Denna studie är en analys av Claude Debussys Cellosonat skriven år 1915. Sonaten är ett av de sista verk som Debussy komponerade innan sin död, och tillhör de mästerverk som går att hitta i repertoaren för cello och piano. I min analys försöker jag hitta vilken form varje sats har, och bryta loss rytmiska och melodiska motiv för att se hur Debussy utvecklar och använder sig av sitt material. Trots att det är svårt att komma fram till ett fast resultat blev min slutsats att första satsen är i sonatform, med delar ABA &amp; Coda. Andra satsen har jag valt att beteckna som ett rondo, med formen ABACA. Den tredje satsen innehåller både strukturen av sonatform och rondo och delas upp i ABACDAC (Coda). Sonaten hålls ihop med hjälp av hur de olika teman går mellan satserna istället för att luta sig på en fast struktur. Genom att framföra verket och söka efter klangfärgerna har jag slutligen fått en djupare förståelse för detta verk. / <p>J. S. Bach: Svit nr. 4 i Ess-dur, BWV 1010</p><p>C. Debussy: Cello Sonat i d-moll</p><p>S. Taneyev: Piano Trio i D-dur, Op. 22</p><p></p><p>Övriga medverkande:</p><p>Jonna Simonsson, violin</p><p>Albert Dahllöf, piano</p>

The purpose of this project has been to explore different methods that would bring melodic quality to melodies, in improvisations as well as compositions. Different standpoints on melody and melodicism, taken by different musical profiles, have been examined and from those standpoints different strategies have been formed. The goal of the project is to find out if skill in melodicism is something that can be gained through practice with concrete methods. The process of forming each method is described and the results of those methods are presented through outtakes from compositions and improvisations that I performed on my exam concert. The strategies that are explored are periodicity and idea development, flow of eight notes and sixteenth notes based on triads, pentatonicism and different forms of phrasing. Conclusion is made that all of the strategies serve their purpose, but it’s still a question if they do so for individual reasons or for the same reason, that all of the strategies simply are different variations of idea development. / <p>Repertoar, samtliga titlar komponerade av Rasmus Hansen:</p><p>Now or never</p><p>Spegel spegel på väggen där, jag har rätt du har fel</p><p>På Mammas fötter, på Pappas axlar</p><p>Cm</p><p>Out for a walk</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Rasmus Hansen - Elgitarr</p><p>Linnea Jonsson - trumpet</p><p>Kalle Johansson - piano</p><p>August Eriksson - kontrabas</p><p>Kristian Remnelius - trummor</p>

I denna uppsats har jag velat lära mig mer om och fördjupa mig i uppsjungningar för de barnkörer och en ungdomskör jag har på mitt jobb som kyrkomusiker. Syftet var att göra övningar som höjer koncentrationen och fångar barnens uppmärksamhet så att fokus sätts på dirigenten och sjungandet. Jag har tagit hjälp av olika sångpedagoger och körpedagoger i min närhet och i vårt land som alla har mångårig erfarenhet och fina resultat i sina körverksamheter. Min tes är att övningar applicerade på kända melodier är bra och dessutom tidsbesparande för inlärningen av hela sången. Det ska vara praktiskt och inte svårare än nödvändigt att använda en viss metod. Glädje och en sund blandning av variation och repetition är också en källa till framgång.

I denna studie har jag undersökt den välkända ackordfunktionen I–V–vi–IV inom populärmusiken, även kallat ”four chord” fenomenet. Undersökningen har gått ut på att skriva tre låtar med samma ackordföljd (med ackordfunktionen I–V–vi–IV) i syfte att försöka göra låtarna så olika varandra som möjligt, för att komma fram till vilka musikaliska parametrar som gör störst skillnad för att återvinna en ackordföljd och göra låten så unik som möjligt, samt undersöka på vilket sätt musiken påverkas av valen som görs utifrån de musikaliska parametrarna. Jag valde detta ämne då jag har skrivit musik i många år och själv använt mig av denna ackordfunktion och därmed känt att det är lätt att hamna i samma bana och tankesätt när jag använder den, vilket ofta resulterar i låtar som har fler likheter med varandra än vad jag skulle önska. Jag kände att denna undersökning skulle kunna konkretisera och bryta ned processen i teoretiska byggstenar, för att kunna analysera vad jag kan göra och vilka redskap samt hjälpmedel jag kan använda mig av för att undvika att hamna i samma fälla när jag skriver låtar med denna ackordfunktion. Men jag valde också detta ämne då jag anser att det inte finns så mycket konkret forskning eller undersökningar om det, trots fenoments räckvidd, så jag kände att detta skulle kunna vara intressant information för andra än bara mig att ta del av och gynnas av.Det jag har kommit fram till i denna studie är att de musikaliska parametrarna som påverkar och gör störst skillnad för att låtar med samma ackord blir så unika som möjligt är rytm (rytmisering av ackord) och taktart. En annorlunda rytmisering av ackorden med synkoperingar och olika fokusgrader på ackorden gör att ”four chord” känslan lättare försvinner, och taktart placerar mig som låtskrivare i andra tankegångar kopplat till genre under skrivandeprocessen vilket resulterar i ett annorlunda slutresultat.Studien har försett mig med ny kunskap bland annat om mig själv som låtskrivare och vad som fungerar bra och mindre bra för mig, men även om ämnet som helhet. Jag tar med mig redskap och tips som jag fått från denna undersökning som jag kommer kunna använda mig av i mitt fortsatta låtskrivande. Jag hoppas även att andra låtskrivare som kanske också befinner sig i samma sits som jag befann mig i innan denna undersökning också kan dra nytta av den och komma till egna personliga insikter som för deras låtskrivande framåt samt utvecklar deras förståelse för fenomenet.

Detta arbete handlar om min låtskrivandeprocess, och om hur den skiljer sig när jag skiftar min utgångspunkt mellan text, melodi + ackord och beat. Syftet med arbetet har varit att ta reda på vilken metod som fungerar bäst för mig när jag skriver låtar till mig själv som artist, för att kunna bli en mer effektiv och strukturerad låtskrivare i framtiden. Jag har skrivit totalt sex låtar. I två av låtarna har jag börjat med att skriva text, i två av låtarna har jag börjat med att skriva ackord och melodi, och i två av låtarna har jag börjat med att producera ett beat. Jag har fört loggbok under arbetets gång, och utifrån den sedan beskrivit processen och bedömt resultatet av låtarna. I en diskussion har jag sedan kommit fram till att den metod som fungerar bäst för mig är att börja med beat, eftersom jag då upplever att jag får som mest frihet och inspiration till att skriva låtens topline.

Detta arbete syftar till att undersöka hur inre medvetenhet samt kunskap om melodin inverkar på min upplevelse och förmåga att lära mig, samt att uppfatta, stämmor utifrån inspelade förlagor. I studien plankar jag tre stycken stämmor från inspelningar med tre olika duokonstellationer från Dalarna, där jag för varje stämma som plankas har olika grader av inre medvetenhet samt kunskap om melodin. I bakgrunden tas begrepp som gehör och plankning upp och en redogörelse görs för vad jag menar med inre medve- tenhet och kunskap om melodin. Vidare förklaras stämspel inom svensk folkmusik och forskning om människans förmåga att uppfatta tonhöjder och harmonier i arrangemang tas upp. I resultatet framkommer att min uppfattning av de valda låtarna som helhet har förändrats efter att jag plankat stämmorna. I efterhand har jag mycket enklare för att uppfatta dem och kan välja att fokusera mitt lyssnande på olika aspekter av musiken i större grad än innan. Min förmåga att lära mig stämmorna påverkades av hur mycket jag kunde melodin till en början. / This study is aiming towards investigating how inner awareness and knowledge about the melody affects my ability and experience of perceiving and learning second voices from a source of recorded sound material. In the study I learn three second voices by ear from recordings of three different duo constellations from the county of Dalarna. For every second voice different levels of inner awareness and knowledge about the melody are applied. In the background the concept of learning by ear is explained and an illus- tration about inner awareness and knowledge about the melody is made. Furthermore, harmony lines in Swedish Folk Music is explained and research about human’s ability to perceive pitch and harmonies in arrangements is described. In the result it is shown that my perception of the pieces of music studied has changed after learning the second voic- es. Afterwards I find it easier to perceive the second voices in the arrangements and show a higher grade of ability to focus my awareness to different aspects of the music. My ability to learn the second voices was affected by my knowledge of the melody from start.

This thesis examines the role of Melodi Ya Tshwane Christian Youth Ministry (MyT CYM) in the context of what is increasingly observable environmental crisis with a view of developing a contextual approach to ecological mission. The research does not focus primarily on the environmental crisis itself except to note that its scope incorporates not only environmental issues, but has some important implications for social justice as well. The research recognises the role that MyT CYM must play as part of their contribution towards addressing the environmental crisis. Such a role is based not on a pragmatic response to the situation, but flows from the missional nature and theology of the church. Therefore, the missional church has an obligation to address this issue, through Christian mission that takes seriously the biblical call to care and preserve the integrity of creation. Finally, this research aims to assist MyT CYM to understand the theological basis for contextual action towards developing an appropriate ecological mission. / Christian Spirituality, Church History and Missiology / M. Th. (Missiology with Specialisation in Urban Ministry)