Denna studie syftar till att undersöka svenska grundskoleelevers uppfattningar kring begreppen hållbar utveckling och återvinning samt hur eleverna upplever att de bidrar till återvinningen i samhället. För att undersöka detta genomfördes gruppintervjuer där sammanlagt 32 elever i årskurserna 4-6 på två skolor i olika kommuner deltog. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk analyssats. Resultatet visar på att eleverna i åldrarna 10-13 är osäkra på vad hållbar utveckling är och de har svårt att sätta ord på begreppen, samtidigt har de kunskaper kring ämnet men problemet består i att de inte kan koppla ihop sina kunskaper med begreppet. När det kommer till återvinning visar resultatet på att eleverna har någorlunda koll på vad detta ord betyder och innebär. De ser begreppet hållbar utveckling och återvinning som synonyma. Studien visade stor skillnad på vad eleverna anser att de gör för att bidra till återvinningen, beroende på om de är i skolan eller hemma. De kopplar inte återvinning till skolan utan detta är något som sker utanför skolan. Slutsatsen vi drar av denna studie är att skolan behöver tydliggöra för eleverna vad skolan gör för att bidra till ett hållbarare samhälle och inkludera detta mer synligt i undervisningen, och då med ett större fokus på det sociala och det ekonomiska perspektivet eftersom eleverna har bra kunskaper kring det ekologiska. På så sätt blir eleverna mer inkluderade och får en bredare kunskap i ämnet.

Studien undersöker människors inställning till att äta laboratorieodlat kött samt hur produktionen i laboratorium påverkar klimatet jämfört med konventionell produktion. Vi vill förstå vilka faktorer som påverkar inställningen till att konsumera laboratorieodlat kött och vad som ligger bakom den. Tre fokusgrupper genomfördes med hjälp av en guide som utformades innan genomförandet. De tre grupperna var baserade på deltagarnas kosthållning, då det skulle finnas en blandning av olika kosthållningar representerade i grupperna. Vi valde att låta både köttätare och icke-köttätare delta för att se hur synen på laboratorieodlat kött skiljde dom åt. Fokusgruppsdiskussioner transkriberades och delades upp i teman för att sedan analyseras med hjälp av en modell baserad på miljöetik, theory of planned behaviour, kognitiv dissonans och attityder. Fokusgrupperna visade att deltagarnas inställning till laboratorieodlat kött är att det är främmande, äckligt, obehagligt men spännande. Vi kom fram till att de påverkande faktorerna är generation, kön, ekonomi, kosthållning och hälsa. Det är alla faktorer som i sin tur påverkas av normer, attityder, kunskap och miljöetik. / The aim of this study is to find out people's attitude towards consuming cultured meat and how the production in the laboratory affects the climate compared to conventional production. We want to understand which factors are being behind the attitudes towards cultured meat, and how they affect the attitudes. Three focus groups were held based on a guide designed before the implementation. The three groups consisted of four persons based on diet, creating a mixture of different diets being represented in the groups. We chose to include both meat eaters and non-meat eaters to see how the attitudes towards cultured meat differed. The focus group discussions were transcribed and divided into topics, then analyzed using a model based on environmental ethics, the theory of planned behaviour, cognitive dissonance and attitudes. The focus groups showed that attitudes towards cultured meat is that it is foreign, disgusting, unpleasant but exciting. We stated that the influencing factors are generation, sex, economy, diet and health. These are all factors that are influenced by norms, attitudes, knowledge and environmental ethics.

