- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 1 to 4 of 4 (0.049 seconds)Spelling suggestions: "subject:"maximalists"" "subject:"maximalistes""
| 1 |
Revoliucinės kultūros eksperimentas Lietuvoje (1927-1935 m.) / Revolutionary culture experiment in Lithuania (1927-1935)Raškauskas, Kęstutis 13 February 2014 (has links)
“Trečio fronto” žurnalas (1930-1931 m.) ir jo leidėjų grupė yra susilaukusi plataus literatūrologų ir istorikų dėmesio. Visgi, galimos naujos tyrimų perspektyvos, leidžiančios sukonstruoti platesnį šios grupės veiklos kontekstą bei įvesti naujus personažus – aktorius ir menininkus. Dėl to pats reiškinys įvardijamas kaip revoliucinės kultūros eksperimentas, netolygiai vystęsis tarp 1927 ir 1935 m. Tyrimo objektu tapo apie dvidešimt herojų. Jų biogramų lyginamoji rekonstrukcija atskleidė išskirtinę draugystės ryšių įtaką politinių-socialinių pažiūrų tapsmui bei viešajai veiklai. Dauguma šios grupės narių mėgino tapti komunistų pakeleiviais. Lietuvos komunistų partijos vadovybė Maskvoje ir Lietuvoje nesutarė kaip vertinti šį šliejimąsi. Visgi nulėmė neigiamos nuostatos ir šliejimosi pastangos buvo sužlugdytos. Šis aspektas esamoje istoriografijoje nebuvo iki šiol atskleistas. Mažuma analizuojamos grupės aktyvistų tapo nemarksistinio socializmo šalininkais, o jų išskirtinai sunki veikla buvo paženklinta emigracijos ir kalėjimo bausmių. Egzistuojanti istoriografija pabrėžia trečiafrontininkų komunistinio pakeleiviavimo aspektą, bet šiame tyrime analizuojamų personažų atžvilgiu laikomasi platesnės kairėjimo perspektyvos. Taigi, iki šiol tyrinėtojų nepanaudotos archyvinės medžiagos gausa leido papildyti trečiafrontininkų istorijas naujais faktais, įvesti naujų personažų, išplėsti kontekstus bei siūlyti naujus jų veiklos vertinimus. / The “Trečias frontas” journal (1930-1931) and its group have a wide historiographical layer. Nevertheless, there is a possibility to recreate wider context of the group’s activities and analyse this in the connection with activities of some artists and theatre actors. Therefore, this phenomenon could be named as the “experiment of revolutionary culture” and dated between 1927 and 1935. About twenty persons became the object of this research. Reconstruction of group members’ biographies in comparative mode reveals close personal ties and communication networks which affected political-social visions and were the core of complex public activities. Majority of the group members’ tried to become communist fellow-travellers. The corpus of Lithuanian Communist party leadership has had diverse attitudes towards these attempts and that initiated internal conflicts. Nevertheless, prevailed negative position and attempts failed. Minority of these revolutionary culture sympathizers became nonmarxist socialism supporters and their activities were especially difficult because of emigration and imprisonments. Existing historiography emphasizes these group members’ connections with communists. The perspective of this research is more about the difficult path of going left. Untapped archival material and its abundance enabled to enrich the existing historical narrative with new facts, characters, wider contexts, different perspectives and fresh analysis of their activities.
