The SMEs are considered as the backbone of the country, they are contributing the biggest part of the country’s GDP (Gross domestic product). The SMEs are showing rapid growth and facing tough competition to satisfy the customer needs. The purpose of the report is to identify the solution to increasing sustainability performance and having the focus on the pillars of sustainability social, economic, and environmental in an SME within the production systems. The research is focused on enriching the qualitative study, to have an in-depth understanding, and triangulation of method has been used. The findings collected from the case company about the production system and current sustainability performance are presented. Then, lean and green paradigms are presented along with the overlapping factors. Then the findings are analyzed which includes the cause-effect relationship for lean and green followed by a selection of lean and green tools such as 5S and VSM are analyzed.  The research provides a solution to regain its competitiveness for the SME in the current industrial development by incorporating lean and green principles into their production systems. The initial step for attaining it to kick start with 5S and, Value stream mapping. The conclusion of this research showing the sustainability performance improvement suggestions is presented using lean and green tools into the SME. This research will be much needed for the present scenario especially for the SMEs, as they are the backbone of the country’s economy. This serves as a motivation and moves their focus to attain sustainability to serve evergreen with their customers. Finally, the future work of this research work along with managerial suggestion is presented which ensures to minimize the CO2 with leaner and green tools.

Bakgrund: Vikten av att öppna upp sin innovationsprocess, både internt inom organisationen och externt utanför organisationen, är av stor betydelse för företag i dagens samhälle. Studier på specifikt inifrån-ut processen av öppen innovation är ett underrepresenterat område inom forskningen på öppen innovation. Genom en litteraturgenomgång belyses tre områden inom inifrån-ut processen som är i behov av vidare forskning: för- och nackdelar, framgångsfaktorer samt ett beaktande av dessa aspekter från perspektivet av SMEs. Enligt Europeiska kommissionen (2018) utgör ca 99.8% av företagen inom EU av SMEs, således föreligger det av intresse att belysa inifrån-ut processen av ÖI, i form av för- och nackdelar samt framgångsfaktorer, utifrån ett SME-perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse om hur svenska SMEs utövar inifrån-ut processen av ÖI. Detta genom att belysa huvudsakliga för- och nackdelar med processen samt identifiera framgångsfaktorer och hur dessa förhåller sig till de funna huvudsakliga för- och nackdelarna. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallsstudie, varav fem olika fallföretag har studerats. Studien antar ett realistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, för att möjliggöra teori- prövning såväl som -generering. Studiens empiriska data utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika svenska SMEs inom life science-branschen. Slutsats: Studien belyser två respektive fyra stycken huvudsakliga fördelar med den säljande respektive avslöjande formen av inifrån-ut processen av ÖI. Gällande de huvudsakliga nackdelarna, presenteras två stycken för respektive form av inifrån-ut processen. Vidare identifierar studien sju framgångsfaktorer, varav fem stycken är kritiska och två stycken är möjliggörande, som anses viktiga för svenska SMEs som utövar inifrån-ut processen av ÖI. Dessa framgångsfaktorer bidrar, i stor mån, till att uppnå de huvudsakliga fördelarna, medan ett minimerande av de huvudsakliga nackdelarna har fastställs i mindre utsträckning. Slutligen dras slutsatsen att den avslöjande formen används i syfte att möjliggöra den säljande formen, vilket skiljer sig från tidigare forskning där de två formerna presenterats utövas separat. Således utgör detta ett av studiens teoretiska såväl som empiriska bidrag gällande inifrån-ut processen av ÖI. / Background: Opening up a firm's innovation process, both within the organization and outside its boundaries, is of high importance in today’s society. Within the open innovation literature (OI), studies on outbound OI marks a relatively unexplored area. By conducting a literature review we identified three areas within the outbound OI literature, that are in need of further research: advantages and disadvantages, success factors and viewing these aspects from an SME-perspective. According to the European Commission (2018) 99.8% of the companies within the EU are SMEs, hence making the perspective of SMEs an interesting base for researching advantages, disadvantages and success factors within outbound OI. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how Swedish SMEs practice outbound OI. This is achieved by looking at the main advantages and disadvantages with the process, as well as identifying success factors and how these relate to the main advantages and disadvantages. Method: This is a qualitative multiple case study, in which five cases have been studied. The study is based on the philosophical standpoint of realism, with an abductive approach, in order to enable testing as well as the creation of theory. The empirical data consists of five semi-structured interviews with representatives from five different Swedish SMEs within the life-science industry. Conclusions: The study identifies two, respectively four, main advantages of the selling and revealing form of outbound open innovation. Regarding the main disadvantages, two disadvantages is presented for each form of outbound OI. Furthermore, the study identifies seven success factors, of which five are critical and two are enablers, which are considered important for Swedish SMEs who practice outbound OI. These success factors contribute in achieving the main advantages, while their effect on minimizing the main disadvantages has been identified to a lesser extent. Lastly, it is concluded that the revealing form is used in order to enable the selling form of outbound OI. This differs from how previous research has presented the two forms, as being performed separately. Hence, this is one of the study’s theoretical, as well as empirical, contributions to the research field of outbound OI.

