Studiens syfte var att undersöka hur lärare ser på sambandet mellan läsförmåga och matematiksvårigheter. Aktuella rapporter visar att elevers läsförmåga har försämrats samtidigt som matematiksvårigheterna har ökat. Viss forskning pekar på ett samband mellan dessa två ämnesområden. En halvstrukturerad intervjumetod med fenomenologisk ansats användes och totalt intervjuades fyra erfarna lärare. De intervjuade hade alla mångårig erfarenhet av elevers läs- skriv- och matematikinlärning i ett brett register från förskoleklass till högskolenivå. Resultatet visade att det finns många faktorer som samverkar när eleven får svårigheter. Det är viktigt att rikligt med tid och övning ges när elever ska befästa grundläggande kunskap. En automatiserad ordavkodning är en avgörande faktor för god läsförmåga, likväl som automatiserad taluppfattning krävs för en gynnsam utveckling i matematik. Elever som är lässvaga får ofta problem vid de benämnda talen. Det är viktigt att allt lärande tar avstamp utifrån elevens förutsättningar. En kartläggning av eleven bör genomföras så att anpassning kan ske i förhållande till elevens proximala nivå. Vidare påvisade resultatet att självbild och självförtroende påverkar elevens lärande i hög grad.

Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lärandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundläggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lärandemiljö. För att undersöka detta har jag använt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in på två fritidshem i två olika kommuner. Jag har inte haft för avsikt att jämföra dessa fritidshem utan de har båda bidragit till att ge en fördjupad bild av fritidshemmet som matematisk lärandemiljö. Jag har intervjuat en pedagog på varje fritidshem. Studiens resultat visar att fritidshemmet erbjuder ett stort antal matematiska lärtillfällen både i informella och formella aktiviteter. Resultatet visar även på hinder för att matematisk utveckling ska ske på fritidshemmet, bland dessa märks stora barngrupper, bristande planeringstid och bristfälliga lokaler.

La segmentación de imágenes es una técnica que tiene como finalidad dividir una imagen en un conjunto de regiones, asignando a cada objeto en la escena una o varias regiones. Para obtener una segmentación correcta, cada una de las regiones debe cumplir con un criterio de homogeneidad impuesto a priori. Cuando se fija un criterio de homogeneidad, lo que implícitamente se esta haciendo es asumir un modelo matemático que caracteriza las regiones.En esta tesis se introduce un nuevo tipo de modelo denominado modelo jerárquico, ya que tiene dos niveles diferentes sobrepuestos uno sobre el otro. El nivel inferior (o subyacente) modela la posición que ocupa cada una de las regiones dentro de la imagen; mientras que, por su parte, el nivel superior (u observable) esta compuesto por un conjunto de submodelos independientes (un submodelo por región) que caracterizan el comportamiento del interior de las regiones. Para el primero se usa un campo aleatorio Markoviano de orden dos que modelara los contornos de las regiones, mientras que para el segundo nivel se usa un modelo Gausiano. En el trabajo se estudian los mejores potenciales que deben asignarse a los tipos de agrupaciones que permiten definir los contornos. Con todo ello la segmentación se realiza buscando la partición más probable (criterio MAP) para una realización concreta (imagen observable).El proceso de búsqueda de la partición optima para imágenes del tamaño habitual seria prácticamente inviable desde un punto de vista de tiempo de cálculo. Para que se pueda realizar debe partirse de una estimación inicial suficientemente buena y de una algoritmo rápido de mejora como es una búsqueda local. Para ello se introduce la técnica de segmentación piramidal (multirresolucion). La pirámide se genera con filtrado Gausiano y diezmado. En el nivel mas alto de la pirámide, al tener pocos píxels, si que se puede encontrar la partición óptima.

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ”Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med?”. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet.

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure. The next syllabus structure is based on one level as opposed to before when it was built on two levels of objectives, which makes the upcoming syllabus clearer and more concrete than the current syllabus in mathematics.

In this essay, I have interviewed four pedagogues from three preschools whit different pedagogical purposes. The purpose was to find out how they work with mathematics outdoor. In addition to interviews, I have conducted observations at each preschool. The different preschools are one traditional, one Reggio Emilia and one “all weather” (Friluftsfrämjandet) preschool. All the preschools were often out and then they used the natural materials like stones, sticks, leaves and fir cones when they were in the forest or in the play yard. During wintertime they used the snow too stamp and looked at the pattern that showed under the shoes. Did the pattern vary depending on shoe type? It is important that the pedagogues work on the supposition of the child and their interests and curiosity. When they are using different things that the children recognizes it is easier for them to go from the concrete to the abstract. The children’s learning and development occur in interaction with the pedagogue and the other children. All of these take place in the everyday consistency that the children can relate too. This is supposed to lead to lifetime learning (Lpfö 98). One of my conclusions is that it is a difference between the preschools in what they consider the important mathematical activities. There is a difference in whether they focus on counting, geometry, or pattern.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlådan tillsammans med barnen. Två metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka är ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att få fram ett så tydligt resultat som möjligt. I resultatet framgår det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlådan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlådelek för att vara med och benämna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benämner matematiken så synliggörs den för barnen. Artefakter som finns i sandlådan såsom hinkar, spadar och former är till god hjälp för barnens matematiska lärande. / The purpose of the study is to provide knowledge about how teachers visualize mathematics by playing in the sandbox with the children. Two approaches have been adopted in order to investigate this which are unstructured observations and semi-structured interviews. These methods were chosen to complement each other to produce the clearest results possible. The results show that teachers' awareness of the mathematics that occur in the sandbox is of great importance. The teachers should be involved in the children´s sandbox play to participate and designate various mathematical concepts that appear. By teachers terms mathematics is made visible on the children. Artefacts found in the sandbox, such as buckets, shovels and forms are helpful to children's mathematical learning.

No description available.

Denna studie är genomfört som ett undervisningsförsök, där formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förändra undervisningen på denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till ämnet genom denna undervisningsstrategi. Ett särskilt fokus riktades på elever i matematiksvårigheter.   Studien genomfördes i en årskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ”Key Strategies” for Effective Assessmentutifrån och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning – Putting it into practice. De förändringar som gjordes genomfördes av den ordinarie matematikläraren med stöd av mig som handledare under hela försöksperioden.   För metodinsamling valdes, enkät, observation och intervju för att därigenom kunna göra en triangulerad ansats. Både enkät och intervju gjordes som för- och eftermätning och riktades mot eleverna. Observationer gjordes även de före försöket i avseende på att studera lärarens undervisning och de utvalda elevernas beteende och effektiva arbetstid i klassrummet. Däref­ter gjordes fortlöpande observationer under hela försökets gång. Av klassens 15 elever valde 14 att ställa upp i undersökningen.   Förändringar tar tid, vilket medför att resultatet inte blev häpnadsväckande men visade ändå på tendenser till att elevernas motivation och lust till matematiken ökade genom implemente­ring av formativ bedömning i undervisningen.

Mokyklinės matematikos mokymo(si) priemonė skirta vyresniųjų klasių moksleiviams, kurioje pateikta matematikos mokyklinio brandos egzamino temų teorija ir uždavinių pavyzdžiai, savikontrolės uždaviniai ir kontroliniai testai. / The mathematics tool for learning is targeted to the students of higher forms and includes the theory of particular topics and task examples, self-monitoring, check tests and assessment tasks.