Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken uppfattning föräldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har använts är enkät för att nå ut till så många föräldrar som möjligt. Två förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att föräldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns även ett behov att från pedagogernas sida öka informationen till föräldrarna. Resultatet är endast relevant för den deltagande gruppen och inte generellt resultat. Slutsatsen är att föräldrarna bör ha ett eget ansvar och intresse för att skapa sig en uppfattning om matematikområdet i förskolan. Pedagogen har även i uppgift att intressera föräldrarna för matematikområdet i den pedagogiska verksamheten i förskolan.

Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna. Observationerna antecknades och intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades. Studien utfördes vid två matematik-situationer, på två skolor. Observationerna genomfördes i elevernas naturliga miljö, klassrummet, och intervjuerna parvis i avskilt rum. Totalt observerades 12 elever och intervjuer genomfördes med 3 par elever.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation och begreppsanvändning, deras sätt att kommunicerar med ett vardagligt eller matematiskt språk. Resultatet visar även hur läraren kommunicera med eleverna under lektionen, vilka begrepp som används. Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra hur läraren borde arbeta för att skapa en kommunikativ miljö som kan leda till en förstärkning av begreppsanvändning. Diskussionen berör även hur läraren ska gå tillväga för att gynna elevernas kunskapsutveckling samt begrepps-utveckling. Vilket vi anser kan ske genom att eleverna bl.a. använder sig utav en begreppsbok och får möjlighet att kommunicera med varandra.

Syftet med denna studie är att identifiera de idéer lärare har om begreppsförmågans betydelse för att lösa matematiska problem samt de pedagogiska strategier som lärare kana nvända för att hjälpa elever att förstå matematiska begrepp och hur begreppsförståelse kan påverka matematiklärande. Studien är kvalitativ och fyra mattelärare som är kunniga om frågan intervjuades. Resultaten visar vikten av att förstå matematiska begrepp för att det gör det möjligt för elever att kommunicera med andra och utföra en mängd olika uppgifter. Dessutom visar resultaten att lärare har tillgång till ett brett utbud av metoder, inklusive begreppskartor, MAGMA och andra verktyg, för att hjälpa elever att förstå matematiska idéer.

Forskning visar på en koppling mellan språk och matematik. Syftet med detta arbete ärdärför att undersöka vilka möjligheter lärare skapar för elevers begreppsutveckling genomkommunikation i matematikklassrummet i årskurserna F-3. Analysen är gjord utifrånhermeneutiken med en sociokulturell utgångspunkt. Undersökningen för denna studiegenomfördes med hjälp av kvalitativa öppna observationer i fyra olika klassrum. Dettaarbete är huvudsakligen en kvalitativ studie, men med inslag av kvantitativa metoder för attkunna analysera, jämföra samt tolka vårt datamaterial som ligger till grund för resultatet.Vårt resultat visade på att kommunikationsmönstret i de olika klassrummen varierade menatt de observerade lärarna mestadels använde sig av stängda frågor. Talutrymmet under deobserverade lektionerna dominerades av läraren i antal meningar med nästan dubbelt såmånga som eleverna. Utifrån vårt resultat kunde vi även se att antalet matematiskt språk someleverna använde påverkades av både elevernas ålder samt antalet matematiskt språk somläraren använde. Slutsatsens som vi kan dra utifrån arbetets resultat visar på att: - Lärarnas talutrymme var det som dominerade i klassrummet - Den dominerande kommunikationen skedde mellan lärare och elev - Lärarna använde mestadels stängda frågor i sin undervisning - Desto mer matematiskt språk som lärarna använde, desto mer använde eleverna detockså, vilket gällde både antalsmässigt och procentuellt - Det som lärarna bidrog med var att utmana elevernas tänkande, resonemang ochdelaktighet i undervisningen

AbstraktStudiens bakgrund ligger i bristen på semiotiska aspekter och laborativaundervisningsmetoder inom matematikundervisningen i Sverige som fortfarande är ettrelativt outforskat område. Syftet med examensarbetet var att undersöka om införandetav laborativt arbete som undervisningsmetod skulle förbättra yrkesgymnasieeleversförmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och procedurer inom områdettal. Två huvudfrågor behandlades: Ökar elevernas förmåga att använda och beskrivabegrepp och procedur inom arbetsområdet tal enligt Skolverkets kunskapskriterier omman arbetar på ett laborativt arbetssätt? Uppvisar experimentgruppen god säkerhet i sinakunskaper jämfört med kontrollgruppen? För att svara på dessa frågeställningaranvändes både kvalitativa och kvantitativa metoder. Inom det laborativa arbetetanvändes pedagogiska metoder såsom “The Learning Pit” och “The Open Approach”,tillsammans med uppgifter av typen rika problem. I den kvantitativa delen analyseradeselevernas studieresultat i relation till Skolverkets lärandemål och betygskriterier.Teoretiska perspektiv som användes inkluderade Duvals och Peirces teorier. Resultatenvisade en positiv effekt av det laborativa arbetssättet på elevernas förmåga att användaoch beskriva matematiska begrepp och procedurer inom området tal. Detta bekräftadesinte direkt, utan i längden av statistiska analyser som visade signifikanta förbättringarhos eleverna över tid. Alla elever i experimentgruppen uppvisade god säkerhet i sinakunskaper jämfört med eleverna i kontrollgruppen. En av studiens implikationer är attlaborativt arbete kan hjälpa elever att förstå matematik på ett djupare och mermeningsfullt sätt. Det betonar vikten av att skapa en utforskande, kreativ och interaktivlärmiljö, samt att variera undervisningen för att möta elevernas olika behov ochkunskapsnivåer