Quality security of sensitive data and key assets becomes now a question of absolute necessity for a company of any size and orientation. History of evolution of information security began particularly in environment of large organizations, that processed a large amount of data. It is logical that it was larger and richer companies which often have sufficient resources to invest in the security of their assets. Moreover, relatively large percentage of small and medium-sized businesses have about the security of its information somehow faulty ideas. More and more attackers are focusing on mid-sized organizations, which are insufficiently protected and they find it much easier to get to their sensitive data. Small and medium-sized companies are often preventing the implementation of certified standards. The reason is the fear of heavy formal administration, which is often required for certification, but is mainly for small businesses unnecessary and burdensome. For medium-sized organizations (50-250 employees), the certain administration associated with information security is a necessity. Employees, as in small businesses, are familiar with each other, but already there is a certain degree of anonymity, which may trigger the fact that some employees will not respect security procedures, especially if they are not precisely defined, and compliance will not be regularly checked. It depends on several circumstances, whether the certification is appropriate for the organization or the establishment of their internal methodology for information security. Methodology of balanced information security, which is the subject of this article is primarily proposed for small and medium-sized businesses. Its aim is to define the most important and absolutely necessary criteria for information security so that the system meets the requirements of a comprehensive solution of the issue. On the other hand, it seeks how to minimize the administrative burden for these organizations, which is, as mentioned above, one of the main reasons, why companies hold a negative attitude to the most widespread certifications. The methodology identifies four main areas of information security management system in a company. It includes an audit which specifies the quality level of particular areas of information security in the organization. If any of the studied areas is found insufficiently protected, effecitve measures are offered to improve the situation. The ultimate solution is a condition of a system where all the key areas of information security management of the organization are at the appropriate level and the system can be considered balanced.

