This thesis aims to examine the importance of the organization Process Kedjan regarding youth’s termination of delinquency and drug abuse. It also aims to examine in which extent the organization helps the youths in different ways than authorities, as well as how the organization can function as a complement to authorities. The thesis is designed as a case study and is based on the perspective of the organization’s members. The study was performed by using qualitative interviews with five boys who have received or still are receiving help from the organization. Three of them are still receiving support and two of them are now working in the organization. They are all in the ages between 18 and 25, and has been active in delinquency and drug abuse in the ages between approximately 12 and 20. The theory of age-graded informal social control by Laub and Sampson was applied in the analysis. In the processing of the empirical material it emerged that Process Kedjan has been of great importance for the youths in their desistance of delinquency and drug abuse. Other factors of significance has been: close relationships, daily routines and activities and a sense of guilt for the harm they have caused other human beings. Another finding in the study was that Process Kedjan has qualities that cannot be found in authorities. These qualities are summarized in four different terms: identification, reliance, accessibility and fellowship. By the result we could find that Process Kedjan is an important complement to the authorities work regarding to prevent relapse in delinquency and drug abuse among youths, but collaboration between the organization and different authorities is required to be able to help a youth. The organization has contributed to a better view on authorities among the youths, they now understand the importance of dealing with for instance social services. / Denna uppsats syftar till att undersöka vilken betydelse organisationen Process Kedjan har för ungdomars upphörande av kriminalitet och missbruk. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning organisationen hjälper ungdomar på andra sätt än myndigheter samt hur organisationen kan fungera som ett komplement till myndigheter. Uppsatsen är utformad som en fallstudie och utgår från medlemmarna i Process Kedjans perspektiv. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem unga män som får eller har fått hjälp av organisationen. Tre av dem tar fortfarande emot hjälp och två arbetar numera i organisationen. I analysen tillämpades Laub och Sampsons teori om upphörandeprocesser, vändpunkter och sociala band. Vid bearbetning av det empiriska materialet framkom det att Process Kedjan har varit av stor betydelse för att ungdomarna ska kunna upprätthålla ett liv utan brott och missbruk. Andra viktiga faktorer har varit: nära relationer framför allt med familj, dagliga rutiner och aktiviteter samt en skuldkänsla av att ha orsakat skada hos andra människor. Det framkom också att Process Kedjans verksamhet innehåller delar som inte går att finna hos myndigheter. Dessa har sammanfattats i fyra olika begrepp: identifikation, tillit, tillgänglighet och gemenskap. I resultatet går det att utläsa att Process Kedjan är ett viktigt komplement till det arbete som myndigheter utför angående att förebygga återfall i kriminalitet och missbruk bland ungdomar, men för att kunna hjälpa en ungdom krävs ett samarbete mellan organisationen och olika myndigheter. Med hjälp av stöd från organisationens personal har ungdomarna fått en förändrad syn på myndigheter och ser nu vikten av att ha en kontakt med exempelvis socialtjänsten.