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur läroböcker erbjuder stöd för lärandet i matematik för elever med språkstörning i årskurs 4. Bakgrunden behandlade matematik som språk, behov som elever med språkstörning kan ha, läromedels roll i skolan och tidigare studier i läromedelsanalyser. Det teoretiska ramverket utgick från en tidigare läromedelsanalys med fokus på elever i matematiksvårigheter och redogjorde studiens centrala begrepp som utgjorde kriterier i analysverktyget. Studiens syfte uppnåddes genom en kvalitativ textanalys och erbjuder ett användbart analysverktyg som beskrivs i studiens metod. Studiens resultat indikerade varierande stöd för elever med språkstörning, där en bok erbjöd mer stöd. Båda läroböcker visade begränsat tillgänglighet när det gäller matematiska modeller, samt brister i skriftliga träningsmöjligheter. Resultaten diskuterades angående huruvida läroböckerna möter behoven för elever med språkstörning. Slutsatsen blev att läroböckernas tillgänglighet och träningsmöjligheter bör förbättras, med stöd av lärares och speciallärares avgörande roll att anpassa undervisningen för elever med språkstörning.

<p>Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass.</p><p>I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har.</p><p>Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass. I resultatdelen redogör vi för hur de arbetar med matematik, vilka mål de har med sin verksamhet samt om och hur de hjälper barn som riskerar att få svårigheter i matematik.</p><p>I vår undersökning har vi funnit att förskollärarnas arbete i matematik är relativt likartat. De arbetar mycket konkret och utgår från vardagssituationer, ett arbetssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag. Skolans prägels syns då förskollärarna har avsatta stunder, lektioner, där barnen arbetar specifikt med matematik. De olikheter vi har funnit är att förskollärarna har olika önskemål om vilka kunskaper barnen ska ha uppnått när de lämnar förskoleklass. Förskollärarnas insatser varierar också när det gäller att hjälpa barn som riskerar att få svårigheter i matematik.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av på vilket sätt rörelse har någon påverkan på lärandet i matematik. Vårt empiriska material har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, som arbetar på tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in på band och blev därefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vår analys och vårt resultat. Många av våra intervjudeltagare menar att rörelsen är viktig för att elevernas motorik ska utvecklas. Detta leder till att eleverna får en annan drivkraft och förbättrad koncentration i klassrumssituationer. Vidare anser deltagarna att matematiken förekommer naturligt på idrottslektionerna, den sorts matematik som äger rum är begrepp och enheter. Intervjudeltagarna nämner även att självförtroendet är viktigt för elevernas lärande, i alla ämnen. Det har även visat sig att individualisering är viktig, då elever har olika lärstilar. Vår slutsats är att rörelsen påverkar lärandet i matematik och stärker självförtroendet.</p>

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass. I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har. Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass. I resultatdelen redogör vi för hur de arbetar med matematik, vilka mål de har med sin verksamhet samt om och hur de hjälper barn som riskerar att få svårigheter i matematik. I vår undersökning har vi funnit att förskollärarnas arbete i matematik är relativt likartat. De arbetar mycket konkret och utgår från vardagssituationer, ett arbetssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag. Skolans prägels syns då förskollärarna har avsatta stunder, lektioner, där barnen arbetar specifikt med matematik. De olikheter vi har funnit är att förskollärarna har olika önskemål om vilka kunskaper barnen ska ha uppnått när de lämnar förskoleklass. Förskollärarnas insatser varierar också när det gäller att hjälpa barn som riskerar att få svårigheter i matematik.

The purpose of this study was to identify which thought's teachers had on the curriculum and its term to connect mathematics with reality, and how to combine this with concept of mathematics. The results presented in this report are based on interviews with seven teachers. The results showed that mathematics connected to reality can be interpreted from two basic principles. 1. To adapt the teaching to the pupils’ everyday life and by that facilitate learning here and now. 2. To prepare the pupils for their future so they feel secure and confidence in using mathematics. It was also based on these two approaches that the teachers' view of how the teaching of mathematics connected to reality became visible. For those who had the con-venience of that the students should learn here and now, was working with everyday math and to experiment with practical material current. The long-term approach, learning for life, as-sumed to work with problem solving in which interaction, discussion and argument were im-portant parts. Some of the teachers, who thought that facilitate learning here and now was how to connect mathematics to reality also thought about teaching, unconsciously or con-sciously, as learning for life. / Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas föreställningar om verklighetsanknuten matematik gentemot läroplanen, samt hur de tänker kring sitt uppdrag med verklighetsanknu-ten matematik och matematiska begrepp. Intervjuer med sju verksamma lärare ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att verklighetsanknuten matematik i läroplanen kan tolkas utifrån två grund-principer: att anpassa undervisningen för att underlätta lärandet här och nu och att undervisa för framtiden och att lära för livet. Det var också utifrån dessa två synsätt som lärarnas syn på hur undervisningen av verklighetsmatematik blev synligt. För de som ville underlätta för ele-verna här och nu, var det att arbeta elevnära undervisning och att laborera med praktiskt mate-rial som var aktuellt. Det långsiktiga förhållningssättet, att lära för livet, utgick ifrån att arbeta med problemlösning där samspel, diskussion och resonemang var viktigt delar. Det var även några av lärarna som tänkte underlätta lärandet här och nu som i sina tankar om undervisning omedvetet eller medvetet arbetar för ett lärande för livet.