Syfte – Denna studie syftar till att bidra med en ökad förstaåelse om vad små och medelstora företag (SMF:s) efterfrågar och på vilket sätt som innovationsintermediärer kan få SMF:s att vilja delta i samarbetsprojekt. Metod – Vi genomförde en kvalitativ enskild fallstudie vid en innovationsintermediär och primärdata insamlades genom 39 intervjuer, fördelat på fyra olika typer av informantgrupper: (1) anställda vid innovationsintermediären, (2) SMF:s, (3) stora företag, och (4) övriga aktörer (t.ex. finansiärer och myndigheter). Dataanalysen bestod av en tematisk analys för att identifiera SMF:s behov och hur innovationsintermediären kan tillgodose behoven. Resultat – Vårt resultatavsnitt är indelat i tre delar: (1) först presenterar vi sex olika värden som innovationsintermediärer skapar för SMF:s vid samarbetsprojekt, (2) i den andra delen presenterar vi elva attribut som gör det attraktivt att delta i samarbetsprojekt för SMF:s på företagsspecifik nivå, samarbetsprojektnivå och innovationsekosystemnivå, och (3) vi presenterar en processbeskrivning om hur innovationsintermediärer skulle kunna skapa attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s. Teoretiska och praktiska bidrag – Denna studie bidrar till en ökad förståelse för innovationsintermediärer genom att belysa vad som bidar till att samarbetsprojekt med en innovationsintermediär är attraktiva för SMF:s, vilket inte uppmärksammats i befintlig litteratur. Studien understödjer även tidigare funna värden och identifierar nya värden som en innovationsintermediär kan skapa för SMF:s, för att sedan sammankoppla dessa till de attraktiva attribut som vi funnit. Studien har även ett praktiskt bidrag i form av en processbeskrivning, som kan hjälpa företagsledningar och beslutstagare hos innovationsintermediärer att förstå hur attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s skulle kunna utformas. Begräsningar och framtida forskning – Detta är en enskild fallstudie och har således endast undersökt en innovationsintermediär, i detta fall ett forskningsinstitut, vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Därav rekommenderar vi framtida forskning att fortsatt undersöka frågeställningen genom en flerfallstudie eller studier som undersöker andra innovationsintermediärer. / Purpose – This study aims to contribute with an increased understanding of what small and medium-sized enterprises (SMEs) demand and how innovation intermediaries can increase the willingness among SMEs to participate in collaborative projects. Method – We conducted a qualitative single case study at an innovation intermediary. Primary data was collected through 39 interviews, divided into four different types of groups: (1) employees at the innovation intermediary, (2) SMEs, (3) incumbent firms, and (4) other actors (e.g., financiers and authorities). The findings were generated by using a thematic analysis to identify SMEs’ needs and how the innovation intermediary can meet those needs. Findings – Our findings section is divided into three parts: (1) first we present six different values that innovation intermediaries create for SMEs in collaborative projects, (2) in the second part we discuss eleven attributes that make it attractive to participate in collaborative projects for SMEs at company-specific level, collaborative project level and innovation ecosystem level, and (3) we provide a roadmap of how innovation intermediaries could create attractive collaborative projects for SMEs. Implications – This study contributes to an increased understanding of innovation intermediaries by highlighting what contributes to collaborative projects with an innovation intermediary being attractive to SMEs. This has not been observed in the existing literature. The study also supports previously found values, identifying new values that an innovation intermediary can create for SMEs, and linking both these values to the attractive attributes that we identified. Based upon the findings a roadmap was created to offer top management and decision-makers at innovation intermediaries a tool to design collaborative projects attractive to SMEs. Limitations and future research – This is an individual case study and has thus only examined one innovation intermediary, in this case, a research institute, which may affect the generalizability of the study. Therefore, we recommend future research to investigate our research questions through multiple case studies or studies examining other innovation intermediaries.

Information security is an important focus area in our business climate, where cyberattacks pose a growing threat. To address the increasing threat landscape, it is crucial for companies to establish guidelines and regulations on how employees and companies should act to maintain information security. Therefore, many companies are working on implementing an Information Security Management System (ISMS), where information security policies (ISP) are considered the cornerstone. However, research has shown that small and medium-sized enterprises (SMEs) face specific obstacles and challenges when it comes to implementing and complying with an ISP. The purpose of this study is to provide recommendations for Swedish SMEs to achieve better implementation and compliance levels of ISPs. The empirical data for this study is based on data collected