Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare. De fyra behandlarna tycktes konstruera sin yrkesidentitet i ett maktspänningsfält mellan å ena sidan upplevda skillnader mot klienter och å andra sidan upplevda likheter med dem. I detta spänningsfält använde de flera olika strategier för att både befästa och göra motstånd mot den egna behandlarmakten.

Sammanfattning Den senaste studien som undersökte skillnader i missbrukshandläggares och socialnämndsledamöters bedömningar av insats för personer med missbruks- och beroendeproblematik gjordes 1981. Eftersom socialtjänsten förändrats sedan dess är nya studier på området motiverade. Denna studie undersöker likheter och skillnader mellan handläggares respektive socialnämndsledamöters bedömningar av likartade missbruks-/beroendeärenden, om bedömningarna skiljer sig mellan den egna bedömningen och vad man tror skulle ha blivit nämndens beslut utifrån kommunens förutsättningar, om det finns större enhetlighet mellan insatsvalen inom någon av grupperna samt vilka faktorer som avgör insatsvalet för respektive grupp. För att undersöka detta utformades åtta vinjetter. Respondenterna ställdes efter varje vinjett inför nio olika insatsalternativ och följdfrågor. Enkäten besvarades av tjugo nämndledamöter och sexton handläggare. Resultaten visar att ledamöterna i högre grad föreslagit ”LVM” medan handläggarna i högre grad valt ”annan insats”, ofta med förslag på kombinationer av olika insatser. Gruppernas egna bedömningar stämde till stor del överens med valet av troligt utfall i kommunen. Vad gäller enhetlighet i valen föreligger inte några direkta skillnader mellan grupperna. Angående sista forskningsfrågan har det, trots få vinjetter, framkommit signifikanta modeller som visar förklarande faktorer för flera insatser. Denna studie får ses som en pilotstudie som skulle kunna upprepas med fler vinjetter och fler deltagare. / Abstract The latest study touching differences between the assessment made by the officials and the politicians in the area of abuse and addiction problems was made 1981, which motivates new studies in this field.  This study investigates the similarities and differences between these two groups assessments in similar scenarios, whether the assessments differ between the personal assessment and from the point of view of the municipality, whether there is major consensus between the assessments in between the groups separately and which factors was crucial for their choice. To examine the questions, eight vignettes were created. The survey was answered by twenty politicians and sixteen officials. According to the results the politicians are more willing to chose non-voluntary actions while the officials more often have chosen voluntary actions, often in combinations. The assessments made of the groups were very similar to the choice of assessed outcomes for the municipality  The consistency of the choices do not differ between the groups. Concerning the last question it has, despite a limited number of vignettes, emerged significant explanatory models for many of the actions. This study is a pilot study which could be repeated with a higher number of vignettes and applicants.

Bakgrund: Enligt World Health Organisations världshälsorapport bidrar alkohol till mer än 9% av sjukdomsorsakerna i Europa och vållar 1,8 miljoner dödsfall årligen i hela världen. Alkohol har alltid varit och är än idag ett av världens största samhälls- och sjukvårdsproblem. I Sverige är det mer än sex tusen personer som dör i alkoholrelaterade sjukdomar per år, vilket motsvarar lika många dödsfall som i tobaksrelaterade sjukdomar. Alkoholproblematiken tas därför upp i litteraturstudien. Syfte: Att beskriva vilka förebyggande åtgärder en sjuksköterska kan erbjuda personer för att de ska undvika att missbruka alkohol. Metod: Arbetet är en allmän litteraturstudie baserat på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Okunskap och dålig utbildning skapade en osäkerhet hos sjuksköterskan, vilket kunde resultera i att de inte vågade ingripa när de mötte personer som hade ett alkoholmissbruk. Tidigt ingripande hade enligt studier en viktig uppgift då det visade sig att en tidig intervention oftast förhindrade ett skadligt intag av alkohol i framtiden. Det viktigaste och kanske tuffaste steget för en sjuksköterska var att våga uppmärksamma skadligt alkoholintag hos en patient och att det helst skulle vara en rutin i sjuksköterskans arbete. / Background: According to the World Health Organization more than 9% of the disease-causes in Europe are caused by alcohol and more than 1.8 million people in the world die annually because of high alcohol consumption. Alcohol has always been and will always be regarded as a problem for the society and health. Only in Sweden more than six thousand people die annually in alcohol-related diseases, putting it on the same level as tobacco-related death-causes. The problems with alcohol are therefore discussed in this exam. Aim: To describe what preventive actions a nurse can offer to persons that may develop an abuse for alcohol. Methodology: This work is a general literature review in Swedish based on qualitative and quantitative articles from various databases. Results: Ignorance and the lack of education caused insecurity for the nurse resulting in fewer or no interventions for persons with alcohol-abuse problems. Early intervention has according to studies exposed its importance often preventing an unhealthy consumption of alcohol in the future. One of the most important and toughest steps for a nurse is to dare pointing out the high alcohol-consumption for a person and turning that practice into a routine.

