Indikatorer har blivit ett effektivt hjälpmedel för företag att mäta hållbarheten av verksamheten och presentera företagens arbete inom ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Därmed har denna studie utformats med syftet att kartlägga vilka sociala och miljömässiga indikatorer, samt antal, som företag på Stockholmbörsen valt att rapportera. Vidare är syftet att undersöka huruvida faktorer som företagsstorlek och bransch har påverkan på antalet och typen av indikatorer som nämns i företagens rapporter. Denna studie klassificeras som dokumentstudie och tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Populationen utgörs av 76 företag som är listade på Nasdaq OMX Stockholm som rapporterar utifrån ramverket GRI. Insamlingen av data har skett utifrån företagens årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Deskriptiva analyser har tillämpats för att undersöka mängden och frekvensen av rapporterade indikatorer. Regressionsanalyser har genomförts i programmet SPSS för att se om det förekommer några samband mellan antal indikatorer och faktorerna företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studiens resultat presenteras i tabeller och under analysen har resultaten jämförts mot både den praktiska och teoretiska referensramen samt mot tidigare forskning. Studiens resultat visade en stor spridning gällande antal indikatorer som företagen väljer att rapportera samt att fler sociala indikatorer rapporterats än miljömässiga. Dessutom visade regressionsanalysen ett samband mellan antal indikatorer som företagen rapporterar och branschtillhörighet. Branscherna basmaterial och konsumtion rapporterar flest indikatorer medan finans- och sjukvårdsbranscherna rapporterar minst antal. Det erhölls inget positivt samband mellan företagsstorlek och antalet indikatorer.  Eftersom denna studie endast innefattar svenska företag och ser till ett år vore det av intresse att jämföra mängden indikatorer som rapporteras mellan olika länder samt att se eventuell förändring av hållbarhetsrapportering över en längre tid. / Indicators have been an efficient tool for companies to measure the sustainability of the business and present their work within economy, environmental and social questions. Therefore, this study has been designed with the aim to identify the type and quantity of social and environmental indicators reported by companies on the Stockholm Stock Exchange. Furthermore, the purpose is to examine whether factors such as company size and industry type have an impact on the number and type of indicators mentioned in the companies' reports. This study is classified as a document study and applies a quantitative method and a deductive research approach. The population consists of 76 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which reports are based on the GRI framework. The collection of data was based on the company's annual report and sustainability reports. Descriptive analyzes were applied to investigate the amount and frequency of reported indicators. Regression analysis was conducted in the SPSS program to see if there is any correlation between the number of indicators and factors as company size and industry type. The study results are presented in tables and the analysis results have been compared with both the practical and the theoretical framework and the previous research. The result that emerged from the study showed that more social indicators are reported than environmental indicators and there is big variation when it comes to the number of indicators that companies choose to report. In addition, regression analysis showed a positive correlation between the number of indicators which companies report, and industry type. Industries like basic materials and consumption report the most indicators while the financial and healthcare industries reported the fewest. The study showed no positive correlation between company size and the number of indicators. Because this study is only performed on Swedish companies and is specified on one year, it would be of interest to compare the number of indicators reported between countries and to see change in sustainability reporting over time.