through semi-structured interviews with Swedish SMEs. The collected data was then analyzed using thematic analysis. The results of the empirical data indicate that a lack of competence is the primary issue for Swedish SMEs in their information security efforts. The study’s conclusions discuss the recommendations based on the collected empirical data and the reviewed literature. Among the recommendations, the authors emphasize the importance of education to increase information security awareness, as well as the importance of engagement from top management. The authors have chosen to limit the scope of the study to businesses in Sweden. Furthermore, no consideration has been given to industry-specific characteristics since the study’s respondents operate in diverse business sectors. / Informationssäkerhet är ett viktigt fokusområde inom dagens företagsklimat, där cyberattacker utgör ett växande hot. För att möta den ökande hotbilden lyfts värdet av att företag etablerar riktlinjer och bestämmelser över hur anställda och verksamheten ska agera för att bibehålla informationssäkerheten. Många företag jobbar därmed för att etablera ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS), där informationssäkerhetspolicyer (ISP) anses utgöra grundpelaren för ett LIS. Forskning pekar däremot på att små och medelstora företag (SMF) upplever särskilda hinder och utmaningar när det kommer till att implementera och efterleva en ISP. Studiens syfte är således att framföra rekommendationer för hur svenska SMF kan åstadkomma en bättre implementations- och efterlevnadsgrad av informationssäkerhetspolicyer.Studiens empiri bygger på datainsamling som erhållits från semistrukturerade intervjuer med svenska SMF. Insamlade data har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av empirin indikerar på att kompetensbristen är den primära faktorn som hindrar svenska SMF i sitt informationssäkerhetsarbete. Studiens slutsatser avhandlar rekommendationer utifrån insamlad empiri och granskad litteratur. Bland rekommendationerna ser studiens författare att utbildning i syfte att höja informationssäkerhetsmedvetenheten och engagemang från företagsledningen är av största vikt för att lyckas. Författarna har valt att begränsa studiens omfång till den svenska företagsmarknaden. Vidare har ingen hänsyn tagits till industrispecifika karaktärsdrag, då studiens respondenter verkar inom spridda sektorer.

Bakgrund och problem: Enterprise resource planning system (Svenska:Affärssystem) har historiskt huvudsakligen använts inom stora företag. Men har påsenare tid blivit allt vanligare hos små- och medelstora företag till följd avdigitalisering och marknadsändringar. Det har gjorts studier för hur ett välimplementerat och integrerat affärssystem ökar effektiviteten inom företag. Vidarekonkluderar forskare att utvärdering av affärssystemet är viktigt för att bibehålla etteffektivt system över tid och föreslår utvärderingsmodeller för ändamålet. Däremotfinns det teoretiska kunskapsluckor gällande hur små- och medelstora företag inomtillverkningsindustrin kan och bör genomföra utvärderingar och vilkabeslutsfaktorer som ligger till grund för ett sådant beslut. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur små- och medelstora företagutvärderar sina affärssystem. Metodval: Studien har en kvalitativ forskningsmetod med abduktivforskningsansats. Det empiriska materialet utgörs av 10 semistrukturerade intervjuermed olika chefer och ansvariga för små- och medelstora tillverkningsföretag. De 10respondenterna valdes genom ett målstyrt urval. Slutsats: Formella utvärderingar med hjälp av modeller utförs inte. Utvärderingmed hjälp av är modeller är en komplex process som anses vara för tidskrävandeoch kostsam för små- och medelstora företag att genomföra. Däremot förekommerinformella utvärderingar av affärssystem till viss utsträckning. / Background and problem: Enterprise resource planning systems have historicallymainly been used within large companies. But has recently become increasinglycommon in small- and medium-sized companies as a result of digitization andmarket changes. There have been studies on how a well-implemented and integratedbusiness system increases efficiency within companies. Furthermore, researchersconclude that evaluation of the business system is important to maintain an effectivesystem over time and propose evaluation models for the purpose. On the other hand,there are theoretical knowledge gaps regarding how small- and medium-sizedcompanies in the manufacturing industry can and should carry out evaluations andwhich decision factors are the basis for such a decision. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and how small- andmedium-sized companies evaluate their enterprise resource planning system. Method: The study has a qualitative research method with an abductive researchapproach. The empirical material consists of 10 semi-structured interviews withvarious managers of small- and medium-sized manufacturing companies. The 10 respondents were selected through purposive sampling. Conclusion: Formal evaluations using models are not carried out, as evaluationusing models is a complex process that is considered too time-consuming and costlyfor SMEs to undertake. On the other hand, informal evaluations of enterpriseresource planning systems occur to a certain extent.

