Abstract Bachelor thesis, 2FE24E, Program of Master of Business Administration and Economics, School of Business and Economics Linnaeus University, Spring 2023. Authors: Adam Lindqvist Mannsåker & William Håkansson Tutor: Christoffer Lokatt Examiner: Pia Nylinder Title: Investments in Digitization - A case study on how nine different SMEs reason about investments in Digitization, and what challenges and opportunities arise when making investment decisions. Background and problem: In today's society digitalization is important for SME to grow as a business and improve efficiency. But to use digitalization an investment has to be made. For many companies it is hard to know the best possible way to invest in digitalization and all companies do it differently. This study therefore goes into nine different SME and takes a closer look to see how they are investing in digitalization, but also what challenges and opportunities occur during the process of investing in digitalization.  Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how SMEs reason about investments in digitization. The study also aims to identify the biggest opportunities and challenges that SMEs face in connection with such investments and what experiences they have of it. By focusing on SMEs, the research can contribute to the theoretical understanding of investment decisions related to digitization. This is because digitization is in constant development and thus companies also need to constantly develop. Method: A qualitative case study has been carried out at nine different companies in different industries. Therefore the study has nine respondents interviewed through semi-structured interviews.  Conclusion: SME have realized the importance of digitalization to increase efficiency and achieve growth. Challenges include a lack of knowledge about digital investments and the difficulty in assessing returns. Despite this, SME realize the importance of investing in digitalization and adapt their decisions and methods according to their resources.

<p>Efter en rad uppmärksammade redovisningsskandaler världen över har utredningar huruvida en kod för näringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen på A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet är att bygga upp aktiemarknadens och näringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. Målet är att alla bolag på svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att många av bolagen som inte är tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ändå. Är företag villiga att tillämpa något som är frivilligt? Hur ställer sig medelstora företag som inte är noterade på börsen till implementeringen av bolagskoden?</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken inställning medelstora företag i Sverige har till implementeringen av Koden samt undersöka vilka effekter som företagen tror att Koden ger.</p><p>Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsansats med inslag av sex intervjuer. Vi har valt att avgränsa oss till medelstora företag i Sverige med 17-500 anställda och som inte är noterade på svenska börsen.</p><p>Undersökningen har visat att deltagande företag anser att det finns ett behov av reglering av bolagsstyrning i Sverige. Företagen tror att ökad rapportering påverkar förtroendet för bolagsstyrningen positivt. Efterlevnaden av Koden bör, enligt intervjuobjekten, dokumenteras som ett bevis på efterlevnad. Deltagande företag var svagt insatta i kodens olika delar men ansåg att medelstora företag bör tillämpa delar av Koden.</p><p>Vi tror på ökad informationsgivning från både Kodgruppens sida samt stöd och kunskap från revisorernas håll.</p> / <p>After a series of observed accounts scandals in the world examinations have accelerated about whether a code for the business world shall be legislated or not. Trust Commission have set up a Swedish code for corporate governance that corporate on the A and O-list either shall comply or explain the divergence. The purpose is to build up the stock markets and the business world’s trust for the noted companies in Sweden. The goal is that all companies in the Swedish stock exchange shall implement the rule agency in time. The chief of Stockholm stock exchange Jukka Ruuska is hoping that many of the companies that are not required to follow the code will do that of free will. Are companies willing to apply something, which is voluntary? What attitude do middle -bracket companies have, which are not noted on the stock exchange to the realization of the code?</p><p>The purpose with this composition is to find out what attitude middle -bracket companies in Sweden have to the realization of the code and to investigate which effects the companies believe the new code will bring.</p><p>The study is based on a qualitative research approach with element of six interviews. We have chosen to demarcate us to middle -bracket companies in Sweden, which have 17-500 employees and are not noted on the Swedish stock exchange.</p><p>It has been shown in the study that participating companies consider that there is a need of corporate governance in Sweden. The companies believe that increased accounting affect the faith for the corporate governance positive. Observance of the code should, according to the interviewees, be documented as a proof on observance. Participating companies were vaguely initiated in the different parts of the code, but are of the opinion that middle-bracket companies should apply parts of the code.</p><p>We believe that more information should be given from both Kodgruppen’s side and also support and knowledge from auditor’s range.</p>