Förutom ekonomiska aspekter är hänsyntagandet av miljömässiga och sociala aspekter står nu i fokus i många organisationers affärsverksamhet. Mer och mer företag inför strategier som använder olika metoder och verktyg för att åstadkomma hållbarhet. En serie av internationella miljöstandarder, den s.k. ISO 14000-familjen har utvecklats sedan 1996 för att stödja arbetet av komplexa miljöfrågor för olika typ och storlek av organisationer. Syftet med denna uppsats, under ramen av en fallstudie, är att beskriva och analysera hur aspekterna av miljömässigt hållbar utveckling är integrerade i Riksbyggens organisation samt hur de kan utvecklas med hjälp av miljöledningssystem-standarden ISO 14001. Litteraturgenomgång består av teori om kooperativa organisationer, strategi, hållbar affärsutveckling med fokus pp mijömässiga aspekter, och roll av standarder med fokus på miljöledningssystemstandarden ISO 14001. För att stödja analys om företaget utfördes två intervjuer på Riksbyggen; en med Miljö- och kvalitetchefen, samt en med en Specialist på Miljö och kvalitet med syfte på att ta fram kvalitativ data om företagets miljö- och hållbarhetsarbete, samt att utreda ledningssystemet. Sedan relevanta intärna företagsdokument analyserades med vägledning av Miljö- och kvalitetchef. Resultatet av studien visade att ISO 14001 ärett nyttigt ledningsverktyg för att kunna integrera hållbarhetsprinciper i organisationen, eftersom det hjälper till att harmonisera de olika dokumenten beträffande företagets miljöarbete med ledningssystemet. Genom att följa standardens struktur påpekades brist i Riksbyggens hållbarhetsarbete samt det visade tydligt vilka delar behövs kompletteras och utvecklas i framtiden. Dessutom belyste studien följande förbättringsområde inom själva Hållbathetsplanen: integrering avmiljöaspekter i Hållbarhetsplanen genom att koppla ihop dem med aktiviteterna; sätta upp en prioritering bland aktiviteterna med en tidsplan och nämna ut ansvarige. Dessutom föreslås införandet av mättal i Hållbarhetsplanen, eftersom det är ett nödvändigt element för uppföljningen. Däremot genomförandet av hållbarhetsaspekter i praktiken tillhör inte ISO 14001:s befattning. Därför skulle en analys av implementeringen av Riksbyggens hållbarhetsmål vara rekommendarad för framtiden för att se dess effektivitet och måluppfyllnad i verkligheten.

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.

Fastighetsfinansieringsmarknaden är i ständig förändring. Bolag söker kontinuerligt nya sätt att anskaffa kapital och på senare år har trenden att finansiera sig genom obligationer slagit på bred front i Sverige. På senare år har även diskussionen om klimathotet intensifierats och inte bara stater försöker vara hållbara och arbeta för en bättre omvärld. Med bakgrund av detta ämnar uppsatsen undersöka finansieringstrender på den svenska fastighetsmarknaden med fokus på gröna obligationer.För fastighetsbolag kan det finnas flera nyttor i att vara mer miljövänlig. De kan dels sänka driftkostnader och i förlängningen höja driftnettot och lönsamheten i deras fastigheter, men de kan också emittera gröna obligationer. De som emitterar gröna obligationer kan åtnjuta en något lägre premie än om den varit icke-grön och de får även möjligheten att kommunicera detta i sin hållbarhetsrapportering vilket ger företaget viss good-will. Det råder dock en viss oro på marknaden för bolag som kan utnyttja bristande information och kunskap för att emittera gröna obligationer och på så sätt ”åka snålskjuts” på denna förmånliga trend.Till denna kandidatuppsats har vi intervjuat företagsrepresentanter från fem stora svenska fastighetsbolag samt en från SFF som emitterar obligationer åt fem fastighetsbolag (varav ett vi intervjuat). Vi har även samlat in data om hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur förändrats sedan 2012. / The Capital Market for Real Estate is ever changing. Companies continuously try to find new ways to obtain financing and for the past years the trend has been for companies to go to the capital market and finance their projects with bonds. Furthermore, the climate-question has been intensified lately and companies are taking more responsibility when it comes to working towards a sustainable future. In view of this, this research paper aims to examine financing trends on the Swedish Real Estate Market with special focus on green bonds.The benefits that real estate companies can enjoy from being more environmentally sustainable are many, but the main benefits are that more sustainable buildings often result in lower operating and maintenance costs which in turn has a positive effect on the net operating income. Furthermore, companies that issue green bonds can enjoy a lower interest rate compared to those issuing regular bonds. Issuing a green bond also allows the company to communicate their sustainability work in a more natural way which in turn gives the company some good-will. Though some companies worry that there are other firms out there trying to capitalise on this green trend thus taking advantage of the work of others and attracting investors for the wrong reasons.The research has been conducted by interviewing representatives from five large Swedish real estate companies in addition to Svensk Fastighetsfinansiering, a bond issuer co-owned by five real estate companies, one which we have interviewed. Moreover, we have collected historical data of 26 Swedish real estate companies aggregated capital structure since 2012.

