<p>The family is the first and oldest provider of social welfare in the West African country of Ghana. However, colonisation and urbanisation has changed that role and today additional providers of social welfare can be found; the government, religious organisations (churches etc), non-religious organisations and Non Governmental Organisations (NGOs).</p><p>This study will confirm the claim that the church takes on a role as a surrogate family and that it steps in where the government is not present, doing social work which is intended for the government. The study will also investigate what kind of social work the churches carry out (including what they put their focus on, which is dependent on their finance and location) and how these different projects are financed.</p><p>The study was conducted during a six week period in Accra, capital of Ghana. Representatives from three Christian congregations (Presbyterian Church of Ghana in Kaneshie, Global Evangelical Church in Kotobabi and International Central Gospel Church in Teshie) were interviewed, as was Dr. Ayidiya at the Department of Social Work, University of Ghana, in order to get background information on the present social welfare system in Ghana.</p>

The objective with this final thesis is to show how to work and help as an engineer by an ecological planning for building and landscape in an Asian and Muslim country like Indonesia. The qualitative working method that was used highlights the importance of field trips and free structured interviews. Talking to the people involved and seeing the specific areas gives understanding you can not get by studying literature.   The importance of all the work areas in the process of exploiting an area formulates the problem. This is later investigated and practiced in Yogyakarta, Indonesia and was encourage by the SIDA scholarship “MFS”. Indonesia is a big country divided in 17500 islands but there are more that are different to Sweden. The author describes the unwritten rules, religions and the climate difference and also the working process for work and study on Java in Indonesia. The main part shows and explains the result; a proposal on how an existing student accommodation in the city Yogyakarta in Indonesia could be renewed with an ecological plan for its building and landscape. Conclusions and thoughts are made by the author about the possibilities for the future. Potential exchange of knowledge, labor and other services should be made between schools in Sweden and Indonesia and also help-organizations. / Detta examensarbete syftar till att visa hur man kan arbeta och hjälpa till som byggingenjör genom ett ekologiskt plannerande för byggande och landskap i ett land som Indonesien. Vikten av alla arbetsområden i processen för att exploatera ett område formulerade problemmet. Detta undersöktes och prövades sen i Yogyakarta, Indonesien och uppmuntrades av SIDA stipendiet "MFS". Den kvalitativa arbetsmetoden som använts belyser vikten av studie resor och fristrukturerade intervjuer. Att prata med människorna som är involverade och se platserna ger en förståelse som inte är möjlig att få om det enbart görs literatur studie. Indonesien är stort land och är uppdelat i 17500st öar men det är mer som är olikt från Sverige. Författaren beskriver de annorlunda oskrivna regler, religioner och klimat och även arbets processen för att jobba eller studera på Java i Indonesien. Huvudelen visar och förklarar resultatet; ett förslag till hur ett befintligt student boende i staden Yogyakarta i Indonesien kan förnyas med en ekologisk plann för byggnad och landskap. Slutsattser och tankar är slutnligen formulerade av författaren om möjligheter i framtiden. Utbytte av kunskap, arbete och andra tjänster bör utövas mellan skolor i Sverigeoch Indonesien men även hjälporganisationer.

The family is the first and oldest provider of social welfare in the West African country of Ghana. However, colonisation and urbanisation has changed that role and today additional providers of social welfare can be found; the government, religious organisations (churches etc), non-religious organisations and Non Governmental Organisations (NGOs). This study will confirm the claim that the church takes on a role as a surrogate family and that it steps in where the government is not present, doing social work which is intended for the government. The study will also investigate what kind of social work the churches carry out (including what they put their focus on, which is dependent on their finance and location) and how these different projects are financed. The study was conducted during a six week period in Accra, capital of Ghana. Representatives from three Christian congregations (Presbyterian Church of Ghana in Kaneshie, Global Evangelical Church in Kotobabi and International Central Gospel Church in Teshie) were interviewed, as was Dr. Ayidiya at the Department of Social Work, University of Ghana, in order to get background information on the present social welfare system in Ghana.

The aim of this thesis is to examine and analyze different components of the Civil Society in Argentina. Predominantly, two components are at focus: the monitoring process and the vitalization of democracy through the Civil Society. The method conducted to fulfill the purpose of this thesis has been a qualitative approach. Furthermore, primary and secondary sources are used. Primary sources were established through the field study conducted in Argentina, where in-depth interviews with several of NGOs were assembled. Secondary sources were used in order to establish the theoretical approach but also to complement the primary sources in the analytical part. The conclusion in this study is that the component regarding the monitoring process conducted by Civil Society organizations are partially functional, however with several incapacities. Factors explaining the incapacities are due to lack of leverage and resources. The component regarding the vitalization process through the Civil Society has been significant throughout the history of Argentina, and distributing democratic values are essential for the Civil Society. Factors as high degree of polarization amongst citizens and institutions and the extension of governmental authority are however threatening attributes such as moderation, tolerance, compromises, and hence jeopardizing the consolidation phase of democracy.

