lärare med barn som har matematiksvårigheter?   Mina metoder har varit att läsa litteratur och att genomföra en undersökning som gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare. Mina metodval har bidragit till att jag fått ett bra material om hur lärare kan arbeta med barn som har matematiksvårigheter. Examensarbetet inleds med skolan läroplan Lpo94 och definitioner av matematiksvårigheter. Vidare innehåller examensarbetet avsnitt om kunskap och förmåga inom matematik, inlärningsprocessen och olika orsaker till matematiksvårigheter. Sedan kommer examensarbetets huvudavsnitt som innehåller lärarens arbete, undervisningens innehåll, material och individualisering. Efter detta kommer metodkapitlet och resultatet av undersökningen med intervjufrågor och svar. Sedan kommer en analys av undersökningens resultat och tidigare forskning. Examensarbetet avslutas med en diskussion och förslag till fortsatt forskning.         Min slutsats är att lärarens olika arbetssätt som t.ex. med laborativa material, problemlösning och begrepp inom matematiken bidrar till en bättre inlärningsprocess och utveckling hos elever som har matematiksvårigheter. Läraren ska även anpassa undervisningens innehåll till elevens förutsättningar och behov.

Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning. Avsikten har varit att observera barns matematiska begreppsanvändning i den spontana leken. Vid observationerna har ett särskilt framtaget observationsschema använts för att dokumentera vilka lektyper och matematiska begrepp som observerats. Resultatet visar att olika lektyper stimulerar olika begrepp och de begrepp som uttrycks mest är jämförelseord. De lektyper som framkom i resultatet är; rollek, bygglek, lego, spel, bilar, figurer, dockor och övrigt. Avslutningsvis diskuteras resultatet och metoden i förhållande till litteraturen och våra egna tankar. Tre teman är framtagna i resultatdiskussionen; språket, leken och miljön med utgångspunkt i barnens begreppsanvändning och lektyperna. / This study aims to examine in which spontaneous play indoors, children in preschool expresses mathematical concepts. The background to the study is our belief that the mathematics work in preschool should be assumed from the children's perspective and that play has an important role in that work. The spontaneous play are a central part of mathematics learning and conception and therefore is preschool an appropriate place for this study. If children in preschool at an early stage creates an interest and begin using mathematical concepts if also favors the concept of use, that required in school. Inspired by an ethnographic approach, there have been observations of two preschool departments, on seven occasions in each department. The intention has been to observe children's mathematical concepts used in the spontaneous play. At the observations, a designed observation chart has been used to record the play types and mathematical concepts observed. The result shows that different play types stimulate different concepts, and the concepts that are mostly expressed are comparison words. The play types that emerged in the result are; role play, construction play, lego, games, cars, figures, dolls and others. To sum up, we discuss the result and the method in relation to the literature and our own thoughts. Three themes are produced in the result discussion; language, play and the environment on the basis of children's concepts of use and play types.

Detta examensarbete är en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll. De kvalitativa intervjuerna med pedagogerna, som var inblandade i undersökningen, användes för att styrka det som observationerna visade. Resultaten visar att en del pedagoger använde av- och påklädningssituationerna för att synliggöra matematiska begrepp. I samtal med barnen utryckte de sig medvetet på ett matematiskt språk och förklarade begrepp för barnen i de situationer det behövdes.

No description available.

Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken. De fokuserar på siffror, räkneramsan, räknar antal och jämför form och storlek. Samtal om siffran 0 och dess betydelse förs med barnen. De reflekterar och resonerar tillsammans med barnen över olika matematiska företeelser som de möter i bilderboken med stöd av dess bilder. Förskollärarna ger också flera exempel på hur barnen har utvecklat matematiska begrepp. De tar även tillvara på den mångfald och den variation av matematik som bilderboken erbjuder. / The purpose of this study is to investigate which mathematical contents preeschool teachers visible when using the picture book Little O and all the others. In order to answer the study questions, both observations and qualitative interviews have been used. Two preeschool teachers from one preeschool were selected. The children who participated in the observations were  4-5 years old. The results show that preeschool teachers reveal a broad mathematical content in the above mentioned picture book. They focus on numbers, countingchants, counting numbers and compare the shape and size. Conversations about the number 0 and the importance of it takes place. They reflect and resonate with the children of different mathematical phenomena they encounter in the picture book by virtue of its images. Preeschool teachers also give several examples of how the children have developed mathematical concepts. They also utilize both the diversity and the variety of mathematics that the picture book offers.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander &amp; Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010).   Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har. Det pågår först och främst två diskurser, den matematiska och den vardagliga. Diskurserna etableras utifrån olika sociala och sociomatematiska normer som styr undervisningen. Traditioner och förväntningar påverkar undervisningen och den påverkan verkar vara starkare än forskningsrön eller nya styrdokument. / The study examines how mathematical concepts established in the discourse in the classroom and how teachers plan for, implements and processes mathematical concepts. The study's purpose is to study how teachers deal with mathematical concepts in teaching from a special education perspective. Based on the study's approach chosen two qualitative data collection methods. To this inserts Selander &amp; Kress´s (2010) formal learning design sequence and Halliday´s (2004), three meta-functions and an institutional function (Boistrup- Björklund, 2010).   The study shows that procedural knowledge has a big place in teaching.  Teachers deal with concepts in passing and not thinking about which part the linguistic expressions have. There are primarily two discourses ongoing, the mathematical and the everyday, the discourses are established based on various social and socio-mathematical norms that effects the teaching. Traditions and expectations affect the teaching and the effect seems to be stronger than research findings or new policy document.

Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda på vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass.   Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen.   Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska begrepp. Resultatet visar att språk är en länk mellan matematiska tankar och tillämpningen av dessa tankar. Dessutom synliggör den kvalitativa studien att  pedagogerna skapar sociokulturella sammanhang genom grupparbete så att barnen påverkas av varandras tankar mot den matematiska begreppsutvecklingen.   Pedagogernas arbetssätt åskådliggör att de är medvetna om att lek och aktiviteter stödjer barnens matematiska utveckling och att detta skapar förutsättningarna för fantasi och kreativitet. Observationerna och resultatet visar att pedagogerna har fokus på variation av aktiviteter, upprepning och imitation så att barnen inspireras av varandras uttrycksformer och föreställningar. Barnen väljer bygg och konstruktion mest i anknytning till Alan Bishops sex fundamentala matematikaktiviteter. Barnen försöker förstå och utveckla matematiska begrepp i relation med varandra. I barnens värld är inte ett objekt fristående ifrån andra objekt utan de relaterar olika begrepp till varandra och ger mening till en företeelse genom kombination av olika matematiska begrepp.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också. Vidare visar resultatet att barn som hade kunskap/erfarenheter om sortering uppmärksammade och hjälpte andra barn med mindre erfarenheter om sortering än dem själva. Barnen fick en annan roll där de var tvungna att visa eller använda verbalt språk för att den de sorterade med skulle förstå dem. Barnen använde matematiska begrepp som handlade om placering, lokalisering och tid. De kunde para ihop, gruppera och använde sig av subitizing, dvs. med snabb blick fastställa antal. Barnen hittade på egna samband utifrån något som de hade sett, dvs. utifrån egna erfarenheter. De använde mest substantiv och adjektiv som ett sätt att beskriva föremålens egenskaper.

<p>Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning. Avsikten har varit att observera barns matematiska begreppsanvändning i den spontana leken. Vid observationerna har ett särskilt framtaget observationsschema använts för att dokumentera vilka lektyper och matematiska begrepp som observerats. Resultatet visar att olika lektyper stimulerar olika begrepp och de begrepp som uttrycks mest är jämförelseord. De lektyper som framkom i resultatet är; rollek, bygglek, lego, spel, bilar, figurer, dockor och övrigt. Avslutningsvis diskuteras resultatet och metoden i förhållande till litteraturen och våra egna tankar. Tre teman är framtagna i resultatdiskussionen; språket, leken och miljön med utgångspunkt i barnens begreppsanvändning och lektyperna.</p> / <p>This study aims to examine in which spontaneous play indoors, children in preschool expresses mathematical concepts. The background to the study is our belief that the mathematics work in preschool should be assumed from the children's perspective and that play has an important role in that work. The spontaneous play are a central part of mathematics learning and conception and therefore is preschool an appropriate place for this study. If children in preschool at an early stage creates an interest and begin using mathematical concepts if also favors the concept of use, that required in school. Inspired by an ethnographic approach, there have been observations of two preschool departments, on seven occasions in each department. The intention has been to observe children's mathematical concepts used in the spontaneous play. At the observations, a designed observation chart has been used to record the play types and mathematical concepts observed. The result shows that different play types stimulate different concepts, and the concepts that are mostly expressed are comparison words. The play types that emerged in the result are; role play, construction play, lego, games, cars, figures, dolls and others. To sum up, we discuss the result and the method in relation to the literature and our own thoughts. Three themes are produced in the result discussion; language, play and the environment on the basis of children's concepts of use and play types.</p>