Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istället för människor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.

Abstract This paper is about how recreational pedagogues need to do their work to be a good support for children who comes from families that have social problems. The paper is based on a life story method with a recreational pedagogue who has worked at a recreational center her whole career. The purpose of the paper is to contribute with knowledge about the experiences of working with socially vulnerable children as a recreational pedagogue. The investigation that took place in the home-environment of the pedagogue was then typed out and rewritten by me to a narrative story where the most relevant pieces have been pointed out. The subject of the investigation is about being a child in a family with a problem of abuse and the significance of working with the children from those families. The story also includes the duty to report and how you as a recreational pedagogue do the appraisal if the child is being treated badly in their home. The result of the interview has then been held up against the literature about the social services work, a scientific rapport in form of a quantitative investigation that shows facts of how the duty of reporting incongruity to social services is being handled in real life, other scientific research of socially vulnerable children and youth and a book made by family therapists and is about the roles of the pedagogues. The conclusions that I could show from the investigation was that there has not been much research done about the recreational centers and socially vulnerable children together. That the most important toll that a pedagogue has got to help these children is our language, our experiences and our commitment. Another conclusion I have made is that we are all individuals. Teachers, parents and pupils, we all have different needs and different basic conditions and therefore we have to have that in mind while we do our work.

Alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning ökar i världen idag och leder till konsekvenser för den somatiska sjukvården då patienter med missbruksproblematik blir mer vanligt förekommande. Personer med missbruksproblematik upplever sig ofta som tillhörande en stigmatiserad grupp och mötet med vården som något negativt. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mötet med vården hos patienter med missbruksproblematik. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades. I resultatet framkom 3 kategorier, negativa upplevelser i mötet med vården, barriärer till att söka vård samt positiva upplevelser i mötet med vården. Stigmatisering och att bli annorlunda behandlad var negativa upplevelser av vården och även barriärer till att söka vård. God vård beskrevs främst som att ha en god relation till vårdaren och då missbruket sågs som en sjukdom istället för ett personligt misslyckande. En ökad kunskap skulle kunna eliminera de fördomar och den stigmatiserade syn som existerar gentemot denna patientgrupp. Det skulle kunna möjliggöras genom att medicinsk utbildning inom området blev obligatorisk för vårdpersonal. Vidare skulle kvantitativ forskning kunna bidra med resultat för ökad generaliserbarhet. / Alcohol consumption and drug abuse are increasing around the world today. This leads to consequences for somatic health care when patients with substance abuse disorders gets more common. People living with an addiction often experience themselves as belonging to a stigmatized group and their interaction with health care as something negative. The purpose of this study was to examine experiences of health care among substance abusers. The literature study was based on 11 scientific articles that were analyzed. In the result 3 categories emerged, negative experiences in the interaction with health care, barriers to health care seeking and positive experiences in the interaction with health care. To be stigmatized and treated differently was negative experiences from health care and even a barrier to health care seeking. High quality care was mostly described as having a good relation with the health care provider and when the substance abuse was seen as a disease, not a personal failure. An increased knowledge could eliminate the prejudices and the stigmatization that exists toward this group of patients. This could be made by making the education about this subject compulsory to health care staff. Furthermore quantitative research could contribute with a result to an increased generalization.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik på de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar på hur handläggning av missbruksärenden går till i praktiken. En enkät utformade med vinjetter samt frågor om de tio senaste faktiska ärendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandläggare bidrog med svar. Resultatet visar att handläggarna försöker tillämpa de nationella riktlinjerna som ännu är relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemål och den för tillfälligt bästa vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemål samt faktorer hos denne är något mer övergripande än de övriga två kunskapskällorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom även fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handläggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krävs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett barns förhållningssätt gentemot alkohol påverkas av att en eller båda föräldrarna är missbrukare. För