The aim of this thesis is to enlighten intrapreneurship as a subject and the implementations and effect it has on small and medium sized enterprises (SMEs) pushing towards organizational change in developing countries. Therefore the specific traits of SMEs in developing countries are examined and related to the promotion of intraprenuership. To gain deeper understanding and achieve the aim of the study a research question was created; How can Swedish SMEs foster intrapreneurship in order to create organizational change in developing countries?   The theoretical framework in this thesis is divided into three main areas; organizational change, promotion of intrapreneurship and innovation. In this study a qualitative methodology with an abductive approach is used. The empirical data is collected through interviews of three companies; Norden Machinery AB, Bigso AB and Sara Woodcraft.   In the analysis the empirical data is analyzed based on the theoretical framework which leads to the conclusion. This study show that first and foremost intrapreneurship does create organizational change and is an important part of survival for SMEs in developing countries and further that promotion of intrapreneurship demands certain factors to be successful. These factors are ways for organizations to create an environment where innovation and intrapreneurship grows. Furthermore we present what we argue the current theory lack and our contribution as well as managerial implementations which focus on the promotion of intrapreneurship and further research within the subject. / Syftet med denna avhandling är att upplysa intraprenörskap som ämne och genom detta implementera effekterna det har på små- och medelstora företag som strävar efter organisatoriska förändringar i utvecklingsländer. Därför har de specifika egenskaperna hos små- och medelstora företag aktiva i utvecklingsländer granskats och relaterats till främjandet av intraprenörskap. För att få en djupare förståelse och uppnå syftet med denna studie har en forskningsfråga formulerat: Hur kan svenska små och medelstora företag främja intraprenörskap för att skapa organisatoriska förändringar i utvecklingsländer?   Den teoretiska referensramen i denna avhandling är indelad i tre huvudområden; organisatoriska förändringar, främjande av intraprenörskap och innovation. I denna studie användes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, och den empiriska datan samlades in genom intervjuer med tre företag; Norden Machinery AB, Bigso AB och Sara Woodcraft.   I analysen kombineras den teoretiska referensram med den empiriska data som sedan leder till en slutsats. Denna studie visar i första hand att intraprenörskap skapar organisatoriska förändringar och är en viktig del av överlevandet för små och medelstora företag i utvecklingsländer vilket kräver vissa faktorer för att åstadkommas. Dessa faktorer finns för att skapa en miljö inom organisationer där innovation och intraprenörskap växer. Slutligen presenterar vi det teoretiska gap som vi anser finns inom forskningsämnet och ger förslag på hur den kan förbättras, praktiska rekommendationer fokuserade på att främja intraprenörskap mot organisatorisk förändring samt rekommendation till vidare forskning.

<p>Världen har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mått jämförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som därefter drabbade världen och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spåras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejäl gungning. När marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, även om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem.</p><p>Sveriges banksystem står för den absolut viktigaste finansieringskällan hos de små och medelstora företagen, vilka utgör ungefär 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utländska banker och även här i Sverige. De svenska storföretagen har samtidigt varit tvungna att flytta sin ekonomiska verksamhet tillbaks till Sverige. I svensk media skrivs dagligen spaltmeter om bankernas kreditproblem och hur företagen lider av finansieringsproblem.</p><p>Vårt syfte med studien är att belysa hur kreditproblemen förändrat kriterierna förkreditgivning och hur detta kommer att ge utslag på en region som inte är den slagkraftigaste iett större geografiskt perspektiv. Detta hoppas vi uppnå genom frågeställningen; <em>Hur harstorbankernas utlåning till företag i Västerbotten förändrats i samband med att finanskrisenhar blivit en realitet?</em> Utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och en abduktiv ansats har vigenomfört en kvalitativ undersökning med de fyra stora bankerna i området.</p><p>Våra respondenter var alla kreditchefer inom den norra regionen av Norrland och detta har gett oss en bra empirisk grund. Tillvägagångssätten vid kreditgivning på de olika bankerna var snarlika när det handlar om beräkningsmodeller och insamlande av budgetar, års- och delårsredovisningar. Alla banker ansåg att företagarens personlighet och inställning var av yttersta vikt vid mindre företagsverksamhet. Det visade sig också att bankernas utlåning har ökat signifikativt under det senaste året och att det varit tvunget att bromsa utlåningen för att kunna behålla en viss marginal i förhållande till sitt eget kapital. Finanskrisen har av förklarliga skäl lett till mindre utlåning till de mindre företagen då vaksamheten ökat något hos båda parter.</p><p>I våra slutsatser har vi kommit fram till att kriterierna för utlåningen inte ändrats nämnvärt. Utlåningen till de lokala företagen har däremot minskat, mycket beroende på företagarnas eftertänksamhet. I och med krisen har branschspecifika problem upptäckts. Tillverkningsindustrin och branscher tätt kopplade till denna har stött på enorma problem när det gäller efterfrågan. Då Västerbotten i sig inte är någon större verkstadsregion förutom specifika undantag som Volvo i Umeå, så ligger problemen snarare inåt landet och i Skellefteå.</p>