Denna studie behandlar Turkiets turistdestination Alanya utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vidare om all-inclusivehotellens påverkan på destinationen. Syftet med studien är att undersöka de sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorerna. För att analysera detta använder vi oss av teorier som berör hållbar utveckling och hållbar turism samt positiva och negativa aspekter av all-inclusivekonceptet. Metoden för undersökningen är kvalitativ där en fält- och intervjustudie genomförs i Alanya. För att studera den sociala påverkan på destinationen undersöks turister och lokalbefolkningen samt arbetsvillkoren för anställda. Dessutom undersöks de internationella reseföretagen och all-inclusivehotellens ekonomiska och miljömässiga påverkan på destinationen. Resultat visar att Alanya inte bara är en charterdestination utan en all-inclusivedestination. Den snabba uppkomsten av all-inclusivehotell har lett till en ohållbar utveckling för destinationen. / This essay concerns the tourist destination Alanya in Turkey from a sustainable perspective and the impact all-inclusivehotels have on the destination. The purpose of the essay is to examine social, economic and environmental impacts in Alanya. To analyse it we use theories of sustainable development and sustainable tourism together with theories of all-inclusivehotels benefits and disadvantages. A field- and interview survey was conducted in Alanya to study the social effect on the destination. Tourist, locals and employees working condition are examined. Furthermore the essay analyses international travel agencies and all-inclusivehotels environmental and economic impacts. Conclusion of the essay presents that Alanya is not only a charter destination, it’s an all-inclusive destination. The rapid grow of all-inclusivehotels in Alanya have affected an unsustainable development in the destination.

Sustainability is an increasing subject of interest amongst customers, society and corporate leaders. As firms are adapting towards a more sustainable business, opportunities towards a leading position where both long-term corporate social responsibility and financial performance is of interest. The purpose of this thesis is to investigate firm’s Environmental, Social and Governance (ESG) rating and its effect on their financial performance. The study is conducted on firms located in the European region. A related purpose is to investigate individual sectors to understand whether this relationship is different depending on the sector characteristics in which the firms operate in. This thesis uses secondary data for several firms over a time-period ranging from 2008-2017. In order to investigate several entities over this time-period, the data was constructed as panel data. To investigate the objective, panel regressions was performed. The compounded dataset, including firms from all sectors, shows that the Environmental rating has statistical significance on financial performance. The individual sectors that shows significance with any of the ESG-rating, indicates an often-negative relationship between ESG and financial performance. This thesis contributes as an ongoing analysis in the field of ESG and financial performance. The understanding from this and future studies assist customers, investors and corporate leaders when choosing to adapt towards more socially responsible activities. Further research in the European region is of interest, continuing investigating positive or negative aspects of ESG and a firm’s financial performance. / Hållbarhet är ett ämne av växande intresse hos både kunder, samhället och företagsledare. När företag anpassar sig till en mer hållbar affärsverksamhet, öppnar sig möjligheter till en ledande position där både långsiktigt socialt ansvarstagande och finansiell prestanda är av intresse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka företags miljömässiga, sociala och bolags styrande betyg och deras inverkan på deras finansiella prestanda. Studien utförs på företag som är verksamma inom den Europeiska regionen. Ett relaterat syfte är att undersöka enskilda sektorer för att skapa en förståelse om detta samband är annorlunda beroende på karakteristiken av sektorn som företagen verkar inom. Detta examensarbete använder sig av sekundärdata från flera företag under en tidsperiod som sträcker sig från 2008–2017. För att kunna undersöka flera entiteter över denna tidsperiod, konstruerades datan som paneldata. För att undersöka syftet utfördes panelregressioner. I den sammansatta datan, som innehåller företag från alla sektorer, visas det att det miljömässiga betyget har statistisk signifikans för den finansiella prestandan. De enskilda sektorerna som visar signifikans för någon av ESG-betygen, indikerar ett ofta negativt samband mellan ESG och finansiell prestanda. Detta examensarbete bidrar till en pågående analys inom ESG och finansiell prestanda. Förståelsen ifrån denna och framtida studier hjälper kunder, investerare och företagsledare när dem väljer att anpassa sig till mer socialt ansvarstagande aktiviteter. Ytterligare forskning inom den Europeiska regionen av är intresse, fortsättningsvis att undersöka positiva eller negativa aspekter av ESG och företagens finansiella prestanda.