Society is becoming increasingly dependent on the development of institutions generatingsustainability. In order to speed up this development there is a need to find, evaluate andgeneralize existing institutional mechanisms holding this characteristic. In this study, the current theoretical framework is expanded to describe how an institution shouldbe designed to generate sustainability. To explain this, a distinction is made between short-termefficient markets (currently known as Pareto-efficient markets) and long-term efficient markets(currently known as ‘strong’ or ecologic sustainability). Further, a sustainable development isdefined as a combination of short-term and long-term Pareto-efficiency. This implies that aconsumption decision today cannot make an individual better off, without making anothercurrent or future individual worse off. Green building certifications are an interesting candidate to empirically test the theoreticalframework. An empirical study was made in cooperation with Confederation of Indian Industry -Indian Green Building Council, consisting of 18 qualitative interviews with companies andexperts in the Indian building industry. The main purpose of the study has been to investigatewhy actors engage in green building and green building certifications, or why they do not. Theresults have then been analyzed and put in an institutional context. Building on these results, conclusions have been drawn that bring a valuable perspective to theongoing debate on sustainability. Green building certifications have several interestingcharacteristics contributing to a sustainable development. Most importantly, results areindicating that short-term economic efficiency can lead to long-term mechanisms generatingsustainability. However, there are also limitations to the growth of certifications as an institution,e.g. cultural aspects, risk of ambiguity and insufficient levels of human capital. / Utvecklingen av institutioner som genererar hållbarhet blir allt viktigare. För att påskynda dennautveckling finns det ett behov av att hitta, utvärdera och generalisera befintliga institutionellamekanismer som uppfyller denna egenskap. För att kunna beskriva hur en institution bör utformas för att generera hållbarhet, utökar dennastudie det aktuella teoretiska ramverket. En distinktion görs mellan kortsiktigt Pareto-effektivamarknader (detta är att likställas med nuvarande begreppet ’Pareto-effektiva marknader’) ochlångsiktigt Pareto-effektiva marknader (detta är att likställas med ’ekologisk hållbarhet’). Vidareär hållbar utveckling definierad som en kombination av kortsiktigt- och långsiktigt effektivamarknader. Detta innebär att ett konsumptionsbeslut idag inte kan öka välfärden för en individ,utan att minska välfärden för en annan nuvarande eller framtida individ. Certifieringar för hållbart byggande är en intressant kandidat för att empiriskt testa det teoretiskaramverket. Fallstudien gjordes i samarbete med Confederation of Indian Industry - Indian GreenBuilding Council, och består av 18 kvalitativa intervjuer med företag och experter inom denindiska byggindustrin. Det huvudsakliga syftet med studien har varit att undersöka varför aktörerengagerar sig i grönt byggande och certifieringar, eller varför de väljer att inte göra det.Resultaten har sedan analyserats och satts i ett institutionellt sammanhang. Som institution har certifieringarna flera intressanta egenskaper som bidrar till en hållbarutveckling. Slutsatserna i studien skänker ett värdefullt perspektiv till den pågåendehållbarhetsdiskussionen, framförallt genom att påvisa att kortsiktig ekonomisk effektivitet kanleda till mekanismer som skapar hållbar utveckling. Det finns också begränsningar i tillväxten avdenna typ av institution som kan härledas till t.ex. kulturella skillnader, antalet certifieringar påmarknaden samt tillgång till humankapital.

This study aims to provide an overview of the attitude toward mobile banking among early adopters in Myanmar. By conducting exploratory interviews with ten bank employees, factors that are important for the adoption of mobile banking were also identified. The qualitative method allowed factors beyond the existing technology adoption frameworks to emerge. From the results, it was concluded that the attitude toward mobile banking is overall positive among the early adopters. Findings were aligned with the Technology Acceptance Model (TAM), suggesting that perceived usefulness and perceived ease of use are important factors for the usage of mobile banking. Social influence did not show any consistent results, but external barriers such as regulations and cash-based society were evidently important factors for adoption. Moreover, experience showed to have an impact on the participants’ attitude and the adoption of mobile banking. The findings from this paper could work as a foundation when formulating future hypotheses for mobile banking adoption in Myanmar. Regarding practical contributions, banks can get an insight into what is important to focus on when designing a strategy to increase the rate of mobile banking adoption. For future research, it would be of interest to extend the sample and collect data from both users and non-users. / Denna studie syftar till att ge en övergripande bild av attityden mot mobila banktjänster bland tidiga användare i Myanmar. Genom explorativa intervjuer med tio bankanställda, identifierades också faktorer som är viktiga för att anamma mobila banktjänster. Den kvalitativa metoden möjliggjorde faktorer som ligger utanför de befintliga teoretiska ramverken att vara del av studien. Från resultaten drogs slutsatsen att attityden mot mobila banktjänster är övergripande positiv bland de tidiga användarna. Resultaten låg i linje med modellen Technology Acceptance Model (TAM), vilket tyder på att uppskattad användbarhet och uppskattad användarvänlighet är viktiga faktorer för anammandet av mobila banktjänster. Socialt inflytande visade inga konsekventa resultat, men externa barriärer som regleringar samt kontantbaserat samhälle visade sig vara viktiga faktorer för anammandet till mobila banktjänster. Dessutom påverkade erfarenhet deltagarnas attityd mot och anammandet av mobila banktjänster. Resultaten från denna rapport kan användas som en grund vid formulering av hypoteser i framtida forskning inom implementering av mobila banktjänster i Myanmar. Vad gäller det praktiska bidrag från denna studie, kan bankerna få en inblick i vad som är viktigt att fokusera på vid utformning av strategi för att öka användningen av mobila banktjänster. För framtida forskning vore det intressant att utöka urvalet av deltagare och samla in data från både användare och icke-användare.

