This study aims to understand and assess the diffusion and adoption of RES forenhanced societal wellbeing in developing countries. Furthermore, the purpose is tocontribute to a deeper understanding of the drivers and barriers (D&B) to the diffusionand adoption of RES among smallholders in rural Tanzania. The study onlyinvestigated solar energy lamps and not all products within the scope of RE. This wasto draw a more accurate and relevant conclusion from the empirical study. The study took place in Handeni, Tanzania, from March to May 2022. The primarydata for the study was collected through observations and twenty semi-structuredinterviews in four different villages in Handeni's Rural district. The data sets wereanalyzed through a thematic analysis to identify which D&B the smallholders werefacing regarding the adoption of solar energy lamps. These D&B were later furtheranalyzed with the help of the secondary data from literature studies, where theDiffusion of innovations theory and the Sustainable livelihoods approach were themain theories used. Barriers to adopting solar energy lamps were identified as; knowledge, trust, economy,and accessibility. Driving forces for wanting a solar energy lamp were; the reduced riskof health problems, reduced risk for accidents, portability, facilitating householdactivities, no variable costs, and the possibility to study and work at night. Otherfindings were the need for payment plans, charging on cloudy days, and batteriesthrown in nature. By connecting the drivers with elements from DOI, it was concluded that adoptiononly occurred in households where the driving forces were stronger than the barriers.Furthermore, an assessment of smallholders' wellbeing through the five capitals ofSLA discovered that financial, human, and physical capital were considered low in thestudied area. By bridging the gap between barriers and end-user, an increased diffusionand adoption of RES could occur, raising the capital assets identified as low. This risein the smallholders' low capital assets could push the transformation towardsustainability and enhance societal wellbeing in developing countries. The contribution from this study can hopefully be used for future research on howorganizations in practice can implement presented solutions. Furthermore, the study'sfindings can also provide guidelines on how the diffusion and adoption of RES can beincreased in rural areas of other developing countries. / Minor field studies

This project is a study of the wastescape - a network of waste - of Bhubaneswar and Cuttack in Odisha, India.  The study incorporates key locations, e.g. landfills, urban wastelands and waste warehouses; major actors in the formal and informal waste sector; and flows of waste through economic and social systems. Drawing from the studies, multiple interventions within the wastescape are proposed for improvement of the economic, ecologic and social situation. An important aspect of the project is the development of an approach for how to, as architects, work with big, complex, contingent networks; how to map and understand such a system; and how to determine where to intervene. To improve the existing wastescape, interventions must consciously and holistically address multiple scales; levels of formal-informal; and phases within the waste cycle. The study includes a vast amount of possible interventions. Some of the interventions are further detailed to show feasibility; impact on the wastescape; and synergies with other interventions within the wastescape. / Projektet “Wastescape of Bhubaneswar & Cuttack” är en studie av ett nätverk av skräpflöden genom Bhubaneswar och Cuttack i Odisha, Indien. Studien inkorporerar viktiga platser, t.ex. deponier, urbana ödemarker och lokaler för skräphandel; stora aktörer i den formella och informella skräpsektorn; och flöden av skräp genom ekonomiska och sociala system. Utifrån dessa studier, ett flertal interventioner i “the wastescape” föreslås för att förbättra den ekonomiska, ekologiska och sociala situationen. En viktig aspekt av arbetet är utvecklingen av ett sätt att, som arkitekt, arbeta med storskaliga, komplexa och inter-beroende nätverk; hur sådana system kan kartläggas och förstås; samt hur det går att avgöra vart och hur interventioner passar in i “the wastescape”. För att förbättra “the wastescape”, interventioner måste medvetet och holistiskt adressera multipla skalor; nivåer av formell-informell; och faser i skräpets kretslopp. Studien innehåller ett stort nummer av möjliga interventioner. Några av dessa interventioner är ytterligare detaljerade för att visa på genomförbarhet; påverkan på “the wastescape”; och synergier gentemot andra interventioner i “the wastescape”.

The engineering education has changed and evolved over decades in harmonywith societies challenges. Today, sustainable development is of great importanceand one way of equipping future engineers with the competencies to tackle these challenges is through Challenge Driven Education (CDE). CDE is a relatively new educational concept which brings together universities andexternal stakeholders to jointly foster the engineers of tomorrow. The research focuses on the challenge owner’s perspective, which is a sub-category of external stakeholder. The challenge owner could be a company or organisation providing the students with challenges and also takes an active role in the students path to solve them. Through qualitative interviews in Sweden and Tanzania this study investigates some aspects of the CDE concept and develops a product in the form of a guide.First, it was investigated which competencies for sustainability that could be considered important in future engineers, according to interviewees. It was also investigated which competencies were developed during CDE projects. Results show that UNESCO’s key competencies correlates well with interviewees views, justifying the legitimacy of the framework. However, some skills and attributes mentioned in interviews lie outside of UNESCO’s framework but where still considered important. This implies the need to supplement orevolve the framework in order to be a more comprehensive tool for improving CDE and the engineering education. Secondly, several differences on how CDE is portrayed and executed where found in the interviews. From the Tanzanian context a somewhat limited view of the challenge owner was identified and findings show possibilities of broadening the perspective of the challenge owner role. Also, findings shows a need to emphasise the importance of sustainable development and societal contributions in the future development of CDE. Lastly, in order to facilitate communication with potential challenge owners in future CDE collaborations in Tanzania, the need for a guide was identified. Using an iterative design method, a guide based on interviewees feedback and the findings from this study was created. The main purpose is to present a widened view of CDE and to inspire potential challenge owners to join. / Ingenjörsutbildningen har, i linje med samhälleliga förändringar, ändrats och utvecklats i årtionden. Idag är arbetet mot hållbar utveckling av hög prioritet och ett sätt att utrusta framtidens ingenjörer med kompetenser för att ta sig an dessa utmaningar är genom Challenge Driven Education (CDE). CDE är ett relativt nytt utbildningskoncept som för samman universitet och externa intressenter för att gemensamt fostra morgondagens ingenjörer. Studien utgår från de så kallade challenge owners perspektiv, vilket är en underkatergori till de externa intressenterna. Challenge owners kan vara företag eller organisationer som förser studenterna med utmaningar och som även tar en aktiv roll i studenternas arbete med att lösa dessa. Genom kvalitativa intervjuer i Sverige och i Tanzania undersöker denna studie några aspekter av CDE-konceptet och utvecklar en produkt i form av en guide:Först undersöktes vilka nyckelkompetenser för hållbar utveckling var relevantaför framtida ingenjörer enligt intervjupersonerna. Det undersöktes ävenvilka kompetenser som utvecklades under CDE-projekt. Resultaten visar att UNESCO’s nyckelkompetenser korrelerar väl med de intervjuades syn på vad som behövs, något som ger legitimitet till ramverket. Dock visar resultaten att några färdigheter och egenskaper som ansågs viktiga ligger utanför UNESCO’s ramverk. Det antyder att det finns ett behov att komplettera eller utveckla ramverket för att göra det till ett mer heltäckande verktyg i syfte att förbättra CDE och ingenjörsutbildningen i stort. I intervjuerna identifierades sedan flera variationer i hur CDE beskrivs och tillämpas. Från den tanzanska kontexten identifierades en något begränsad syn på vad en challenge owner är och resultaten visar på möjligheten att bredda synen på challenge owner-rollen. Resultaten visar också på vikten av att betona hållbar utveckling i CDE-projekt samt att CDE kan bidra till samhällsutvecklingen. Något som ansågs viktigt för att utveckla och ta CDE-konceptet vidare. Slutligen identifierades ett behov att underlätta kommunikation med potentiella challenge owners i framtida CDE-samarbeten i Tanzania. Genom att använda en iterativ design metod skapades en guide. Guiden är baserad på feedback från intervjudeltagarna samt resultat och slutsatser från denna studie. Det övergripande syftet med guiden är att presentera en breddad bild av CDE samt att inspirera potentiella challenge owners att engagera sig i CDE.

<p>In April 2007, New Zealand (NZ) launched the Recognised Seasonal Employer (RSE) scheme.  The scheme allows for unskilled workers from the Pacific Islands to enjoy the benefits of seasonal work in NZ’s horticulture and viticulture industries for up to seven months at a time.  One of the articulated objectives of the scheme is to advance the effects on development in the countries of origin of the workers, for which remittances have been stressed as key-benefits. Although previous data and interviews concerning these aspects are marginal, all studies indicate clear benefits for Pacific Islanders.  In contrast, this study provides the novel insight to the individual views and perceptions of the earning, saving, spending and remittance possibilities of 23 Ni-Vanuatu RSE workers in June of 2008.  The findings indicate an absence of autonomy among the individual RSE workers to decide over and manage the spending of their respective incomes, along with negative implications on the potential for workers to send remittances while working in NZ.  Identified as the primary cause of this outcome, is the dual and simultaneous role that NZ based companies, on the one hand, can play as recruitment agents in Vanuatu, and on the other hand, as pastoral care agents in NZ.  This twofold capacity creates a middle hand situation that severely restricts the possibilities for the workers to access their wages while in NZ.  The conclusion therefore holds that, in this example of 23 Ni-Vanuatu RSE workers, the degree of remittances depends on the type of employment governing the participation of the workers in the scheme, as opposed to the individual spending and saving patterns, differences in earnings, or differences in the availability of work of each worker respectively.</p> / <p>I april 2007 så startade Nya Zeeland (NZ) sitt Recognised Seasonal Employer (RSE) program.  Programmet tillåter lågutbildade arbetare från Söderhavsöarna att erhålla fördelaktigt säsongsarbete i NZ:s jordbruks industrier med upp till sju månader per arbetsperiod. Ett av de uttalade syftena med programmet är att avancera utvecklingen i arbetarnas hemländer, för vilket penningförsändelser från säsongsarbetet har lyfts fram som huvudsakliga förmåner. Trots att tidigare insamlad data och intervjuer som berör dessa delar av programmet är marginella, så har alla studier indikerat klara förmåner för säsongsarbetarna. Till skillnad från tidigare resultat, så påvisar denna studie nya insikter skildrade från ett perspektiv av 23 Ni-Vanuatu arbetare, och deras uppfattning om möjligheter till inkomst, sparande, och att kunna skicka penningförsändelser under en arbetsvistelse i juni 2008. Resultaten från studien pekar på en frånvaro av autonomi hos arbetarna att bestämma över hur deras inkomster skall spenderas, med negativa följder av att inte kunna skicka hem tillräckligt med pengar till sina anhöriga. Den identifierade primärorsaken till detta är framförallt den dubbelroll som NZ baserade företag, å ena sidan, kan spela som rekryterare av arbetskraft i Vanuatu, och å andra sidan, som förvaltare av arbetskraft i NZ. Denna dubbelroll skapar en mellanhandssituation som hindrar säsongsarbetarna från att tillgå sina inkomster under sin vistelse i NZ. Slutsatsen, i detta exempel av 23 Ni-Vanuatu arbetare, påvisar att nivån utav penningförsändelser beror på typ av anställningsform, istället för individuellt sparande eller spenderande av inkomster, skillnader i inkomst, eller skillnader i tillgängligt arbete för respektive arbetare.</p>

In April 2007, New Zealand (NZ) launched the Recognised Seasonal Employer (RSE) scheme.  The scheme allows for unskilled workers from the Pacific Islands to enjoy the benefits of seasonal work in NZ’s horticulture and viticulture industries for up to seven months at a time.  One of the articulated objectives of the scheme is to advance the effects on development in the countries of origin of the workers, for which remittances have been stressed as key-benefits. Although previous data and interviews concerning these aspects are marginal, all studies indicate clear benefits for Pacific Islanders.  In contrast, this study provides the novel insight to the individual views and perceptions of the earning, saving, spending and remittance possibilities of 23 Ni-Vanuatu RSE workers in June of 2008.  The findings indicate an absence of autonomy among the individual RSE workers to decide over and manage the spending of their respective incomes, along with negative implications on the potential for workers to send remittances while working in NZ.  Identified as the primary cause of this outcome, is the dual and simultaneous role that NZ based companies, on the one hand, can play as recruitment agents in Vanuatu, and on the other hand, as pastoral care agents in NZ.  This twofold capacity creates a middle hand situation that severely restricts the possibilities for the workers to access their wages while in NZ.  The conclusion therefore holds that, in this example of 23 Ni-Vanuatu RSE workers, the degree of remittances depends on the type of employment governing the participation of the workers in the scheme, as opposed to the individual spending and saving patterns, differences in earnings, or differences in the availability of work of each worker respectively. / I april 2007 så startade Nya Zeeland (NZ) sitt Recognised Seasonal Employer (RSE) program.  Programmet tillåter lågutbildade arbetare från Söderhavsöarna att erhålla fördelaktigt säsongsarbete i NZ:s jordbruks industrier med upp till sju månader per arbetsperiod. Ett av de uttalade syftena med programmet är att avancera utvecklingen i arbetarnas hemländer, för vilket penningförsändelser från säsongsarbetet har lyfts fram som huvudsakliga förmåner. Trots att tidigare insamlad data och intervjuer som berör dessa delar av programmet är marginella, så har alla studier indikerat klara förmåner för säsongsarbetarna. Till skillnad från tidigare resultat, så påvisar denna studie nya insikter skildrade från ett perspektiv av 23 Ni-Vanuatu arbetare, och deras uppfattning om möjligheter till inkomst, sparande, och att kunna skicka penningförsändelser under en arbetsvistelse i juni 2008. Resultaten från studien pekar på en frånvaro av autonomi hos arbetarna att bestämma över hur deras inkomster skall spenderas, med negativa följder av att inte kunna skicka hem tillräckligt med pengar till sina anhöriga. Den identifierade primärorsaken till detta är framförallt den dubbelroll som NZ baserade företag, å ena sidan, kan spela som rekryterare av arbetskraft i Vanuatu, och å andra sidan, som förvaltare av arbetskraft i NZ. Denna dubbelroll skapar en mellanhandssituation som hindrar säsongsarbetarna från att tillgå sina inkomster under sin vistelse i NZ. Slutsatsen, i detta exempel av 23 Ni-Vanuatu arbetare, påvisar att nivån utav penningförsändelser beror på typ av anställningsform, istället för individuellt sparande eller spenderande av inkomster, skillnader i inkomst, eller skillnader i tillgängligt arbete för respektive arbetare.

This report is the result of a conducted Minor Field Study (MFS), to the greatestextent funded by the Swedish International Development Cooperation Agency(SIDA), in an attempt to design a system for evaluating smaller solar power systems indeveloping countries. The study was to the greater part conducted in Nairobi, Kenyain close collaboration with the University of Nairobi. The aim was to develop asystem that would use easily available components and keep the costs to a minimum,yet deliver adequate performance. The system would measure certain parameters of asolar power system and also relevant environmental data in order to evaluate theperformance of the system. Due to the specific competence of the collaboratinggroup at the University of Nairobi, a Kinetis Freescale K64-microcontroller with anARM-Cortex processor was selected as the core of the design. Components wereselected, schematics were drawn, a circuit board was designed and manufactured andsoftware was written. After 12 weeks a somewhat satisfying proof-of-concept wasreached at the end of the field study in Kenya. The project however proved howdifficult it is to go from first idea to a functional proof-of-concept during a limitedtimeframe, and also in an East-African country. The final proof-of-concept was testedat Mpala Research Centre in Kenya and despite containing some flaws proved that itwould indeed be possible to design a working system on the principles discussed inthis report. The system is open-source, so anyone may use and modify it.