detta ändamål användes stämplingsteori samt rollteori vid tolkning av resultatet. För att en förståelse för barnens uppväxt skall möjliggöras användes det i denna studie en kvalitativ metod. Urvalet har inriktats mot ungdomar samt unga vuxna. Vid bearbetningen av resultatet urskiljer sig ett antal teman, några av dessa är familjesituation, relationer mellan vuxna och barn, ansvar, gränser samt eget bruk av alkohol. Författaren uppger att denne själv är barn till alkoholist, vilket framställs som något positivt för denna studie. Resultatet visar att samtliga ungdomar har i tidig ålder konsumerat alkohol, dels då detta normaliserats i hemmet och dels i syfte att dämpa negativa känslor inom sig själv. Resultatet visar även på en bristfällig relation mellan barn och missbrukande förälder där relationerna har inslag av rädsla, svek och en ansvarskänsla för föräldern. Samtliga respondenter uppger att de i dag lever nyktra. Vid analysen framkommer det tydliga kopplingar med den stämplingsteori samt rollteori som återfinns i tolkningsramen. Studien visar att en uppväxt med missbrukande föräldrar har en klar påverkan över hur barnet ställer sig inför att själv konsumera alkohol. / This study aims to examine how a child's attitudes toward alcohol are affected when one or both parents are addicts. In this regard, stamplingtheory and roletheory was used during the interpretation of the results. For an understanding of children's lives will be made available a qualitative approach was used in this study. The selection has focused on adolescents and young adults. In the processing of the results a number of themes stands out, some of them are family situation, relationships between adults and child, responsibility, boundaries and personal use of alcohol. The author declares that he himself is a child of an alcoholic, which is being presented as something positive for this study. The results show that all adolescents have at an early age used alcohol, partly becuse the useage of alcohol is normalized in the family and partly to mitigate the negative feelings within themselfs. The results also show a weak relationship between children and abusive parents, where the relationship show an element of fear, betrayal and a sense of responsibility for the parent. All respondents indicated that they now live sober. The analysis reveals clear links with the stamplingtheory and the roletheory, which are contained in the interpretative framework. The study shows that growing up with addicted parents have a clear impact on how the child approach useage of alcohol.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka missbrukande kvinnors tankar kring och upplevelser av samhällets och nätverkets bemötande samt attityder till kvinnligt missbruk. För att besvara uppsatsens frågeställningar genomfördes fem intervjuer med kvinnor som missbrukat främst alkohol. I analysen granskades resultatet utifrån genusperspektiv, stämplingsteori samt teorier om bemötande. Då det inte fanns någon tidigare forskning som direkt berörde studiens syfte användes närliggande forskning. Den tidigare forskningen visade att män och kvinnor i vårt samhälle bemöts på olika sätt. Denna studie fokuserade på de missbrukande kvinnornas upplevelser av bemötande och var ingen jämförande studie mellan kvinnor och män. Genusforskningen har lett till att kvinnors missbruk lyfts fram, vilket i sin tur har bidragit till nya behandlingsalternativ. Trots detta ses det kvinnliga missbruket fortfarande som normbrytande i vårt samhälle. Dessa icke tillåtande attityder till kvinnligt missbruk kan vara en orsak till att denna studies respondenter utvecklade olika strategier för att dölja sina missbruk. Studiens resultat visade att kvinnorna oftast upplevde sig ha blivit positivt bemötta men genomgående i resultatet framkom även exempel på negativt bemötande från så väl nätverk som professionella. Studien visade att professionellas och nätverkets bemötande är betydelsefullt för ett framgångsrikt förändringsarbete vilket pekar på att mer forskning kring ämnet behövs. / The object of this qualitative study was to examine how female addicts feel about their experiences of treatment from society, family and friends. To answer the questions at issue, five women were interviewed. In the analysis the result was reviewed on the basis of gender perspective, sociology of deviance and theories about treatment. Since there was no previous research to be found about this subject, contiguous research had to be used. The previous research showed that women and men in our society are treated differently. The focus of this study was the women’s experiences of treatment and does not compare the differences between women and men. The research of gender has brought attention to substance abusing women and has also led to new forms of treatment. Despite this, female addiction is still being viewed as violation of the standards in our society. These impermissible attitudes about female addiction could be a reason why the respondents of this study developed different strategies in effort to hide their addictions. The result of this study showed that these women have been treated in a positive way most of the time, but consistently the result also showed that these women have been treated in a negative way by family, friends and professionals. This study showed that the treatment from professionals, family and friends is of great importance for the women in their struggle to stay free from substance abuse. This study showed that more research about this subject is needed.