Självreglerat lärande (SRL) har visat sig vara en användbar strategi för både idrottslig inlärning och utveckling. Vilka miljömässiga förutsättningar idrottaren ges kan både främja och hämma denna utveckling, vilket få studier undersökt i en idrottslig kontext. Studiens syfte var därav att undersöka grad av SRL inom individuell idrott utifrån self-efficacy, könsidentitet och miljömässiga förutsättningar. Miljömässiga förutsättningar innefattade ledarskapsbeteenden som främjar både motivation, enligt Self-determination theory (SDT), och självreglerat lärande. Urvalet bestod av individuella idrottare, 16–60 år, som har en tränare (N = 251). Dessa tävlade inom 28 olika individuella idrotter och identifierade sig som kvinnor (n = 144), män (n = 106) och annat (n = 1). Frågeställningarna besvarades med hjälp av självskattningsformulären Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) och Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Resultat från multipla och hierarkiska regressionsanalyser indikerade att self-efficacy hade ett positivt samband med utfallsmåtten planering, övervakning och reflektion, men inte ansträngning. Könsidentitet verkade inte moderera denna effekt. Vad gäller miljömässiga förutsättningar bidrog främst tränares förmåga att skapa möjligheter för SRL till idrottares självreglering. Samtidigt visades att idrottarnas grad av SRL påverkades av tränarens närvaro; ju mer närvarande tränare desto lägre grad av självregleringsstrategier uppvisar idrottarna. Slutsatsen blir därmed att idrottare verkar behöva ha en tilltro till sin förmåga samt befinna sig i en miljö med möjligheter för SRL, för att engagera sig i sin idrottsliga utveckling på ett fördelaktigt sätt. Detta samband verkar även påverkas av tränarens fysiska närvaro. Framtida studier kan med fördel vidare undersöka påverkan av de miljömässiga förutsättningarna på grad av SRL, samt om det skiljer sig åt beroende på idrott. / Self-Regulated Learning (SRL) has proven to be a useful strategy for athletes' learning and development. What conditions are given to athletes from their surrounding environment can both promote and inhibit these processes of learning and development. However, few studies have examined this relationship in a sports context. Thus, the present study aimed to investigate Self-Regulated Learning in individual sports based on self-efficacy, gender and environmental conditions. The environmental conditions were defined as leadership behaviors that promote motivation, according to Self-Determination Theory (SDT), and Self-Regulated Learning. The sample consisted of individual athletes, ranging from 16-60 years, with a coach (N = 251). The athletes competed in 28 different individual sports and identified themselves as women (n = 144), men (n = 106) and other (n = 1). The participants answered the self-report questionnaires Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) and Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Using multiple and hierarchical regression analyses, this study provided support that self-efficacy positively influenced the outcome measures planning, monitoring, and reflection, but not effort. Gender did not appear to moderate this relationship. The environmental conditions associated with SRL was mainly the coaches' ability to create opportunities for SRL. Additionally, athletes' SRL were negatively influenced by how often the coach was present. The conclusion is that athletes, to beneficially engage in their own development, need to have a belief in their own ability and also be in an environment that enhances opportunities for SRL. However, this relationship is influenced by the coach's presence at practice. Future studies can further examine the relationship between the environmental conditions and SRL, and if the results may differ depending on sport.

This thesis addresses the critical issue of incorporating Environmental, Social, and Governance (ESG) considerations in the context of mergers and acquisitions (M&A) integration. As companies face increasing pressure to align their business strategies with sustainable practices, understanding how different MA integration modes can facilitate the implementation of ESG enhancements within merged companies becomes imperative. The objective of this research was to investigate the effect of two MA integration modes, absorption integration, and symbiotic approach, on enhancing ESG performance. Using a multiple case study approach, four MA cases from Orbis and Nordic Compass databases were examined. The findings reveal that the absorption integration leads to more efficient and effective implementation of ESG strategies compared to the symbiotic approach. The results contribute to the existing knowledge by highlighting the crucial relationship between post-merger integration (PMI) approaches and the improvement of ESG practices. / Denna avhandling behandlar den kritiska frågan om att integrera miljömässiga, sociala och styrelserelaterade (ESG) överväganden i sammanhanget av sammanslagningar och förvärv (M&A). I takt med att företag står inför ökande press att anpassa sina affärsstrategier efter hållbara metoder blir det viktigt att förstå hur olika M&A integrationsmetoder kan underlätta implementeringen av ESG-förbättringar inom sammanslagna företag. Syftet med denna forskning var att undersöka effekten av två M&A-integrationsmetoder, absorptionsintegration och symbiotiskt tillvägagångssätt, på förbättring av ESG-prestanda. Genom att använda en fler fallsstudieundersökning analyserades fyra M&A-fall från databaserna Orbis och Nordic Compass. Resultaten visar att absorptionsintegrationen leder till mer effektiv och framgångsrik implementering av ESG-strategier jämfört med det symbiotiska tillvägagångssättet. Resultaten bidrar till den befintliga kunskapen genom att belysa det viktiga sambandet mellan postfusionsintegrering (PMI)-metoder och förbättring av ESG-praktiker.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Gustav Johannesson och Martin Westport Handledare: Andreas Stephan Medbedömare: Anna Stafsudd Titel: Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag Bakgrund: Företags sociala ansvar har ständigt funnits på företagsagendan under senaste åren efter ökade globala utmaningar och större påtryckningar från intressenter. Man kan se allt större risker som är kopplade till företags hållbarhetsarbete. Med bakgrund till detta finns det ett stort intresse och en uppåtgående trend kring hållbara investeringar där Norden är ledande inom området. Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan Corporate Social Performance, både på en sammanslagen och individuell nivå, och finansiell risk. Metod: Genom den deduktiva forskningsansatsen och den kvantitativa forskningsstrategin som är baserad på paneldata testar författarna sina hypoteser. Författarna bygger sina hypoteser på intressentteorin och riskhanteringsteorin som testas med ett nordiskt urval på 144 företag under tidsperioden 2002-2016. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan Corporate Social Performance och finansiell risk. Det finns även ett negativt samband mellan företags sociala prestationer och finansiell risk. Detta är i linje med författarnas förväntningar. Däremot visar resultatet inga samband mellan företags miljömässiga och styrningsmässiga prestationer och deras finansiella risk. / Degree Project, The Business Administration and Economics Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University Authors: Gustav Johannesson and Martin Westport Supervisor: Andreas Stephan Co-assessor: Anna Stafsudd Title: The relationship between Corporate Social Performance and Financial Risk - A quantitative study that examines Nordic companies Background: Corporate Social Responsibility has been on the corporate agenda in recent years following increased global challenges and greater pressure from stakeholders. One can see more risks associated with corporate sustainability. This has led to a great interest globally and an upward trend in Socially Responsible Investing where the Nordic region is at the leading edge. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between Corporate Social Performance, both at a combined and an individual level, and financial risk. Method: Through the deductive research approach and the quantitative research strategy that is based on panel data, the authors test their hypotheses. The authors base their hypotheses on stakeholder theory and risk management theory and test them with a Nordic sample of 144 companies over the period 2002-2016. Conclusion: The study results show that there is a negative relationship between Corporate Social Performance and financial risk. There is also a negative relationship between social performance and financial risk. This is in line with the authors’ expectations. However, the results show no relationship between companies’ environmental and governance performance and their financial risk.