|
| 2 |
Revolutionary culture experiment in Lithuania (1927-1935) / Revoliucinės kultūros eksperimentas Lietuvoje (1927-1935 m.)Raškauskas, Kęstutis 13 February 2014 (has links)
The “Trečias frontas” journal (1930-1931) and its group have a wide historiographical layer. Nevertheless, there is a possibility to recreate wider context of the group’s activities and analyse this in the connection with activities of some artists and theatre actors. Therefore, this phenomenon could be named as the “experiment of revolutionary culture” and dated between 1927 and 1935. About twenty persons became the object of this research. Reconstruction of group members’ biographies in comparative mode reveals close personal ties and communication networks which affected political-social visions and were the core of complex public activities. Majority of the group members’ tried to become communist fellow-travellers. The corpus of Lithuanian Communist party leadership has had diverse attitudes towards these attempts and that initiated internal conflicts. Nevertheless, prevailed negative position and attempts failed. Minority of these revolutionary culture sympathizers became nonmarxist socialism supporters and their activities were especially difficult because of emigration and imprisonments. Existing historiography emphasizes these group members’ connections with communists. The perspective of this research is more about the difficult path of going left. Untapped archival material and its abundance enabled to enrich the existing historical narrative with new facts, characters, wider contexts, different perspectives and fresh analysis of their activities. / “Trečio fronto” žurnalas (1930-1931 m.) ir jo leidėjų grupė yra susilaukusi plataus literatūrologų ir istorikų dėmesio. Visgi, galimos naujos tyrimų perspektyvos, leidžiančios sukonstruoti platesnį šios grupės veiklos kontekstą bei įvesti naujus personažus – aktorius ir menininkus. Dėl to pats reiškinys įvardijamas kaip revoliucinės kultūros eksperimentas, netolygiai vystęsis tarp 1927 ir 1935 m. Tyrimo objektu tapo apie dvidešimt herojų. Jų biogramų lyginamoji rekonstrukcija atskleidė išskirtinę draugystės ryšių įtaką politinių-socialinių pažiūrų tapsmui bei viešajai veiklai. Dauguma šios grupės narių mėgino tapti komunistų pakeleiviais. Lietuvos komunistų partijos vadovybė Maskvoje ir Lietuvoje nesutarė kaip vertinti šį šliejimąsi. Visgi nulėmė neigiamos nuostatos ir šliejimosi pastangos buvo sužlugdytos. Šis aspektas esamoje istoriografijoje nebuvo iki šiol atskleistas. Mažuma analizuojamos grupės aktyvistų tapo nemarksistinio socializmo šalininkais, o jų išskirtinai sunki veikla buvo paženklinta emigracijos ir kalėjimo bausmių. Egzistuojanti istoriografija pabrėžia trečiafrontininkų komunistinio pakeleiviavimo aspektą, bet šiame tyrime analizuojamų personažų atžvilgiu laikomasi platesnės kairėjimo perspektyvos. Taigi, iki šiol tyrinėtojų nepanaudotos archyvinės medžiagos gausa leido papildyti trečiafrontininkų istorijas naujais faktais, įvesti naujų personažų, išplėsti kontekstus bei siūlyti naujus jų veiklos vertinimus.
|
| 3 |
Historicita krále Davida, stav diskuse / Historicity of King David, the state of discussionHOŘICOVÁ, Eva January 2012 (has links)
The work deals with the historicity of King David, how muchcorresponds to the biblical story of David's ancient reality. Usingarchaeological survey of contemporary Israel and is run in the end of the 19th century. AD, the scientific community is divided into two main directions Maximalists conservative and liberal minimalists try to objectively assess the time of David the United Kingdom. The aim of my work is to capture the state of discussions withrepresentatives of scientists and scholars on the subject. The firstsection describes the basic concepts and contexts related to the topic with an introduction to the study and interpretation of thestudied biblical story of David. The second part is devoted to the interpretation of arguments and opinions of authors of publications,with perspectives on the historical authenticity of the biblical story of David. In conclusion, the thesis I try to summarize all the work using the main data connection, and data along with archeologicalfindings and express their personal opinion
|
| 4 |
Ukraїnas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918 / Ukraine’s independence 1917 in swedish press 1917–1918Bergman, Leo January 2017 (has links)