Two different focus groups in primary schools in Uganda participated in this study to investigate critical aspects of usability comparing two different educational mobile applications. The first group was already familiar with both applications, while the second group had no previous experiences of the applications. Furthermore, interviews were performed with a head teacher as well as two CEOs and founders of two start ups developing educational mobile applications for children, in order to investigate challenges with implementation of mobile learning in schools in Uganda. The results showed that one of the applications was not fully compatible with the devices used by the target group and that swiping was perceived less natural than clicking. Regarding organizational factors of implementation in schools, financial limitations and insufficient computer literacy among employees were revealed as critical obstacles. Moreover, improvements of the method used during the user tests with children in foreign contexts are discussed. / I denna studie deltog två fokusgrupper med barn från två olika grundskolor i Uganda för att undersöka kritiska aspekter gällande användarvänlighet genom att jämföra två mobilapplikationer som används i utbildningssammanhang. Den första gruppen var redan bekant med båda applikationerna, medan den andra gruppen var obekant med applikationerna. Vidare undersöktes utmaningar med implementation av mobile learning i grundskolor i Uganda genom intervjuer med en rektor från en ugandiansk grundskola samt två VDs tillika grundare från två ugandianska edTech-start-ups. Resultaten visade att en av applikationerna inte var fullständigt kompatibel med de enheter som användes av målgruppen i Uganda samt att "swipea" uppfattades mindre naturligt än att klicka. Gällande organisatoriska faktorer av implementering i skolorna visades finansiella begränsningar och anställdas otillräckliga datakunskap vara kritiska hinder. Utöver resultaten som ämnar svara på de definierade frågeställningarna diskuteras förbättringar av metoden som användes för användartesterna, i syfte att ge riktlinjer till framtida projekt i liknande sammanhang.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is acritical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skillsdevelopment organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. / Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning

As global inequality reaches unprecedented levels, social entrepreneurship has emerged as a promising tool for addressing this and fighting some of the most challenging social issues of our time. This thesis seeks to dive into the specific challenges that social entrepreneurs encounter in low-income settings by conducting a case study in the favelas in Brazil, one of the world’s most widely recognized low-income areas. By conducting a comprehensive literature review, the thesis establishes a conceptual framework for the challenges facing social entrepreneurs in low-income settings. This is used to guide the analysis for the data collection in a deductive manner. Data is collected using semi-structured interviews with seven social entrepreneurs operating within the favelas. The findings reveal that the interviewed social entrepreneurs in the favelas face significant obstacles across five main areas: financial capital, legal and regulatory environment, infrastructure, human capital, and social capital. These challenges are consistent with the conceptual framework of challenges facing social entrepreneurs in low-income settings. / I takt med att den globala ojämlikheten når rekordnivåer har socialt entreprenörskap vuxit fram som ett lovande verktyg för att tackla några av vår tids mest utmanande samhällsfrågor. Denna avhandling syftar till att undersöka de specifika utmaningar som sociala entreprenörer möter i låginkomstmiljöer genom att genomföra en fältstudie i favelorna i Brasilien, ett av världens mest kända låginkomstområden. Genom att göra en omfattande litteraturgenomgång etablerar avhandlingen först ett konceptuellt ramverk för de utmaningar som sociala entreprenörer i låginkomstmiljöer står inför. Denna används senare för att vägleda analysen av datainsamlingen på ett deduktivt sätt. Data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju sociala entreprenörer verksamma inom dessa områden. Resultaten visar att de intervjuade sociala entreprenörerna möter betydande hinder inom fem huvudområden: finansiellt kapital, lagar och regler, infrastruktur, humankapital och socialt kapital. Dessa utmaningar är i linje med det konceptuella ramverket för utmaningar som sociala entreprenörer står inför i låginkomstområden.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is a critical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skills development organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. / Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning