Syftet med denna studie var att undersöka hur man inom socialtjänst och psykiatri i en kommun i mellansverige arbetar med samsjuklighet avseende missbruk och psykisk ohälsa, samt vilka utmaningar de yrkesverksamma möter i arbetet. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod använts där datainsamling utgjorts av semistrukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma personer från respektive verksamhet. Kvalitativ innehållsanalys har därefter använts för att kunna strukturera och tolka det insamlade materialet. Resultatet visade att det finns en tydlig uppdelning mellan de båda verksamheterna avseende arbetsuppgifter och ansvar. Psykiatrin arbetar med psykologisk behandling medan socialtjänstens arbete är inriktad på missbruksproblematik. Således kräver arbetet med samsjuklighet att de båda verksamheterna samverkar med varandra. Resultatet visade också att samverkan inte fungerar bra. Den största utmaningen är, enligt intervjupersonerna, att socialtjänsten får bära det största ansvaret för att kunna skapa en välfungerande samverkan. För att ytterligare förstå resultatet har systemteori tillämpats i analysavsnittet. Det systemteoretiska greppet om studien visar att socialtjänsten och psykiatrin kan förstås som delsystem av det mer övergripande välfärdssystemet. Den icke-fungerande samverkan gör att syftet med välfärdssystemet inte uppnås, eftersom de hjälpsökande människorna inte får tillgång till relevanta insatser. / The aim of this study was to survey the work with comorbidity (mental illness and drug addiction), and to reach the purpose of this study a qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted with professionals from the social service and the psychiatric care, six in total, three from each organization. These interviews formed the basis of this study. A content analysis was applied to analyse the gathered empirical data. The result showed that there is a distinct division between the two organizations regarding duties and responsibility concerning people with comorbidity. The psychiatric care works with psychological treatment for their patients while the social service’s mission is to treat their clients’ drug addiction. According to these facts the result indicated that these two parties have to collaborate to be able to work with comorbidity. It also showed that collaboration between these two is not well-functioning. According to the study’s informants, the largest responsibility in order to accomplish a well-functioning collaboration concerning people with comorbidity lies with the social service. The result has been analysed with systems theory in order to obtain a more profound understanding. This analysis implied that the social service and the psychiatric care are two subsystems in a lager context, the welfare system. When the collaboration is not well-functioning the mission of the welfare system does not get fulfilled, because the people with comorbidity do not receive appropriate interventions.

Abstract                                                                            Ord: 14896     Title: My parent is an addict   A qualitative study about being a grown up child to addict parents.     Author: Johanna Lundgren     The purpose of the study was to investigate how adult daughters of addicts experienced their childhood and how they experienced being affected as children and adults. The study was based on a phenomenological approach and based its empirical data on semi-structured interviews with adult daughters of addicts. The main result showed growing up with several difficult events and the informants claim to have trust issues, a negative self-image or poor self-esteem and that they have taken unreasonable responsibility in relation to their age and situation. Problems in school are also highlighted by everyone in some form. An informant claimed to be a sober alcoholic and a use of other drugs had occurred among the informants. All informants themselves had been in relationships with addicts and all had some social involvement. The results were thematized and as an analysis tool Bronfenbrenner's ecological systems theory and social learning theory were used. / Sammanfattning   Titel: Min förälder är en missbrukare   En kvalitativ studie om att vara ett vuxet barn till missbrukande föräldrar   Författare: Johanna Lundgren   Studiens syfte var att undersöka hur vuxna döttrar till missbrukare upplevt sin barndom samt hur de upplevde sig ha blivit påverkade som barn och vuxen. Studien utgick från en fenomenologisk ansats och baserade sin empiri på semistrukturerade intervjuer med vuxna döttrar till missbrukare. Det huvudsakliga resultatet påvisade uppväxter med flera svåra händelser och informanterna uppger sig ha tillitsproblem en negativ självbild eller dålig självkänsla, samt att de har tagit ett orimligt ansvar i förhållande till sin ålder och sin situation.  Problem i skolan belyses även av samtliga i någon form. En informant uppgav sig vara nykter alkoholist och en användning av andra droger hade förekommit bland informanterna. Samtliga informanter hade själva haft relationer till missbrukare och alla hade i någon mån ett socialt engagemang. Resultatet tematiserades och som analysverktyg användes Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt den sociala inlärningsteorin.