<p>Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen, vilket innebär att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nå ut med hälsofrämjande insatser till många individer. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar oftast insatser på individnivå som syftar till att förändra individers beteenden till det bättre, detta benämns ofta som friskvårdsarbete. Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvårdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvårdsarbete mellan små och medelstora företag i Västmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där telefonenkäter använts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in från 30 små och 30 medelstora företag. Svaren analyserades sedan i SPSS. Studiens resultat visar att det föreligger vissa signifikanta skillnader i hur små och medelstora företag bedriver friskvårdsarbete. De medelstora företagen erbjuder friskvård i större utsträckning än de små företagen. Beträffande ledningens attityd till friskvård anser de flesta företag, oavsett storlek, att friskvårdsarbete är viktigt, att det främjar anställdas hälsa, att det gynnar företagets ekonomi samt att ledningens attityder påverkar hur lyckad en friskvårdssatsning blir. Studiens resultat visar även att somliga av de små och medelstora företagen kommer att utöka antalet friskvårdsaktiviteter inom de närmsta två åren.</p>

<p>Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. </p><p>Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna. Temat ekonomiskt incitament kunde delas upp i två underkategorier där några av företagen tolkade miljöfrågan genom kostnader, och hade därmed ett reaktivt förhållningssätt, och några av företagen såg möjligheten att profilera sig med miljöhänsyn som argument, och därmed hade ett proaktivt förhållningssätt.</p><p>Utifrån Luhmanns sociala systemteori kunde två praktiska slutsatser dras om vad man som företag bör tänka på i relation till de två olika förhållningssätten:</p><p>– För att underlätta för den reaktiva verksamheten att bedriva ett effektivt miljöarbete krävs en större mängd formalisering och rutiner. Genom detta vävs miljöarbetet in i dagliga rutiner som inte kräver extra tid eller kunskap</p><p>– För den proaktiva verksamheten är det viktigt att tydligt kunna definiera vad som är miljöarbete för deras verksamhet genom t.ex. miljö- och inköpspolicy. Detta hänger samman med att miljöfrågan inte har en generell kod i samhället och att den därför är systemspecifik för den proaktiva verksamheten.</p>

<p>Sustainability has become more interesting to several companies through the last years, the trend attracts lots of attention around sustainability. Sustainable development means different to different people. The most frequent definition that we have found and which we believes compare with our definition of sustainable development.</p><p>”a social change which satisfies daily needs without endanger next generation’s possibilities to satisfy their needs”.</p><p>We have in this project commence from the English word sustainability and establish our own apprehension of its meaning, in the Swedish translation we have chose to call it sustainable development.</p><p>This study is a part of an extensive project which is going on around the world and the material of the empirical study is designed after the international variation.</p><p>Our study on over fifty small and medium sized enterprises has got the conclusion about what they think of sustainable development. We have compiled their answers and then the answers have been divided in three main categories.</p><p>These main categories are:</p><p>• Environmental-</p><p>• Social-</p><p>• Economic sustainability</p><p>We have also described what kind of obstacles which can be considered as standstill’s in the work with sustainable development, we have been summery them in three main categories:</p><p>• Time</p><p>• Cost</p><p>• Knowledge</p><p>We have seen that enterprises mostly see it as an competitive advantage to work with the main categories which is included in sustainable development, but the three standstill’s makes it difficult fore them to reach right up to sustainable development.</p>