Detta examensarbete genomfördes hos ett tillverkande företag utanför Stockholm. Företagets produktion består delvis av egenbyggda maskiner. Lämpliga instruktioner för underhåll, riggning samt felsökning fanns inte tillgängliga för dessa maskiner. En av de mest kritiska avdelningarna hos företaget kallas för klipp- och rullavdelningen. För tillfället finns endast en operatör i avdelningen som känner till samtliga maskiners funktioner. Denna operatör innehar så kallad tyst kunskap. Målet med detta examensarbete har varit att dokumentera tyst kunskap genom digitalisering av instruktioner. Efter att mål, problemdefinition och tillvägagångssätt fastställts gjordes en faktainsamling som bestod av primär- och sekundärdata. Diskussioner med företagets VD och de operatörer som arbetar i den aktuella avdelningen genomfördes. Detta bidrog till en djupare förståelse av problemet som i sin tur skapade en grund för hur digitaliseringen skulle ske. Arbetet bestod även av en teoretisk referensram vars syfte var att bidra till förståelse av vetenskaplig karaktär. I den teoretiska referensramen studerades även det nya konceptet för digitalisering inom industrin och dess påverkan på små och medelstora företag (SMF). Digitaliseringen karaktäriseras av smart teknologi. I dagsläget anses inte vissa smarta teknologier, så som virtual reality (virtuell verklighet) och augmented reality (förstärkt verklighet) tillämpbara hos företaget. Augmented reality (AR) kan dock komma att underlätta reparation och liknande arbetsuppgifter i framtiden. Den metod som valdes för att ta fram instruktioner var videoinspelning. Tillämpning av detta ansågs vara ett adekvat val då projektet utfördes. För att kunna spela in, redigera och använda videoinstruktioner krävs dock kompatibel hård- och mjukvara. De rekommendationer som gavs till företaget var att lagra filerna på ett intranät eller någon molntjänst som skapar lättillgänglighet. Förutom videoinstruktioner rekommenderas även praktisk handledning av en erfaren operatör. Detta skapar en kombination av praktisk och teoretisk inlärning. Instruktioner för hur företaget ska redigera och lagra videoinspelningarna togs fram för att skapa ett standardiserat arbete. / This project was conducted at a manufacturing company outside of Stockholm. Production is partially operated by machines that are manufactured by the company; however, appropriate maintenance instructions, machine settings and error search are currently unavailable for these machines. The most critical department within the workshop is called “cut and roll”, the department only has one operator who has full knowledge of the machines and their functions. This type of knowledge possessed by the operator is called tacit knowledge. The aim of this project is to document and transfer the tacit knowledge through digitalisation of instructions. After defining the problem, methods and aims of the project, primary and secondary data was collected. Furthermore, discussions were held with the chief executive of the company and the operators working in the cut and roll department. This led to a deeper understanding of the main problem and created a foundation for the methods used to digitalise instructions. The project also contains a literature review to conduce the scientific aspects of the problem. Moreover, the upcoming concept regarding digitalisation within manufacturing companies and its effect on small and medium-sized enterprises (SME) was also taken into consideration. The concept is characterised by smart technology. These types of technologies, e.g. virtual reality (VR) and augmented reality (AR), are not adequate to implement in the company today. Even so, AR could be a complementary tool regarding maintenance and similar tasks in the future. The method used to digitalise instructions was video recording, serving as the most adequate digital tool whilst executing the project. However, compatible hardware and software is necessary to create video instructions. Recommendations proposed to the company are that instructions should be stored in an intranet or cloud; and, in addition to video instructions, practical supervision given by an experienced operator is recommended. Thereby giving a combination of both practical and theoretical learning. Instructions on how to edit and store the videos was created to maintain standardized working methods.

Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder i form av kortfristiga- och långfristiga skulder inom ett företag. Studien har analyserat huruvida det existerar ett samband mellan ett företags kapitalstruktur och följande oberoende variabler; lönsamhet, tillgångsstruktur och tillväxt. Ålder och storlek har därutöver använts som kontrollvariabler. Dessutom har användningen av kortfristiga- och långfristiga skulder analyserats hos studiens urval som består av 89 små- och medelstora företag (SME) verksamma inom den svenska modebranschen under tidsperioden 2016–2019. Tidigare studier har analyserat dessa samband med ett stort urval som omfattar flera olika branscher och industrier medan modebranschen samt andra delbranscher lämnats relativt outforskat.  Utifrån en multipel regressionsanalys har resultatet visat ett positivt samband med statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och storlek. Likaså har resultatet uppvisat en negativ statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och ålder, respektive lönsamhet. Resultatet påvisar inget samband mellan kortfristiga skulder och tillväxt respektive tillgångsstruktur. Studien överlag fann inget samband mellan långfristiga skulder och samtliga oberoende- och kontrollvariabler. Utöver detta har resultatet analyserats och diskuterats utifrån Pecking order teorin och tidigare forskning. Sammanfattningsvis illustrerar studien ett varierat resultat som både bestred och var i enlighet med ställda hypoteser. / Capital structure refers to the relationship between equity and debt in the form of short-term debt (STD) and long-term debt (LTD) within a company. The study analyzed whether there is a relationship between a company's capital structure and the following independent variables; profitability, asset structure and growth. In addition, age and size have been used as control variables. Furthermore, the use of STD and LTD has been analyzed by the sample, which consists of 89 small and medium-sized enterprises (SME) that have operated in the Swedish fashion industry during the period 2016-2019. Previous studies have analyzed these relationships with a large sample that includes several different industries, but the fashion industry and other sub industries are still relatively unexplored areas.  Based on a multiple regression analysis, the results have shown a positive relationship with statistical significance between STD and size. The result has also shown a negative statistical significance between STD and age as well as profitability. However, there was no relationship between STD and growth as well as asset structure. The study overall found no relationship between LTD and all independent- and control variables. The results were analyzed based on Pecking order theory and previous research. The study showed a varied result that both disputed and was in line with the hypotheses.

Bakgrund och problematisering: Företag inom techbranschen har fått allt större uppmärksamhet för att de driver samhället i form av utveckling och innovation. För att kunna producera innovativa produkter är det viktigt att företag har tillräckligt med kapital där kapitalstrukturen är en viktig pusselbit för att kunna kapitalisera möjligheter. Samtidigt står fortfarande många av företagen i en tidig fas vilket i många fall gör att företagen inte går med vinst. Problemet uppstår i att många av dessa företag inte har tillgång till tillräckligt kapital. Det blir därmed av intresse för att se hur dessa företag resonerar kring kapitalstrukturen under ekonomisk osäkerhet för att dels inte gå i konkurs, dels se till att investera för att få fram produkter.   Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen och nyansera om hur val av finansiering görs i växande svenska SME i techbranschen, identifiera och analysera vad som påverkar företagens val av kapitalstruktur och om tider med hög osäkerhet påverkar finansiella beslut i techföretag.    Metod: Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ ansats som även tillämpade en förklarande flerfallsstudie. Referensramen hämtades i huvudsak från litteratur och vetenskapliga artiklar. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilket transkriberades och analyserades genom ett tematiskt angreppssätt. Studien tog även hänsyn till kvalitetskriterier för att säkerställa god kvalité samt etiska aspekter.    Slutsats: Investerat kapital från ägare i tidigt skede och externt kapital från aktiemarknaden var viktiga pjäser för att hålla i gång företaget samtidigt som man kunde fortsätta med produktutveckling. De flesta företag som fortsatt var i ett tidigt stadie hade inga möjligheter till banklån vilket gör att man förlitar sig på tillskjutet ägarkapital. Företag som hade kommit längre i sin utveckling förklarade däremot att det finns möjlighet att få lån via bland annat kreditinstitutionen ALMI och väljer även att förlita sig på återinvesterad vinst. Företagens beteende kunde främst förklaras av avsaknaden för kapital, att tillväxt var en viktig aspekt i företagen och att ledning och styrelsen spelar en viktig roll vid utformandet av kapitalstruktur. Det konstaterades även att ekonomisk osäkerhet inte påverkar företagens tillvägagångssätt då man i många fall har strategier/planer för hur man vill att framtiden ska gestalta sig.