Studien undersöker människors inställning till att äta laboratorieodlat kött samt hur produktionen i laboratorium påverkar klimatet jämfört med konventionell produktion. Vi vill förstå vilka faktorer som påverkar inställningen till att konsumera laboratorieodlat kött och vad som ligger bakom den. Tre fokusgrupper genomfördes med hjälp av en guide som utformades innan genomförandet. De tre grupperna var baserade på deltagarnas kosthållning, då det skulle finnas en blandning av olika kosthållningar representerade i grupperna. Vi valde att låta både köttätare och icke-köttätare delta för att se hur synen på laboratorieodlat kött skiljde dom åt. Fokusgruppsdiskussioner transkriberades och delades upp i teman för att sedan analyseras med hjälp av en modell baserad på miljöetik, theory of planned behaviour, kognitiv dissonans och attityder. Fokusgrupperna visade att deltagarnas inställning till laboratorieodlat kött är att det är främmande, äckligt, obehagligt men spännande. Vi kom fram till att de påverkande faktorerna är generation, kön, ekonomi, kosthållning och hälsa. Det är alla faktorer som i sin tur påverkas av normer, attityder, kunskap och miljöetik. / The aim of this study is to find out people's attitude towards consuming cultured meat and how the production in the laboratory affects the climate compared to conventional production. We want to understand which factors are being behind the attitudes towards cultured meat, and how they affect the attitudes. Three focus groups were held based on a guide designed before the implementation. The three groups consisted of four persons based on diet, creating a mixture of different diets being represented in the groups. We chose to include both meat eaters and non-meat eaters to see how the attitudes towards cultured meat differed. The focus group discussions were transcribed and divided into topics, then analyzed using a model based on environmental ethics, the theory of planned behaviour, cognitive dissonance and attitudes. The focus groups showed that attitudes towards cultured meat is that it is foreign, disgusting, unpleasant but exciting. We stated that the influencing factors are generation, sex, economy, diet and health. These are all factors that are influenced by norms, attitudes, knowledge and environmental ethics.

Förlust av den biologiska mångfalden ökar i en allt mer accelererande fart än tidigare och många forskare varnar för att vi befinner oss inför det sjätte massutdöendet av arter. Med en fortsatt global uppvärmning och ett klimat som förändras blir allt fler arter utrotningshotade. För att hindra fortsatt förlust av biologisk mångfald har det uppstått olika typer av bevarandeprojekt och skydd av arter i form av direktiv, lagar och olika djurskyddsorganisationer. Vissa arter har även blivit utsedda till symbolarter för att de utrotningshotade arternas status ska uppmärksammas. I Sverige är fjällräven en art som är utrotningshotad och uppmärksammad av olika djurskyddsorganisationer. Denna uppsats är avgränsad till Sverige och fjällräven som art. Avsikten med uppsatsen är att ur ett miljöetiskt perspektiv undersöka individers attityder och åsikter som ligger till grund för individers vilja att bevara en art och att undersöka betalningsviljan och existensvärdet av fjällräven. Detta har undersökts och analyserats både kvantitativt och kvalitativt genom en enkätstudie. Uppsatsens resultat visar att fjällrävens status är uppmärksammad och att miljöetiska aspekter är viktiga för respondenternas vilja att bevara arten. Nyckelord: bevarande, Fjällräv (Vulpes lagopus), existensvärde, miljöetik, symbolart, betalningsvilja / Loss of biodiversity is increasing at an alarming accelerated pace than ever before and many researchers warn that we are facing the sixth mass extinction of species. With continued global warming and a changing climate, more species are becoming endangered. In order to prevent continued loss of biodiversity, various types of conservation projects and protection of species in the form of directives, laws and various animal welfare organizations have arisen. Some species have also been designated as symbolic species in order to highlight their endangered status. In Sweden, the arctic fox is a species that is endangered and attracts attention by various animal welfare organizations. This essay is limited to Sweden and the arctic fox as a species. The purpose of this essay is to investigate and analyze individuals attitudes and opinions from an environmental ethical perspective and to examine the willingness to pay and the non-use value of the arctic fox. This has been investigated and analyzed both quantitatively and qualitatively through a survey. The results of the thesis show that the status of the arctic fox is highlighted and that environmental ethical aspects are important for respondents’ willingness to preserve the species.Keywords: conservation, Arctic fox (Vulpes lagopus), non-use value, environmental ethics, symbolic species, willingness to pay

Debatten kring jakt är alltjämt relevant ur en samtida svensk kontext där olika värden såsom biologisk mångfald, jordbruket med sina ekonomiska, kulturella och djuretiska aspekter, omsorg om vilda djur samt jaktformers kulturhistoriska arv bland lokalbefolkningen företräds. I Sverige finns yrkesjägare, jaktkritiker, fritidsjägare, människor som vuxit upp med jakt och människor som inte har någon egentlig relation till eller medvetenhet om jakt samt det mesta däremellan. Denna uppsats genomför en innehållsmässig idéanalys av Jägareförbundets utbildningsmaterial för jägarexamen Jägarskolan utifrån etiska och miljöetiska teorier med syfte att tolka vilka idéer om värde och moraliska skyldigheter som görs i materialet. Uppsatsen finner att materialet kan anses uttrycka en svagt ekocentrisk dygdetik där arter och ekosystem samt i viss mån icke-mänskliga djur kan anses ha ett egenvärde samt att odlandet av vissa egenskaper och färdigheter är nödvändiga för en etiskt korrekt förståelse och handlande.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar. Resultatet visar även att eldsjälar har stor betydelse för vilket utrymme perspektivet får i skolornas undervisning.