Syftet med denna pilotstudie var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar som Case Managers uppfattar effekterna av denna arbetsmodell avseende medicinsk vård, social situation, missbruk, vård- och omsorgskvalitet samt samordning för patienter med missbruk och samtidig psykisk störning. Metoden var kvantitativ och genomfördes med en webbenkät. Resultatet visade att respondenterna anser att Case Management haft en positiv påverkan på patienternas medicinska vård och sociala situation. Det ledde också till en bättre kontakt med patienten, och förbättrad bedömning av patientens sammansatta situation. Sammantaget framkom en övervägande positiv uppfattning även av vård- och omsorgskvaliteten, samordningen och de arbetsmetoder som använts. Vad gäller missbruket uppgav en del av respondenterna att det påverkades positivt och en del av respondenterna uppgav att det inte påverkades alls. Vid en fullskalig studie hade det varit intressant att göra enkäten mer nyanserad med fler svarsalternativ och även ha med bakgrundsvariabler för att se samband och göra jämförelser. Pilotstudien indikerar att Case Management är en arbetsmodell som kan underlätta omvårdnadsarbetet för patienter med komplex problematik och stort behov av vård och stöd, och även vara en metod för att lättare samordna insatser från olika vårdgivare. Sjuksköterskan kan genom Case Management arbeta hälsofrämjande för att stödja patienter med missbruk och samtidig psykisk störning i olika områden som påverkar hälsan. / The aim of this pilot study was to describe how nurses who work as Case Managers perceive the effect of this approach for medical treatment, social status, substance abuse, quality of health care and coordination for patients with substance abuse and concurrent psychiatric disorder. The method was quantitative and was conducted with a web survey. The results showed that the respondents believe that case management had a positive impact on patients' medical care and social situation. It also led to a better contact with the patient, and improved assessment of the patient's complex situation. Overall, the answers also revealed a generally positive perception of the care quality, the coordination and used methods. As for the abuse, some respondents answered that Case Management had affected the abuse in a positive way, and others that it had not been affected at all. In a full scale study it would have been interesting to make the questionnaire more nuanced with more response options, and also have the background variables to make comparisons. The pilot study indicate that case management is an approach that can facilitate nursing care for patients with complex problems and need of care and support, and also be a method to help to coordinate the efforts of various health care providers. The nurse can through Case Management support patients with substance abuse and mental disorders in different areas of health.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer. Det vi kommit fram till genom våra intervjuer med anhöriga från olika grupper i samhället är att det finns olika behov hos de anhöriga, vilka kan tillgodoses av den hjälp som finns att tillgå i Sundsvalls kommun. Majoriteten av de anhöriga vi varit i kontakt med har inte sökt hjälp, och vet heller inte vad som finns att tillgå. Olika faktorer som till exempel skuld och skam kan hindra anhöriga från att söka hjälp. De anhöriga påpekade en känsla av maktlöshet och okunskap kring hur de ska förhålla sig till ett missbruk.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige. Intervjuerna har analyserats enligt Lundman och Graneheims metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter från mötet med patienter med missbruksproblematik är att de kan vara våldsamma och framförallt är det viktigt att tänka på hur man bemöter dem. De ständigt återkommande mötena med dessa patienter på akutmottagningen tar mycket av sjuksköterskornas tid. Blandmissbrukare som är påverkade av både alkohol och narkotika anses vara mest våldsamma och det finns ett uttalat behov av utbildning främst av nya narkotikapreparat som finns på marknaden. Slutsats: Sjuksköterskor bör eftersträva ett professionellt bemötande av patienter med missbruksproblematik. Däremot kan det vara svårt att finna tiden för samtal med dessa patienter. Sjuksköterskor utsätts ibland för våld och trakasserier i mötet med patienter med missbruksproblematik. Därför bör det ställas högre krav på säkerheten på akutmottagningar, för både vårdpersonal och patienter. / Background: Nurses working in emergency departments encounter patients that under the influence of alcohol or narcotics on a daily basis. When patients come to the emergency department under the influence of alcohol or narcotics, there is often violence involved. As the caring science perspective used Kaséns view of the caring relationship and the participation. Aim: The aim is to describe the nurses’ experiences of encountering patients that are under the influence of alcohol or narcotics, in the emergency department. Method: Six narrative interviews were conducted with nurses working in an emergency department in mid-central Sweden. The interviews were analyzed according to Lundman and Graneheim method for qualitative manifest content analysis. Results: The nurses’ experiences of encountering patients with substance abuse problems are that they can be violent and above all it's important to consider their response. These constant and reoccurring encounters with patients in the emergency department are time consuming for the nurses. Among the patients under the influence of both alcohol and drugs are considered to be the most violent and there is a clear and present need for training in narcotics available currently in society. Conclusion: Nurses should seek to respond professionally to patients with substance abuse problems. However, it can be challenging to find the time to talk with these patients. Sometimes nurses are subjected to violence and harassment in the encounters with patients with substance abuse problems. Therefore, higher standards should be set regarding the safety of emergency departments, for both health professionals and patients.