<p>The Swedish and the Finnish compulsory care legislation that regards abusers differ in several ways. The arguments for compulsory care and for the time which one will receive compulsory care are dissimilar. The aim of this thesis is to describe and analyse which arguments for compulsory care and the length of the care time that has been expressed in the Swedish and the Finnish laws and in the statutes. The tools were an argumentation analysis, which is a form of qualitative text analysis method, combined with a hermeneutic scientific position. We have investigated the arguments that try to justify compulsory care and the care time that has been expressed in the laws and the statutes. The next step has been to analyse the text on the basis of an argumentation analysis and the theories. The theoretical starting point has been Michel Foucault's concept of power and discipline, the paternalistic and utilitarian values and four ethical perspectives. Important conclusions are that Sweden’s arguments for applying compulsory care are to inhibit, in particular the young abusers, from destroying their lives. The care time, on maximum 6 months, is justified with the arguments that motivation for continued voluntary treatment will be provoked. The arguments in Finland has focused on removing the abuser from the society during an acute stage of the abuse, where the abuser’s life or somebody else’s life in the abusers environment is in danger, this can take place for maximum 30 days. Our results have pointed out that Sweden has a more paternalistic view to the compulsory care of abusers than Finland.</p>

<p>The essay's aim was to see which attitudes county council's and municipality representatives had about themes like: collaboration and competence in the work around double diagnosed persons. Its objective was to zero in on the attitudes of the representatives regarding a coallocated collaboration project in Stockholm. Also, it sought to find out what attitudes the representatives had about the other representatives attitudes concerning the above mentioned themes. A number of attitudes were presented during the qualitative interviews with the representatives, highlighting which attitudes seemed strongest. Then the interviews were analyzed using meaning condensation and then set against the theory of social representations.</p><p>The analysis showed that before work with the target group starts, there’s a need for synchronization of the different representatives involved in the collaboration project. It would help bridge those organisations existing cultural differences, which otherwise, creates conflicts within the personnel group. Lastly, the analysis also indicated that the majority of the county council's representatives were in a weak position vis-à-vis the municipality representatives. However, when it comes to the double diagnosed group, it came to the attention of everyone involved in the project that collaboration is critically important.</p>

<p>The purpose of this essay is to investigate how people can return from a marginalized position and become a part of society. Also how a model for returning from a marginalized position should be formed. The intention is to make a contribution to those in society that are helping people to return from marginalized positions. The survey is based on 5 thematic qualitative interviews on individuals that have returned from homelessness, criminality, drug abuse and prostitution. The main results of the investigation are that those who took part in it started their role exit with a turning point. After that they decided that they had to change their life. They then started their road back to society by separating themselves from the negative things that their former role resulted in. Thereafter they started to adapt to a life in society. To interpret the empirical material I used “The role exit process” made by Helen Rose Fuchs Ebaugh (1988). Since I found that her model could not be used to fully understand stigmatized role changes like the ones that marginalized people go through, I changed the model. This investigation’s empirical material has been interpreted through that modified process of the role exit.</p>

<p>People with severe mental illness and co-occurring substance abuse are an especially vulnerable group in society as health care for those is shared between municipality and county council. There is an associated health need of this target group so the interaction of the social services and the psychiatric care is of great importance. However, there are shortcomings in this interaction with results in that people with dual diagnosis do not always receive adequate care. Diverse knowledge and explanatory models may create problems for the interaction as they include different ways to define, understand, explain and deal with a problem. The purpose of this study was to examine how the interaction between the social service addiction treatment and the psychiatric care is, concerning people with dual diagnosis, focusing on how their respective knowledge and explanatory models affect the interaction. The study was conducted in a county where we interviewed seven people in the social services addiction treatment and the psychiatric care. We used qualitative interviews conducted with the help of a semi-structured variant. The theoretical perspectives that were applied in the study were the theories of; interaction, science- and knowledge-based controversies, and some concepts from the new institutionalism. We concluded that interactions occur in various forms and at a high level of ambition between the social services addiction treatment and the psychiatric care in regards to people with dual diagnosis. We also concluded that the diverse professional knowledge and explanatory models affects the interoperability through the creation of theoretical controversies.</p> / <p>Personer med en allvarlig psykisk sjukdom och ett samtidigt missbruk är en extra utsatt grupp i samhället då vården för dessa delas mellan kommun och landsting. Det föreligger ett kombinerat vårdbehov för denna målgrupp vilket medför att en samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin är av stor vikt. Dock föreligger brister i denna samverkan vilket medför att personer med dubbla diagnoser inte alltid erhåller adekvat vård. Skilda kunskaps- och förklaringsmodeller kan skapa problem för samverkan då de inkluderar olika sätt att definiera, förstå, förklara och hantera ett problem. Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin sker kring personer med dubbeldiagnos, med fokus på hur deras respektive kunskaps- och förklaringsmodeller påverkar samverkan. Studien utfördes i ett län där vi intervjuade sju personer inom socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som utfördes med hjälp av den semistrukturerade varianten. De teoretiska utgångspunkter som tillämpades i studien var teorier om; samverkan, vetenskaps- och kunskapsbaserade kontroverser samt vissa begrepp ur nyinstitutionalismen. Vi drog slutsatsen att samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin kring personer med dubbeldiagnos sker i olika former och på en hög ambitionsnivå. Vi drog även slutsatsen att verksamheternas skilda kunskaps- och förklaringsmodeller påverkar samverkan genom att det uppstår teoretiska kontroverser.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket. Tron har sammanfattningsvis varit ett sätt för dessa personer att orka gå vidare under en tuff period av sina liv.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Larsson".