Bakgrund och problem: Miljön påverkas av många olika faktorer där både företag, offentliga verksamheter och enskilda individer kan ha en stor negativ påverkan. Genom att offentliga verksamheter är stora ekonomiska aktörer har de ett stort ansvar för att minska dess miljöpåverkan och genom denna roll påverka andra till mer miljömässigt arbete. Bland annat har kommuners omfattande verksamheter både en direkt och en indirekt påverkan på miljön till följd av alla de resurser som spenderas för att utveckla samhället och förbättra människors välfärd. Miljömässiga prestationsmätningar inom den offentliga sektorn har med tiden blivit allt vanligare. Dock poängterar flera forskare att det inte är tillräckligt att man enbart har dessa prestationsmått utan att de också bör användas i verksamheten. Med utgångspunkt i detta var det därmed intressant att studera hur och varför politiker och chefstjänstemän i kommuner använder sig av information från miljömässiga prestationsmätningar. Vidare är politiker och chefstjänstemän beroende av varandra på flera olika sätt, framför allt för att bistå varandra med bland annat information, beslut och mål varpå det blev intressant att studera hur information från miljömässiga prestationsmätningar kommuniceras mellan dessa aktörer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och skapa en ökad förståelse och kunskap för hur och varför politiker samt chefstjänstemän inom svenska kommuner använder sig av information från miljömässiga prestationsmätningar samt hur information från de miljömässiga prestationsmätningarna kommuniceras mellan politikerna och chefstjänstemännen. Metod: I denna studie har en fallstudie som metod legat till grund för den forskning som gjorts. Det teoretiska materialet har samlats in genom tidigare gjord forskning och det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Utifrån studiens resultat har det konstaterats att politiker och chefstjänstemän använder information från miljömässiga prestationsmätningar både internt och externt där den vanligaste användningen är vid utvärdering. Dock används informationen olika mycket och där vissa inte använder sig av informationen alls. Majoriteten av politikerna använder även informationen för att visa ansvarstagande för externa intressenter, varpå det även konstateras att användningen kan bero på legitimitetsskapande. Användningen beror även på hur prioriterad miljöfrågan är i kommunerna samt ifall användarna anser miljömål samt miljömässiga prestationsmått vara diffusa och oklara. En högre prioritering av miljöfrågor är även en vital aspekt till att information från miljömässiga prestationsmätningar används. En mer frekvent kommunikation av miljömässiga mål och mått leder i sin tur även till en högre användning av de miljömässiga prestationsmåtten. / Background: The environment is affected by a various of factors where companies, public sector organizations and individuals are the reason for a major negative impact of it. By public sector organizations being a major economic actor, they also have a major responsibility to reduce their environmental impact and through this role influence other actors to act toward a better environmental work. The comprehensive municipal organizations both have a direct and indirect impact on the environment as a result of all the resources spent on developing society and improving people's welfare. Also, environmental performance measurements in the public sector have become more common. However, several researchers argue that it is not only enough to collect these performance measurements without using it in the organization. It was therefore interesting to study how and why politicians and managers in municipalities use information from environmental performance measurements. In addition, politicians and managers are dependent of each other in a variety of ways, primarily to assist each other with information, decisions and goals, among which it became interesting to study how environmental goals and information from environmental performance measurements are communicated between these actors. Purpose: The purpose of the study is to investigate and create a better understanding of how and why politicians and managers in Swedish municipalities use information from environmental performance measurements and how information from environmental performance measurements is communicated between these politicians and managers. Methods: A case study as a methodology has been the basis for the research conducted. Information has been collected through previous research and semi-structured interviews. Conclusion: Based on the results of the study, it has been found that politicians and managers in Swedish municipalities use information from environmental performance measurements both internally and externally and where the most common use is by evaluating the information. However, the information is used in a variying extent, while some do not use the information at all. The majority of politicians also use the information to show responsibility for external stakeholders, as well as the fact that the use may be due to increasing legitimacy. The use also depends on how environmental issues are prioritized in the municipalities, and if the users consider environmental goals and environmental performance measures to be diffuse and unclear. A higher priority of environmental issues is also a important aspect of using information from environmental performance measurements. A more frequent communication of environmental goals and measures also leads to a higher use of environmental performance measures.