This dissertation is a quantitative study with elements of qualitative analysis. The purpose of this quantitative study was to investigate WHAT was written about Ukraine's independence 1917 in Swedish press 1917–1918. The qualitative part of the survey was intended to answer the question if the newspaper's political attitude influenced the news reports during the chosen period. The exact periodization was determined to be between March 1, 1917 and June 30, 1918. This periodization was chosen because of the March Revolution in 1917, which triggered independence declarations in a number of countries oppressed by Moscow, who now saw their chance of freedom. June 1918 became the end of the investigation because it was just when the peace agreement between Ukraine and the Soviet Union was signed. The source material has been chosen to represent a multitude of ideological orientations. It was liberal, moderate, conservative, liberal and left-wing orientations. The source material consisted of newspaper articles from the following newspapers: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar Tidning and Norrskensflamman. Quantitative methodology was used on the source material. This method consisted of a reviewing of newspaper articles in searching of news reports from Ukraine or articles which had something to do with the events in Ukraine. Every newspaper was searched day after day. The crawled material was presented in two chapters representing different periods. The first chapter of the results presented the results from 1917, and more precisely from March to December 1917. The second chapter presented the results from 1918, but also from December 1917, that is, the result from December 1917 through June 1918. The whole result was then discussed in a separate chapter where the qualitative analysis was also discussed. The result of the quantitative analysis showed that it has been written relatively sparcely about Ukraine's independence although the volume of articles increased from December 1917 and even more in 1918. Sometimes there were articles on the first page. But for the most part, the articles with Ukraine issues were placed among other foreign articles. It was also found in the survey that it was the first World War that drew attention to the newspapers, even though the events in Petrograd and then in Ukraine took more space. This survey also showed that what was written about Ukraine's independence was also what appears in the reference literature. The news reports reported how Ukraine proclaimed independence in March 1917 and later on proclaimed an independent republic in November 1917 when the Bolsheviks conducted their coup d'état in Petrograd. The newspapers also wrote how the Russian Communists sent a declaration of war to Ukraine in December 1917 and about the war that followed. The articles also tell us how negotiations on Ukraine Peace went on in Brest-Litovsk, and how they ended up with alliance between Germany and Ukraine with the campaign against the communists. It was told how the German army marched into Ukraine to free it from the bolsheviks. Until May 1918 there were battles between the German-Ukrainian Army and the Communists. In June 1918 the peace agreement was signed and this survey’s investigation ended. The survey showed that it was written about Ukraine's independence in all newspapers. Dagens Nyheter had the most news articles linked to the survey. Although the number of articles was not subject for analysis in this survey. The qualitative analysis was based on using Höjelid's theoretical concepts "positive sound" and "negative sound" on the quantitative analysis material. The qualitative analysis’ result showed that it was almost impossible to see the differences between the newspapers because the articles were traded between the newspapers, i.e. the content was copied straight away. It should be noted that not all content was the subject of copying between the newspapers. Copying occurred to a greater extent, but there were still original articles derived from the respective newspaper. Most of the articles were also direct telegrams that were communicated abroad to the newspaper's editors. A lot of these telegrammic articles were sent with a purpose to mislead society. These angled articles were published without further examination in Swedish press. There were articles from, for example, Dagens Nyheter whose editors noted the "strange Petrograd reports" and informed about it for the purpose of enlightening the public. However, as most newspapers were occupied with World War I, as was shown in the source material, the newspaper editorial office was less interested in other foreign events. Therefore, such angled articles could be found in Swedish press on a larger scale. / Denna avhandling är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Syftet med denna kvantitativa studien var att undersöka VAD som skrevs