<p>Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer.</p><p>Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet?</p><p>Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen.</p><p>Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande?</p><p>Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen?</p><p>Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.</p>

<p>Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande från omvårdnadspersonal.<strong> </strong>Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av både narkotika, alkohol och läkemedel. Uppsatsen är en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 intervjuer med drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 män och 5 kvinnor i åldrarna 25 - 60 år som haft minst 5 vårdtillfällen på en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att de intervjuade haft både negativa och positiva upplevelser av attityder och bemötande av omvårdnadspersonal. Slutsatsen är dock att det negativa, fördomsfulla bemötandet övervägde. De intervjuade upplevde också att det råder en stor brist på kunskap om missbruks- och beroendeproblematik inom sjukvården samt att yngre, nyutbildad omvårdnadspersonal uppvisar fler fördomsfulla attityder och bemöter på ett sämre sätt än äldre, erfaren omvårdnadspersonal gör.</p> / <p>The objective of this study was to gain insight into how patients with addiction or dependency problems feel that nursing staff behave towards them. The concepts of addiction and dependency cover all forms of addiction to and dependency on narcotics, alcohol and pharmaceuticals. The essay is a descriptive empirical study based on 10 interviews with people addicted to or dependent on drugs. The selection criteria has been 5 men and 5 women aged between 25 and 60 who have been treated at least 5 times at substance abuse inpatient units. The interviews have been analyzed based on the method qualitative content analysis and resulted in two main categories: Kind treatment and Not so kind treatment. The results showed that those people interviewed had both positive and negative experience of how nursing staff behaved towards them. The conclusion, however, is that negative, prejudiced behaviour was predominating. Those people interviewed also felt that there was a large lack of knowledge about the problems of substance abuse and dependency within healthcare and that the younger, recently qualified nursing staff behaved more badly towards them and were more prejudiced than the older and more experienced nursing staff.</p>

<p>Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer. Samtliga respondenter i studien växte upp med en eller båda föräldrarna med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Resultatet visade att majoriteten troligtvis hade en bra anknytning till en av föräldrarna vilket fungerade som en skyddsfaktor, medan den "sjuka" föräldern utgjorde en riskfaktor. Flertalet av respondenterna berättade att de höll upp en fasad mot omgivningen och att endast ett fåtal utomstående släpptes in i familjehemligheten. En del uppgav att det var på grund av det dåliga bemötandet från omgivningen, vilket kunde bero på de rådande värderingar och normer som fanns i samhället under respondenternas uppväxt.</p> / <p>The research was aimed to study risk and protective factors that can be present in the environment when a child grows up with a parent with substance abuse and/or mental illness. The study was qualitative and data was collected through eight semi-structured interviews. Systems theory and attachment theory provided the theoretical framework of interpretation. The study resulted in eight themes: the relationship with parents, relationships with siblings, important people, school, recreational activities, maintaining a facade, emotional reactions and coping strategies. These themes represent both risk and protective factors. All respondents in the study grew up with one or both parents with substance abuse and/or mental illness. This result showed that the majority of the respondents probably had a good attachment to one of the parents which acted as a protective factor while the "sick" parent acted as a risk factor. The majority of respondents said they kept a facade towards the environment and only a few outsiders were allowed into the family secret. Some said it was because of the attitudes that excisted in the environment, which could be due to the predominating values and norms that existed in the society during the time when the respondents grew up.</p>