The global Covid-19 pandemic have led to a lot of people working remote, the number of attacks on organizations also increased with teleworking, which means that organizations need to secure their networks to telework safely. The study examines how IT managers at small and medium-sized enterprises (SMEs) communicate to their end users about new and changed threats in telework, how the IT-responsible guide end users on how to work safely in telework and what other methods have been implemented to secure teleworking. The study was carried out by examining previous literature in the field to compile an interview guide with relevant questions. The study had a qualitative approach where semi-structured interviews were used to collect the empirical data, after which the data was thematically analyzed. The result from the study shows that IT managers used a lot of emails and referred to their intranet to inform their end users about new and changed threats, but also used meetings and seminars to inform end users. To guide end users when working remotely the IT managers implemented policies on what they could and couldn’t do. There were also guides to show end users how they should work properly. Additional key aspects were to educate their end users and to offer the end users IT support with eventual problems with help from a service desk.  The study contributes with a deeper understanding of the various methods and solutions that the IT managers at SME have implemented. Based on the results of the study, the following recommendations were given to small and medium-sized companies: To implement multifactor authentication and that all devices must have updated antivirus and secure remote access to local resources. You should also get a service that enables digital communication and document sharing. Additional recommendations were to inform end users about new and changing threats using intranets, emails or additional mediation methods. Implement policies and guides that guide end users around how to work safely and what they may and may not do while teleworking. Final recommendations are to educate end users to recognize common threats such as phishing by e-mail and to provide IT support to end users with the help of a service desk. As well as providing end users with the hardware that they need for teleworking such as printers. / På grund av den globala Covid-19 pandemin har ett stort antal människor jobbat på distans. Med distansarbete ökade även antalet angrepp mot organisationer vilket medförde att organisationer behövde säkra upp sina nätverk för att utföra distansarbete på ett säkert sätt. Studien undersöker hur IT-ansvariga på små och medelstora företag (SMF) förmedlar till sina slutanvändare om nya och förändrade hot vid distansarbete, hur IT-ansvariga vägleder slutanvändare kring hur de skall jobba säkert vid distansarbete samt vilka övriga metoder som har implementerats för att säkra upp distansarbete.  Studien utfördes genom att tidigare litteratur inom området granskades för att kunna sammanställa en intervjuguide med relevanta frågor. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in empirin, därefter analyserades den insamlade empiri tematiskt.  Resultatet från studien visar att IT-ansvariga använde sig mycket av mejl och hänvisade till deras intranät för att informera sina slutanvändare kring nya och förändrade hot, men även i mindre grad möten och seminarium. För att vägleda slutanvändare vid arbete på distans hade IT-ansvariga implementerat policyer om vad man fick och inte fick göra. Det fanns även guider för att visa hur slutanvändare skulle arbeta rätt. Ytterligare nyckelaspekter var att utbilda sina slutanvändare och att vid problem kunna erbjuda slutanvändare IT-stöd med hjälp av tillexempel en servicedesk. Studien bidrar med djupare förståelse över de olika metoderna och lösningarna som IT-ansvariga på SMF har implementerat. Utifrån studiens resultat ges följande rekommendationer till små och medelstora företag: Att implementera multifaktorautentisering samt att alla enheter skall ha uppdaterat antivirus och säker fjärråtkomst till lokala resurser. Bör även skaffa en tjänst som möjliggör digital kommunikation och dokumentdelning. Ytterligare rekommendationer var att informera slutanvändare om nya och förändrade hot med hjälp av intranät, mejl eller ytterligare förmedlingsmetoder. Implementera policys och guider som vägleder slutanvändare runt hur de skall arbeta säkert och vad de får och inte får göra vid distansarbete. Slutliga rekommendationer är att utbilda slutanvändare att känna igen vanligare hot som nätfiske via e-post och ge IT-stöd till slutanvändare vid problem med hjälp av en servicedesk. Samt att slutanvändare har den hårdvara som krävs för att kunna arbeta på distans som tillexempel printers.