Issues concerning the environment cannot be solved by natural science and technologicaladvancements alone. Every decision and environmental strategy rests upon ethicalconsiderations in which many authors question whether anthropocentric values are compatiblewith the solutions to environmental problems. This thesis uses critical discourse analysis toexamine which environmental ethic(s) that underpins EUs Strategy for Biodiversity 2030. Thethesis follows a deductive approach in which anthropocentrism, ecocentrism and biocentrismwere the basis of the analysis. The main findings shows that the anthropocentric discoursedominated the policy despite the minor presence of an ecocentric discourse. In regard toprevious research, the thesis has found that the European union, through their strategy forbiodiversity 2030, reproduces the order of discourses within environmental ethics.

<p>Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar.</p> / <p>This study attempts to give an account of views on climate change from the perspectives of five informants and with reference to relevant literature within the area of climate change. Important aspects of climate change are discussed, such as the human effect on the climate, the distribution of responsibility and the willingness to address change and accept sacrifices.</p>

Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar. / This study attempts to give an account of views on climate change from the perspectives of five informants and with reference to relevant literature within the area of climate change. Important aspects of climate change are discussed, such as the human effect on the climate, the distribution of responsibility and the willingness to address change and accept sacrifices.

Idag står vi inför utmaningen att leva inom vår planets gränser. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det en förändring i tankesätt, värderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan åstadkommas genom en fundamental förändring i utbildningen från tidig barndom. Syftet med den här studien är att undersöka hur hållbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. Två ämnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap. I uppsatsen identifieras de miljöetiska perspektiven antropocentrism och ekocentrism och hur de kommer till uttryck i förhållande till ämnestradition. De metoder som används är semi-strukturerade intervjuer av högstadielärare, dokumentanalys av läroplan och kursplaner och tematisk analys intervjuerna. Resultatet visar att i såväl läroplan och kursplaner som undervisningen framgår det att antropocentrismen har stort utrymme, då det är stort fokus på resurser, människan och samhället, i såväl hem- och konsumentkunskap som biologi. Ekocentrismen kan ses i form av uttryck i läroplan och kursplaner utifrån hänsyn och respekt för naturen, och genom att ge eleven förståelse inför valsituationer som rör hälsa och miljö. Ämnestradition har betydelse för hur hållbar utveckling tolkas i undervisningen. Biologi är naturorienterat med naturliga processer och kretslopp i fokus, vilket leder till fler ekocentriska resonemang. Hem- och konsumentkunskap har fokus på individen, hemmet och samhället, vilket ger mindre utrymme för ekocentrism. Alla lärare visade på både ekocentriska och antropocentriska resonemang. Lärarnas egna åsikter angående hållbar utveckling kan finna väg in i undervisningen, vilket anses kunna leda till större utrymme för ekocentrism i undervisningen. / Today we stand before the challenge of living within our planets limits. UNESCO-UNEP argue that to achieve a sustainable development changes in thinking, attitudes and lifestyle is required. This can be accomplished with a fundamental change in education from early childhood. The aim with this study is to research how sustainable development is interpreted in the Swedish elementary school. Two school subjects have been chosen; biology and home economics. In the essay the environmental ethics anthropocentrism and ecocentrism, and how they are expressed in relations to tradition is identified.  Methods used are semi-structured interviews with teachers, document analysis of the curriculum and syllabus and thematic analysis of the interviews. The results show that in the education as well as the syllabus it is clear that anthropocentrism has larger room. This because of the focal point in both home economics and biology is common resources, humans and society. Ecocentrism in the curriculum and syllabus is shown through consideration and respect for the nature, and through students’ understanding when making choices. The tradition of the school subjects has significance for how sustainable development is interpreted in the education. Biology is nature oriented with focus on natural processes and cycles, which lead to additional ecocentric reasoning. Home economics has the focal point on the individual, the home and society, which leads to less ecocentric reasoning. All teachers that were interviewed showed both ecocentric and anthropocentric reasoning. The teachers’ opinions can find way in to the education, which here is considered to the possibility of more room for ecocentrism in home economics.