om Ukrajinas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918. Den kvalitativa delen av undersökningen ämnade att besvara frågan om tidningens politiska hållningen påverkade nyhetsrapporteringen under den valda perioden. Den exakta periodiseringen fastställdes att vara mellan den 1 mars 1917 och den 30 juni 1918. Denna periodisering valdes på grund av marsrevolutionen 1917 som utlöste självständighets-förklaringar i en rad länder som var förtryckta av Moskovitien och som nu såg sin chans till frihet. Juni 1918 blev slutpunkten i undersökningen därför att det var just då som fredsavtalet mellan Ukrajina och Sovjet undertecknades. Källmaterialet har valts att representera en mångfald ideologiska inriktningar. Det var liberal, moderat, konservativ, frisinnad samt vänstersocial inriktningar. Källmaterialet bestod av tidningsartiklar från följande tidningar: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar tidning och Norrskensflamman. Det användes kvantitativ metod på källmaterialet som bestod i en genomsökning av tidningsartiklarna efter nyhetsrapporter från Ukrajina eller som hade något med händelserna i Ukrajina att göra. Varje tidning genomsöktes dag för dag. Det genomsökta materialet presenterades i två kapitel som representerade olika perioder. Det första resultatkapitlet presenterade resultatet från år 1917, och mer exakt från mars till december 1917. Det andra kapitlet presenterade resultatet från år 1918, men även från december 1917, det vill säga resultatet från och med december 1917 till och med juni 1918. Det hela resultatet diskuterades sedan i ett eget kapitel där även den kvalitativa analysen diskuterades. Resultatet från den kvantitativa analysen visade att det har skrivits relativt sparsmakat om Ukrajinas självständighet även om artikelmängden ökade från december 1917 och ännu mer under 1918. Ibland förekom det artiklar på första sidan. Men för det mesta placerades artiklarna med Ukrajina-frågor bland andra utlandsartiklar. Det framgick också i undersökningen att det var mest första världskriget som upptog tidningarnas uppmärksamhet, även om händelserna i Petrograd och sedan i Ukrajina tog allt mer plats allt eftersom. Denna undersökning visade också att det som skrevs om Ukrajinas självständighet var också det som förekommer i referenslitteraturen. Nyhetsrapporterna berättade hur Ukrajina utropat sin självständighet i mars 1917 tills landet proklamerat en oberoende republik i november 1917 när bolsjevikerna genomförde sin statskupp i Petrograd. Tidningarna skrev också hur de ryska kommunisterna skickade krigsförklaring till Ukrajina i december 1917 och om det kriget som följde efter det. Artiklarna berättar även om hur förhandlingarna för Ukrajinafreden gick till i Brest-Litovsk samt hur dessa avslutades med att Tyskland allierade sig med Ukrajina i kampen mot kommunisterna. Det berättades hur den tyska armén marscherade in i Ukrajina för att befria det från bolsjevikerna. Fram till maj 1918 pågick det strider mellan tysk-ukrajinska armén och kommunisterna. I juni 1918 undertecknades fredsavtalet och där slutade undersökningen. Undersökningen visade att det skrevs om Ukrajinas självständighet i samtliga tidningar. Dagens Nyheter hade flest nyhetsartiklar kopplade till undersökningen. Även om antalet artiklar ej var i syfte att analysera i denna undersökning. Den kvalitativa analysen gick ut på att använda Höjelids teoretiska begrepp ”positiv klang” och ”negativ klang” på den kvantitativa analysens resultatmaterial. Det kvalitativa resultatet visade att det var nästintill omöjligt att se skillnad mellan de olika tidningarna eftersom artiklarna traderades mellan tidningarna, det vill säga innehållet kopierades rakt av. Det bör påpekas att inte allt innehåll var ämne för kopiering mellan tidningarna. Kopieringen förekom i större utsträckning men det fanns ändå originella artiklar som härstammade från respektive tidning. De flesta av artiklarna var dessutom direkta telegram som kommunicerades i utlandet till tidningens redaktioner. En hel del av dessa telegraferade artiklar skickades med ett givet syfte att vilseleda samhällsopinionen. Dessa vinklade artiklar publicerades utan vidare granskning i svensk press. Det förekom artiklar från exempelvis Dagens Nyheter vars redaktion uppmärksammat de ”märkliga Petrogradrapporter” och informerat om det i möjligt syfte att upplysa allmänheten. Men eftersom de flesta tidningarna var upptagna med första världskriget, som det visades i källmaterialet, var tidningsredaktionerna mindre intresserade av andra utländska händelser. Därför kunde sådana vinklade artiklar förekomma i svensk press i en större omfattning.
|
Page generated in 0.0579 seconds