Life in addiction and what it is like to quit A qualitative study based on men and womens emotional experienses and social relationships Women in addiction are faced by harder social attitudes then men, which could be an explanation to the fact that, in comparison to men, less women are seen in addiction. That women experience stronger feelings of shame makes them inclined to hide their addiction and this in turn can increase the feeling of shame. The objective of this essay was to, with a starting-point in theory and essential concepts as social relationships and emotions, gain knowledge about emotional experiences and momentous events for men and women during time in addiction and when quitting. More specifically, the aim of the study was to answer the following questions; What is life in addiction and quitting, regarding social relationships and emotional experiences as pride and shame in interaction with people who are important to the individual, like? Do the situations women are in, and the experiences they have, differ from those of men? Do these social relationships and emotional experiences influence the addition and the quitting? In the study six persons have been interviewed, three men and three women who are all quitting, or trying to quit, their drug and/or alcohol addiction. The study gave at hand that the women are hiding their addiction, they talk about strong feelings of shame, about different emotional experiences and about the vulnerability they experience when in addiction. The men instead talk about the feeling of solidarity in addiction, and they have to a greater extent experienced criminality which influences their narratives. The men have found it more difficult to talk about feelings then the women. The conclutions of this study is first that individuals have a lot of emotions and feelings to deal with when quitting, since it is at this time a lot of the emotions surface. When in addiction a lot of these feelings are repressed. Many are carrying emotional experiences that have affected them in different ways. Some events or experiences have had a paralysing effect and have lead to continuous addiction in order to suppress hard feelings. Other experiences have made the person take a break from addiction to think, which in some cases have led to a final breaking away from the addiction. Second the study has shown the importance of positive social relationships. It is hard to quit if there are no relations in the life as sober/off drugs, but only when in addiction, particularly for men. Women who are lonely in their addiction need positive relationships as a support when breaking up from addiction, the loneliness is experienced as very negative and leads to continuous addiction. The relationship with ones children is very important when quitting and is a reason for quit, both for men and the women. Keywords: addiction, quit, beaking up, gender, social relationships, emotions, feelings, shame

Studiens syfte var att försöka belysa två sätt att se på missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. Vår avsikt var att kartlägga vilket synsätt socialsekreterarna inom missbruksvården har och hur deras synsätt påverkar vilken behandling deras klienter får. Våra huvudfrågeställningar var - vilka synsätt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsätt på missbruk påverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna få svar på våra frågeställningar tog vi hjälp av två underfrågeställningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjärnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? Går det att kombinera dessa två olika synsätt? Metoden vi använde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare. Resultaten analyserades med hjälp av meningskoncentrering och en meningstematisering och utifrån våra valda teoretiska utgångspunkter – socialkonstruktivism, Durkheims begrepp ”sociala fakta” samt Berglinds handlingsteori. Resultaten visade att valet av respektive sätt att se på missbruk inte hade någon påverkan på valet av behandling. Dessutom visade vår studie att sättet att se på missbruk bland de fem intervjupersonerna vi träffade var ganska lika.