<p>Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgränser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk närmarknad, enorm både när det gäller storleken och efterfrågan. Ett hundratal svenska företag är etablerade i Moskvaområdet och lika många verkar i Sankt Petersburgsområdet.</p><p>I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier små och medelstora svenska tjänsteföretag använt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgås från tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden är främst kvantitativ, då flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkät och därefter sammanställts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju. Respondenterna har alla stor erfarenhet av affärsverksamhet på den ryska marknaden.</p><p>Efter Sovjetunionens sammanfall öppnandes den ryska marknaden för utländska företag och en stor, växande efterfrågan på flera varor framkom. Stor politisk turbulens, riggade privatiseringsauktioner och ekonomisk kris är några av de inslag som karakteriserat det självständiga Ryssland. Dagens ryska marknad har flera särdrag som på olika vis inverkar på affärslivet. Politiskt råder osäkerhet om vart landet är på väg. Lagstiftningen är spretande och leder ofta till godtycklig tillämpning. Byråkratin är omfattande och korruptionen frodas. Maktdistansen är mycket hög och formella regler spelar stor roll. Affärskontakter grundas ofta på personliga relationer, vilka tar tid att bygga, och i denna process underlättar goda kunskaper i landets språk och kultur.</p><p>En rysslandsetablering tar tid varför etablerande företaget bör ha god tillgång på resurser. Det är vanligt att svenska företag efter inledande marknadsundersökningar etablerar sig genom att öppna ett representationskontor, vilket ägs och kontrolleras av huvudkontoret i Sverige. Bolagsformen i sig begränsar verksamhetens utseende och när detta blir ett hinder för företaget omvandlas representationskontoren med fördel till någon form av ryskt dotterbolag och beroende på ägarstrukturens utseende finns två former, en mellanhandsmetod och en strikt hierarkisk metod, båda med fokus på kontroll.</p> / <p>The internationalization process leads to increasing interdependence between countries and economies, thus the need for intercultural contacts deepens. For centuries Russia has been an important trade partner to Sweden. About one hundred Sweden-related companies are established in the Moscow area, and almost as many in around Saint Petersburg.</p><p>The focus of this work is on which market entry strategies Swedish small and medium-sized companies have used when entering the Russian market, using a combination of the Uppsala model, Hollensen market entry mode decision theory and Hofstede’s five cultural dimensions. Based on an open questionnaire, information is gathered from the respondents, and put together with the answers from one interview. All participants in the investigation are experienced in working on the Russian market.</p><p>After the break up of the Soviet Union the Russian market opened up to foreign investment and the large demands of the population started to show. Political turmoil, an unfair privatization process and economical crisis are some of the characteristics of the Post-Soviet Russia. Today’s Russian market has several traits that in different ways influence the business life. There is political insecurity as to where the country is heading, the legal system is not uniform, which leads to random interpretation of laws, the bureaucracy is extensive and corruption frequent. There is a high power distance and formal rules play a large role. Business contacts are often based on personal relations, requiring long time to create, and are eased by knowledge of local language and culture.</p><p>To enter the Russian market takes time and money, thus the company wishing to pursue this kind of activity will have to make sure it has the resources necessary. Usually, Swedish companies enter the Russian market after market research by opening a representative office, fully owned and controlled by headquarters in Sweden. This form has its limits as to what kind of business can be conducted, and when this becomes an obstacle, the representative office is often transformed into a Russian subsidiary. Depending on the structure of the ownership there is one intermediate mode and one hierarchical mode that could be used, both modes focusing on control.</p>

<p>Bakgrund: Avståndet mellan länder har försvunnit och världen har blivit mer homogen i och med globaliseringen. Många studier och praktiska exempel visar på att det fortfarande finns betydande skillnader i sättet att göra affärer, liksom i sättet att leda och organisera verksamhet i olika länder. Företag konfronteras därmed med många viktiga frågor i samband med ett internationaliseringsbeslut. Marknadsinformation spelar en central roll för företags utlandsetablering då kunskap om kunder, konkurrenter, intressenter samt om den institutionella och kulturella miljön ger företag starka konkurrensfördelar på marknaden. Allt fler företag inser vikten av att bevaka och analysera förändringar i omvärlden för att kunna ta väl underbyggda beslut under internationalisering. Marknadsinformation är en strategisk resurs och ett betydande konkurrensvapen. Det saknas dock fortfarande allmängiltiga teorier för företags internationaliseringsprocess och hur tillägnande av lämplig kunskap och marknadsinformation ska gå till. Marknadsinformationens positiva betydelse för ett företags internationalisering kan därför sägas vara en självklarhet snarare än ett väl kartlagt faktum.</p><p>Syfte: är att analysera vilken betydelse små- och medelstora företag tilldelar marknadsinformation under internationalisering.</p><p>Metod: En fallstudieliknandeliknande ansats har genomförts på tre svenska små- och medelstora modeföretag.</p><p>Resultat och slutsats: Företagen i vår studie har följt en processlärande internationalisering, enligt Uppsala skolans antagande, som inneburit att kunskap och erfarenhet på den utländska marknaden förvärvats stegvis och att tillgång till betydande information avgjort etableringsstrategin samt företagens internationella framgångar.</p>

Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgränser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk närmarknad, enorm både när det gäller storleken och efterfrågan. Ett hundratal svenska företag är etablerade i Moskvaområdet och lika många verkar i Sankt Petersburgsområdet. I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier små och medelstora svenska tjänsteföretag använt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgås från tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden är främst kvantitativ, då flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkät och därefter sammanställts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju. Respondenterna har alla stor erfarenhet av affärsverksamhet på den ryska marknaden. Efter Sovjetunionens sammanfall öppnandes den ryska marknaden för utländska företag och en stor, växande efterfrågan på flera varor framkom. Stor politisk turbulens, riggade privatiseringsauktioner och ekonomisk kris är några av de inslag som karakteriserat det självständiga Ryssland. Dagens ryska marknad har flera särdrag som på olika vis inverkar på affärslivet. Politiskt råder osäkerhet om vart landet är på väg. Lagstiftningen är spretande och leder ofta till godtycklig tillämpning. Byråkratin är omfattande och korruptionen frodas. Maktdistansen är mycket hög och formella regler spelar stor roll. Affärskontakter grundas ofta på personliga relationer, vilka tar tid att bygga, och i denna process underlättar goda kunskaper i landets språk och kultur. En rysslandsetablering tar tid varför etablerande företaget bör ha god tillgång på resurser. Det är vanligt att svenska företag efter inledande marknadsundersökningar etablerar sig genom att öppna ett representationskontor, vilket ägs och kontrolleras av huvudkontoret i Sverige. Bolagsformen i sig begränsar verksamhetens utseende och när detta blir ett hinder för företaget omvandlas representationskontoren med fördel till någon form av ryskt dotterbolag och beroende på ägarstrukturens utseende finns två former, en mellanhandsmetod och en strikt hierarkisk metod, båda med fokus på kontroll. / The internationalization process leads to increasing interdependence between countries and economies, thus the need for intercultural contacts deepens. For centuries Russia has been an important trade partner to Sweden. About one hundred Sweden-related companies are established in the Moscow area, and almost as many in around Saint Petersburg. The focus of this work is on which market entry strategies Swedish small and medium-sized companies have used when entering the Russian market, using a combination of the Uppsala model, Hollensen market entry mode decision theory and Hofstede’s five cultural dimensions. Based on an open questionnaire, information is gathered from the respondents, and put together with the answers from one interview. All participants in the investigation are experienced in working on the Russian market. After the break up of the Soviet Union the Russian market opened up to foreign investment and the large demands of the population started to show. Political turmoil, an unfair privatization process and economical crisis are some of the characteristics of the Post-Soviet Russia. Today’s Russian market has several traits that in different ways influence the business life. There is political insecurity as to where the country is heading, the legal system is not uniform, which leads to random interpretation of laws, the bureaucracy is extensive and corruption frequent. There is a high power distance and formal rules play a large role. Business contacts are often based on personal relations, requiring long time to create, and are eased by knowledge of local language and culture. To enter the Russian market takes time and money, thus the company wishing to pursue this kind of activity will have to make sure it has the resources necessary. Usually, Swedish companies enter the Russian market after market research by opening a representative office, fully owned and controlled by headquarters in Sweden. This form has its limits as to what kind of business can be conducted, and when this becomes an obstacle, the representative office is often transformed into a Russian subsidiary. Depending on the structure of the ownership there is one intermediate mode and one hierarchical mode that could be used, both modes focusing on control.