No description available.

Syftetär att öka kunskapen om hur Kriminalvårdens representanter uppfattar sittarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på svenskafängelser samt, genom att studera Kriminalvårdens organisation, beskriva ivilken kontext detta arbete sker. För att besvara syftet har jag utgått frånfrågeställningen: Vilka faktorer kan påverka Kriminalvårdens representantersarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på anstalt? Utifrån en kvalitativ forskningsansatshar jag valt att utföra en fallstudie. Jag har intervjuat fem informanter somär yrkesverksamma på svenska anstalter och studerat Kriminalvårdens olikadokument och publikationer. Jag har även studerat statistik över klienter påsvenska anstalter. Studiens resultat visade på att antaletoch andelen äldre klienter ökat på svenska anstalter, samt att Kriminalvårdeninte har någon särskild plan eller strategi för de äldre. Kriminalvården hardock uppmärksammat de äldre inom området omvårdnad. Resultatet visade även påatt Kriminalvården praktiserar en vårdform som kallas kriminalvårdsmedicin ochatt de på ett par anstalter har särskilda omvårdnadsavdelningar där medelåldernhos klienterna är något högre än på ordinarie avdelningar. Resultatet visar påolika sätt hur Kriminalvården organiserar och tillhandahåller sjukvård påanstalt, det framgår att Kriminalvården har goda möjligheter att förmedla vårdvid sjukdom och sviktande hälsa. En informant uppger att de måste bli bättre påatt upptäcka olika slags demens hos klienterna. Det framkommer även information om attdet kan vara svårt att förhålla sig till ålder på anstalt då klienternaslivsstil kan påverka deras hälsa och hur snabbt de åldras, det är inte alltidlätt att avgöra vem som är gammal. Kriminalvård består av olika aktiviteter somska förebygga återfall i brott och ge klienten nya tankegångar ochförutsättningar för ett liv utan kriminalitet. Det råder arbetsplikt ifängelse, denna upphör vid 65 år. Resultatet visar att det är oklart hurkriminalvård ser ut för äldre klienter på de anstalter jag varit i kontakt med;vilken sorts, hur mycket och i vilken omfattning äldre klienter tillhandahållskriminalvård.

Denna uppsats är utformad i syfte att kartlägga och förstå hur kvinnor som befinner sig i ett våldsamt förhållande, samtidigt som missbruk är en stor del i vardagen, upplever den hjälp som samhället har att erbjuda. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska från samhället. Det råder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbättras så måste denna stämpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrån hela sin livssituation, inte bara för missbruket.

The aim of our study is to deepen our understanding of how both social workers and clients describe how user influence within substance abuse care for adults can work. What difficul-ties do they describe meeting, with regards to possibilities to influence the care? To achieve our purpose we had a qualitative approach for this study. It’s based on open thematic inter-views with 3 clients who have substance abuse problems, and with 3 social workers, working at Social Services in Stockholm. Our theoretical perspectives used to analyze the empirical data are democracy, paternalism and empowerment. Our results show that the client’s possi-bilities of user influence are limited, due to the very strict financial budget that they have. We also found that interpersonal relationships between user and social worker have a great impact on how the clients experience their possibilities of user influence. Another result showed that social workers often had a paternalistic view, which is something that comes from wanting to do good for their clients. Even so, paternalism decreases possibilities of user influence.