Föreliggande rapport redovisar resultat från den svenska pilotstudien inom det internationella s.k. SINR-projektet (Societal Images of Natural Recovery). Detta projekt syftar till ökad kunskap om hur olika synsätt, hos allmänheten såväl som inom olika professionella grupper, påverkar människor möjligheter att komma tillrätta med olika former av missbruk. Som ett första steg i projektet har i hittills sex större städer i fem olika länder ett mindre antal svarande, representerande olika samhällsgrupper, tillfrågats om sin uppfattning om möjligheterna att på egen hand ta sig ur olika slag av missbruksproblem. Den svenska pilotstudien har, på uppdrag av FoU-enheten, av tre socionomstuderande vid Stockholms universitet i form av ett examensarbete. Rapporten innehåller inledningsvis en översiktlig sammanfattning av förekommande perspektiv på olika former av missbruk, av aktuell forskning om s.k. ”självläkning” (”natural recovery”) från sådana problem, och av attributionsteori och attributionsforskning. Därefter redovisas resultat den svenska pilotstudien. Denna bygger på intervjuer med femton personer, representerande fem olika samhällssektorer: ”behandling”, ”kontroll”, ”vardagsterapeuter”, ”media” och ”allmänhet”. De frågor som står i fokus är respondenternas syn på möjligheten till ”självläkning” från elva olika former av missbruksproblem och vad de upplever som de största hindren mot effektiva lösningar på dessa problem. Svaren relateras också till eventuella erfarenheter (egna eller närståendes) av de aktuella problemen. Bland de mest intressanta resultaten är att de svarande tämligen genomgående ser ”illegala” beroendeproblem (olika narkotiska preparat) som betydligt svårare att komma tillrätta med än ”legala” sådana (alkohol, tobak, spel, shopping). På samma sätt uppfattas substansrelaterade beroenden ganska genomgående som betydligt svårare än beteenderelaterade sådana (spel och shopping). Om man ser till specifika former av missbruk finns ett starkt samband mellan de svarandes (negativa) syn på möjligheten att sluta med amfetamin, kokain och heroin. Däremot uppfattas cannabis som nästan lika lätt att sluta med som rökning, det beroende som de svarande i genomsnitt uppfattar det som allra lättast att komma tillrätta med. Representanterna för behandlingsområdet är, intressant nog, ganska genomgående de mest pessimistiska när det gäller möjligheten att ta sig ur ett missbruk på egen hand, medan mediarepresentanterna är de mest optimistiska. Sammantagna antyder resultaten att människor ganska lätt införlivar den officiella och av media reproducerade bilden av olika självdestruktiva beteenden. Samtidigt indikerar skillnaderna mellan olika grupper av svarande att uppfattningarna i vissa avseenden skiljer sig påtagligt åt mellan olika samhällssektorer, något som pekar på behovet av fortsatta, mer ingående studier på detta område. I ett avslutande Appendix görs några jämförelser mellan data från Stockholm och från de fem övriga deltagarstäderna. Dessa visar både på vissa likheter – t.ex. att representanterna för behandlingsområdet i flertalet städer är de mest pessimistiska vad gäller människors möjligheter att sluta med ett missbruk på egen hand – och vissa skillnader – t.ex. den särställning Sverige tycks ha när det gäller demoniseringen av heroin som den svåraste och farligaste av alla droger. Dessa resultat talar för värdet av en tvärkulturell ansats till dessa frågor.

The purpose with this studie was to examine how individuals with experience of a long-term drugabuse describe their transformationprocess, and if this process has contributed to a change in their selfdescription. The studie was delimit to examine the transformationprocess, not in relation to what sort of abuse the informants had, or in relation to gender. The studie anwered questions concerning motivation to stop abusing, how the informants started the drugcareer, and how life as an abuser is described. In the studie qualitative method was used, five semi-structured interviewes were made with individuals who had a long-term addiction in the past. Symbolic Interactionism was the theoretical frame of referense that was used for analyse. Results showed that the description of the turningpoint either was as one specific event, or like a process connected to kumulative treatement experiences, and to other experienses described as positive. Results has also shown that the transformationprocess requiers time, and that it takes place both as a socialisation process and as an inner personal develpment. Important factors that affected the development was the relation to other human beeings, to have an onest relation to oneself, to participate in fellowships, personal sucess, to achieve a positive change in the view of themselves.