The thesis is focused on European markets financial instruments directives effective for czech financial market and is divided into three main parts -- a summary of european legislation in the financial markets field, evaluation of the impact of MiFID on the czech financial market and assumption for passing MiFID II with assessing whether new legislation needed. The thesis contains assessments of formation, progress and impact of European law on czech financial market. Evaluation of impacts is not just a description, but the real assessment of impact based on quantitative indicators. Recommendations concerning adoption of a new legislation proceed from lacks and issues found out on czech financial market.

Algoritmisk högfrekvenshandel har från att ha varit en ifrågasatt handelsform, blivit ett naturligt och accepterat handelsförfarande på värdepappersmarknaden. Handelsformen har emellertid endast reglerats genom marknadsmissbrukslagen och marknadsplatsernas självreglering. När EU-direktivet MiFID II implementeras i nationell lagstiftning får handelsformen för första gången en legaldefinition och kommer således att regleras uttryckligen i svensk lagstiftning. I uppsatsen klargörs vilken marknadspåverkan och risker handelsformen ger upphov till på den svenska värdepappersmarknaden. Handelsformen bedöms medföra en positiv effekt på likviditeten i form av minskad spread, ökat orderdjup och kortsiktigt minskad volatilitet. Beträffande riskerna bedöms handelsformen vara tillräckligt reglerad i Stockholmsbörsens självreglering och i marknadsmissbrukslagen för att riskerna ska bedömas som ringa. I uppsatsen besvarades även om artikel 17 i MiFID II är en sakenlig reglering avseende regleringens syfte och marknadspåverkan. Implementeringen av artikel 17 innebär i praktiken att Stockholmsbörsens självreglering blir nationell lagstiftning med skillnaden att sanktioner vid överträdelser förstärks. Nuvarande reglering anses som tillräcklig avseende att marknadsmanipulativa strategier är förbjudna samtidigt som circuit breakers, order to trade ratios och regler beträffande genuina order skyddar marknaden. Samtidigt medför inte artikel 17 i MiFID II någon ytterligare negativ marknadspåverkan. Följaktligen bedömdes artikel 17 i MiFID II som en sakenlig reglering av algoritmisk högfrekvenshandel beträffande dess syfte och marknadspåverkan. Slutligen utreddes om två lagförslag, minimum resting time och forced market making vore välbehövliga för värdepappersmarknaden. Lagförslagen minimum resting time och forced market making bedömdes orsaka en alltför negativ marknadspåverkan samtidigt som lagförslagen i praktiken inte skulle föranleda varken en mer ordnad värdepappersmarknad eller underlätta för marknadsövervakningen. Istället för att leda till en mer ordnad och transparent marknad skulle lagförslagen medföra att transparensen på värdepappersmarknaden försämrades, eftersom investerare som använder algoritmisk högfrekvenshandel skulle flytta sin handel till oreglerade marknadsplatser.

Finansiell rådgivning präglas av i huvudsak två problem; informationsasymmetri och intressekonflikter. Reglerna rörande investerarskyddet vid rådgivning har omarbetats flertalet gånger under 2000-talet. Syftet är att försöka motverka de intressekonflikter som kan missgynna investerare i rådgivningssituationer genom att minska den informationsasymmetri som råder mellan parterna. En följd av det direktiv som antogs 2014 av EU gällande marknader för finansiella instrument är att dessa regler återigen granskas. I efterföljande utredning föreslås bland annat att svensk lagstiftning ska gå längre än vad direktivet kräver gällande oberoende-klassificering samt införa ett förbud mot all ersättning från tredjepart som kan inverka negativt på kundens intresse. Provisionsförbudet syftar till att öka investerarskyddet genom att eliminera de incitament rådgivare har för att ge råd som inte är i kundens bästa intresse. Samtidigt medför en sådan reform stora förändringar på marknaden som helhet. Genom att studera förslagen ur ett rättsekonomiskt perspektiv analyseras regleringens effekter. Det råder inga tvivel om att ett provisionsförbud leder till konkurrenshämmande effekter, huruvida dess konsekvenser kommer vara till fördel för slutkunden är dock omdiskuterat. Bland förespråkare anses det främst vara aktörer som inte tillför ett egentligt mervärde för kunderna som kommer försvinna från marknaden, medan det i övrigt bör resultera i bättre anpassade produkter och råd för investerare. Motståndare menar att reglerna tvärtom kommer leda till färre, men dyrare investeringsalternativ på marknaden. Det är sannolikt att marknadskoncentrationen kommer att öka då det i dagsläget kan finnas en motvilja att betala för rådgivning, eftersom det tidigare inte varit en uppenbar och synlig kostnad. Till följd av det kommer både antalet mindre aktörer och produktutbudet minska.     På sikt kan det leda till en än mer oförmånlig situation för investerarna, som blir mer beroende av de aktörer som fortfarande tillåts agera i eget intresse.

Denna uppsats syftar till att förklara och förstå de centrala faktorer som är av betydelse vid en implementering av ett finansiellt regelverk. Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att uppnå vårt syfte, genom att intervjua olika respondenter från olika typer av finansiella företag som står inför den kommande förändringen. Genom att kombinera vårt empiriska resultat med den framtagna teorin om implementeringar, har vi kunnat komma fram till faktorer som är av betydelse vid implementeringar av finansiella regelverk.  De mest betydelsefulla faktorerna för en framgångsrik implementering av finansiella regelverk är anpassningsbarhet, analysförmåga och kommunikation. Genom att redan tidigt följa regelverkets utveckling kan organisationen ha en god uppfattning om hur det senare kommer att utformas på en nationell nivå. På detta sätt blir inte implementeringsprocessen lika begränsad av den långa tid som det tar att stifta de nationella regleringarna. Det är väsentligt att organisationerna kan anpassa sin implementeringsmetod utifrån regelverkets innehåll, men även anpassat till dagens moderniseringen av tekniken. När det gäller att implementera regelverk är det oftast direkt kopplat till de utgivna tjänsterna, vilket sätter mer vikt på medarbetarnas kunskap och förståelse vid en sådan implementering. / This study seeks to explain and understand the key factors that are important when implementing a financial regulation.        A qualitative approach has been used to achieve our purpose, by interviewing different respondents from different types of financial companies facing the coming change. By combining our empirical results with the developed theory of implementations, we´ve been able to find factors that are important when implementing financial regulations.  The most important factors for a successful implementation of financial regulations are adaptability, analysis capability and communication. By following up early with the regulatory developments, the organization can have a good idea of ​​what it will look like when it’s finalized on a national level. In this way, the implementation process will not be limited by the long time that it takes to enact the national regulations. It is essential that organizations can adapt their implementation method based on the content of the regulation, but also adapt it to today's modernized technology. When it comes to implementing regulations, it is usually directly related to the services that are being offered, which puts more emphasis on the employees' knowledge and understanding.

66 Abstract Title: Regulated markets in financial instruments Author: Michal Petr Supervisor: JUDr. Petr Kotáb, Ph.D. Regulated markets play important role in market economy since they enable effective allocation of capital and thus enforce the economic growth. First charter of the thesis is devoted to trace history of capital markets in order to illustrate their importance and specific function throughout last centuries. We discuss separately their development and evolution in the Czech Republic and in the rest of the world. In particular, we focus on European legislative framework and its significant changes in last decades as it substantially influences inland law. For this purpose we also consider conclusions of the final report of the committee chaired by Alexandre Lamfalussy which affected the European legislative. In the first part of the chapter we also analyze the institution of regulated markets, as determined by current legislation. In the second part we define investment instruments which are traded on the regulated markets. The second part of the thesis discusses in detail causes of regulation and supervision with particular focus on the Czech Republic. We argue inevitability of the supervision and consider its optimal extent. The next part analysis regulated markets in the spirit of its...

Background: In January 2018 the new MiFid II directive entered into force in Sweden through the Swedish Securities Market Act (2007: 528). The purpose of the directive is to increase transparency towards investors on the financial market. This has led to major changes for those operating in the market, where among other things, asset managers now have to separate costs for analysis and execution. There has thus been a change in the payment model regarding the distribution of equity research. Purpose: The purpose of this study is to examine and obtain in-depth knowledge about how assets managers experiencing the changes in the payment model that has occurred as a consequence of MiFid II. Completion: This qualitative study has been conducted using five semi-structured interviews. The respondents comprised four asset managers and one producer of commission research. The material from the interviews has been processed and analysed using a thematic coding to identify the respondents' view of the changed payment model. Conclusion: The result of this study shows that the consequences of MiFid II and the changed payment model differ depending on the size of the investment company. All managers report that they have reduced the number of counterparties that provide analysis information. On the other hand, it emerges from the result that the large investment firms have reduced the costs of analysis, while the smaller companies have increased their costs as a consequence of MiFid II. / Bakgrund: I januari 2018 trädde det nya direktivet MiFid II i kraft i Sverige genom Lagen (2007:528) om Värdepappersmarknaden. Syftet med direktivet är att öka transparensen gentemot investerare på den finansiella marknaden. Detta har inneburit stora förändringar för de aktörer som verkar på dessa marknader där bland annat kapitalförvaltare numera måste separera kostnader för analys respektive exekvering. Det har således skett en förändring i betalningsmodellen gällande distribuering av aktieanalyser. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och erhålla fördjupad kunskap i hur kapitalförvaltare resonerar kring den förändrade betalningsmodellen som uppstått som en konsekvens av MiFid II. Genomförande: Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra stycken kapitalförvaltare samt en producent av betalanalyser. Materialet från intervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk kodning för att identifiera respondenternas syn på den förändrade betalningsmodellen. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att konsekvenserna av MiFid II och den förändrade betalningsmodellen skiljer sig åt beroende på storleken av fondbolaget. Samtliga förvaltare berättar att de dragit ned på antalet motparter som tillhandahåller analysinformation. Däremot framkommer det av resultatet att de stora förvaltarfirmorna dragit ned på analyskostnaderna samtidigt som de mindre firmorna fått ökade kostnader som en konsekvens av MiFid II.

Financial advisors has a responsibility to cater customers needs, but are at the same time controlled through corporate governance to benefit their employer, which has caused troubles regarding opportunism. MiFID II intends to regulate opportunism through more documentation and regulations on commission. The purpose of this study is therefore to investigate how governance within financial institutes is affected by regulations implemented through MiFID II. Since there is a lack of theories and research within the field, the study uses an explorative approach. To achieve the purpose of the study a qualitative research method was used, where data was collected through interviews with eight respondents from different financial institutes. Furthermore, how corporate governance was affected by MiFID II was examined by using theories on knowledge asymmetry, agent theory, management control systems and reward systems. The results of the study indicate that the opportunistic management has declined due to the removal of monetary rewards and salestargets, which entails more focus on customer satisfaction. The results also show that regulations on commission has caused changes in payment methods, which isn’t necessarily a positive aspect for customers. The conclusions of the study show that the financial institutes has replaced management by objectives with action controls containing less liberty and more standardization, which reduces opportunism. However, the increasing knowledge asymmetry is problematic since it prevents opportunistic management from being completely removed. Another vital consequence of the increased documentation through MiFID II is fewer counselling meetings, which causes several institutes to shift focus towards wealthier customers. / Finansiella rådgivare ansvarar för att tillgodose konsumenters intressen samtidigt som de utsätts för styrning som ska gagna arbetsgivarens intressen, vilket inneburit problematik kring opportunism. Regelverket MiFID II avser att reglera opportunismen genom informations- och dokumentationskrav samt provisionsregleringar. Syftet med studien är således att undersöka hur finansinstitutens bolagsstyrning påverkas av regleringarna. Eftersom att det i nuläget saknas tillräckligt utförlig forskning och teorier kring forskningsområdet är studien av explorativ art. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts där empirin samlats in genom intervjuer med åtta respondenter från olika finansinstitut. MiFID II:s påverkan på bolagsstyrning har undersökts med stöd från teori om kunskapsasymmetri, agentteori, styrsystem samt belöningssystem. Studiens resultat visar att opportunistisk styrning minskat genom borttagandet av monetära belöningssystem och att försäljningsmål alltmer reducerats inom finansinstituten, vilket medfört större fokus på kundnöjdhet. Resultatet visar även att provisionsregleringarna inneburit uppkomst av andra betalningsmetoder för en mer opartisk rådgivning, vilket inte nödvändigtvis är positivt för konsumenterna. Slutsatserna från studien är att MiFID II inneburit ett skifte från målstyrda finansinstitut till alltmer handlingsstyrda organisationer med minskad frihet och högre grad av standardisering i rådgivningen, med mindre möjlighet till opportunism som konsekvens. Den ökande kunskapsasymmetrin är dock problematisk då den förhindrar möjligheterna till att opportunistisk styrning upphör. En vital konsekvens av MiFID II:s ökade dokumentationskrav är även ett minskat antal möjliga rådgivningstillfällen, vilket av lönsamhetsskäl resulterat i en positionering mot mer förmögna kunder för flertalet finansinstitut.

Den finansiella marknaden präglas av ett stort antal regelverk och den tredje januari 2018 infördes MiFID II som kom att påverka samtliga aktörer på marknaden. Målet med regelverket var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet genom att ställa högre krav på de finansiella instituten att redogöra dolda kostnader och avgifter. Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera hur den finansiella rådgivaren påverkats och granska utifrån rådgivarens perspektiv, om kundernas förhandlingsposition förstärkts av MiFID II. Detta har genomförts med att ett antal intervjuer har hållits med finansiella rådgivare från olika finansiella institut. Resultatet påvisar att rådgivarens arbetsbörda har höjts mycket både före och efter kundmötet. Regelverket medför förhöjda kostnader och risker för företagen samtidigt som de kan skapa fördelar på längre sikt. För kunden varierar upplevelsen och nyttan av regelverket beroende på dennes finansiella kunskap.

Transparens på den finansiella marknaden finns för att marknadsaktörer ska ha möjlighet att se vilka finansiella instrument det handlas med, i vilken volym och till vilket pris. Transparensen bidrar till mer tillgänglig information och en effektivare marknad, där priset på instrumentet speglar dess faktiska värde. I den här uppsatsen behandlas EU-direktivet MiFID II och förordningen MiFIR. Syftet med MiFID II och MiFIR är att komplettera den tidigare transparensregleringen och dessutom verka för en enhetlig reglering på den europeiska finansiella marknaden. De flesta artiklarna angående transparens finns i MiFIR, vilka reglerar krav på transparens, men också undantag från transparens. Ett stort problem som finns på dagens finansiella marknad är att många transaktioner inte är föremål för transparens, utan görs i så kallade Dark Pools eller utanför handelsplatser. När handel sker i Dark Pools eller utanför en handelsplats är det svårt för marknadsaktörer att få tillgång till information om vilka och i vilken omfattning det handlas med instrumenten. Fördelen för de aktörer som handlar i Dark Pools och utanför en handelsplats är att de inte behöver exponera sina transaktioner och därmed inte heller dela med sig av eventuellt informationsövertag. Handel i Dark Pools och utanför handelsplatser är dessutom oftast billigare än handel på exempelvis börsen. Huvudsyftet med MiFID II och MiFIR är att, genom att begränsa handeln som sker i Dark Pools och utanför handelsplatser, öka transparensen på den finansiella marknaden. Trots detta visar lagstiftaren vikten av att väga andra intressen, som kan missgynnas av transparens, genom att införa flera olika undantag från transparenskraven. MiFID II och MiFIR träder i kraft först den 3 januari 2018, vilket gör det svårt att förutse regelverkets framtida följder. Det är först efter införandet av regelverket som vi kommer att se hur marknadsaktörerna reagerar på kraven och möjligheterna till undantagen. För att i uppsatsen kunna analysera en potentiell reaktion på den svenska finansiella marknaden, beaktas den svenska inställningen till tidigare transparensreglering. Vidare vägs fördelar med transparenskraven mot nackdelar och undantagens omfattning och utformning analyseras. Slutsatsen är att transparensreglerna kommer att öka transparensen på marknaden, i den mån att transparensen inte äventyrar den effektiva prisbildningen.

The landscape of equity trading changed when computer algorithms commenced to analyse large volumes of stock market data faster than a fraction of a second. Advances in technology have enabled trading algorithms to initiate, route, and execute orders on aspects of market timing, optimising order quantity, and deciding price parameters with limited human intervention. The distinctive features of high-frequency trading are low latency, high order to trade ratio, co-location, and short holding periods. Besides contributing to profitability, cost efficiency, and competitiveness, it has also amplified issues such as systemic risk and market disruption.  European legal frameworks – in particular the Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) and the Market Abuse Regulation (MAR) – have been and still are a response to this fairly new proprietary trading paradigm. This thesis interprets and analyses the risk mitigation and market manipulation requirements in order to clarify whether the legislation regarding high-frequency trading is compliant with the underlying appropriateness of MiFID II, MAR, and the Swedish Securities Act. The following two chapters provide an overview of the capital market with its participating actors and an outline of requirements for high-frequency trading investment firms. The ban on market manipulation is thereafter examined, systemised, and exemplified vis-à-vis fictitious transactions through manipulative schemes. Lastly, a case law analysis is conducted in respect of market abuse and defective trading algorithms.  This thesis finds plausible causation between defective trading algorithms, investor confidence, and market manipulation. Nevertheless, high-frequency trading per se is not considered to meet the necessary prerequisites for market manipulation stated in MAR. Information provision is one of the foremost tools to mitigate risk linked to systemic events and disruptive markets. However, too extensive requirements can potentially inhibit innovation and infringe legal rights related to inter alia, intellectual property, exempli gratia, trade secrets.