För att skydda stater mot treaty shopping och annat missbruk av skatteavtal, har OECD utarbetat förslag till en rad åtgärder som begränsar rätten till skatteavtalets förmåner. De viktigaste åtgärderna som föreslås är en LOB-regel, en PPT-regel samt ändringar i skatteavtalets titel och preambel som anger att skatteavtalets syfte är att hindra skatteflykt. Alla länder är överens om att vidta minst någon eller några av dessa åtgärder dvs. ändringarna i skatteavtalets titel och preambel samt antingen 1) PPT-regeln och LOB-regeln eller 2) bara PPT-regeln eller 3) bara LOB-regeln. I skrivande stund arbetar Finansdepartementet för att avgöra vilka av dessa åtgärder Sverige bör implementera. Av analysen i denna uppsats framgår det att både LOB-regeln och PPT-regeln i sina nuvarande former riskerar att brista i kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet. Med andra ord blir det svårt för skattebetalaren att förstå villkoren i dessa regler som berättigar till skatteavtalsförmåner. LOB-regeln innehåller till stor del objektiva kriterier som skulle kunna främja förutsebarheten men regelns komplexitet, omfattning och till viss del brist på riktlinjer vad gäller tolkning och tillämpning av vissa rekvisit påverkar förutsebarheten negativt. Det kan konstateras att vissa kriterier i LOB-regeln är för restriktiva och det uppstår en risk för att skattebetalaren vägras rätten till skatteavtalets förmåner även i de situationer när denne varit i god tro och inte haft för avsikt att bedriva treaty shopping eller på annat sätt missbruka skatteavtalet.Till skillnad från LOB-regeln som innehåller en uppräkning av objektiva kriterier, är PPT-regeln en generalklausul mot skatteflykt. PPT-regeln är därför allmänt utformad och har ett brett tillämpningsområde som avser att täcka alla skatteflyktssituationer som inte kunnat förutses av lagstiftaren. I likhet med många andra generalklausuler har PPT-regeln en mer subjektiv karaktär och är vag i vissa delar vilket drabbar rättssäkerheten och förutsebarheten. Slutsatsen är att, för att motverka treaty shopping, skulle det räcka med att tydligt ange i skatteavtalet ett syfte att motverka skatteflykt och skatteundandragande. PPT-regeln är också en lämplig åtgärd mot treaty shopping under förutsättning att vissa rekvisit förtydligas och mer vägledning ges om vilka situationer som regeln avser att träffa. Detta behövs i syfte att förbättra rättssäkerheten och förutsebarheten och motverka eventuellt godtycke och missbruk. I annat fall kan ett osäkert rättsläge skapa en risk för dubbelbeskattning som kan drabba internationell handel och tillväxt. Det kan däremot vara svårt att precisera de omständigheter som ska beaktas vid en prövning enligt PPT-regeln och samtidigt behålla regelns karaktär av generalklausul.

In this thesis it will be discussed whether the body-mind-spirit aspect is a missing component in Western methods in clinical social work and if yoga could contribute to a more holistic multi model in this area. Yoga includes physical postures, controlled breathing exercises, meditation and attitudes in life of no harming of oneself or any living being. Yoga invites the practitioner to enhance the selfdiscipline and control over and regulation of impulses, thoughts and feelings. In the result it will be presented in what way this Eastern discipline have influenced the participants recovery. It will be discussed weather yoga is a tool to get in contact with the body, breath and mind and if the enhanced awareness helps to control anger, stress, anxiety and craving - overwhelming feelings that can be triggers for a substance abuse. The thesis is a qualitative study with the aim of exploring the experience of yoga as a complimentary method in addiction recovery. The interviews were conducted in three different rehab centres of Kripa Foundation in India in form of focus groups and individual interviews. / I den här uppsatsen kommer aspekten kropp-själ- och sinne att diskuteras huruvida den är en saknad komponent i kliniskt socialt arbete i väst, och om yoga skulle kunna bidra som en mer holistisk och mångfasetterad modell. Yoga inkluderar fysiska positioner, kontrollerade andningsövningar, meditation och attityder i livet som bygger på att inte skada sig själv eller något levande. Yoga bjuder in utövaren att till öka självdisciplin, kontroll över impulser, tankar och känslor. I resultatdelen presenteras hur den österländska disciplinen har påverkat deltagarnas rehabilitering från sitt missbruk. Det kommer att diskuteras om yogan är ett verktyg för att komma i kontakt med kropp, andning och sinne och genom ökad medvetenhet kunna kontrollera ilska, stress, ångest och begär - överväldigande känslor som kan vara utlösare till missbruk. Det här är en kvalitativ studie som har som mål att utforska deltagarnas upplevelse av yoga som ett komplement i sin rehabilitering. Intervjuerna gjordes på tre olika Kripa Foundation center i Indien, dels som fokusgruppintervjuer, dels individuella intervjuer.

No description available.

According to a National Board Report (Hermansson, Lindgren and Tengström 2011) women staying at shelters feel much worse than the general population. These women are also in need of great efforts and support from various social assistance instances. Many women who have previously stayed at the shelters get an opportunity for a fresh start. The women who choose to remain in the process usually goes through a turbulent time during the first period, often with a lot of differnet emotions involved. It is not unusual that a lot of decisions have to be made in order to cut the ties with their old life (aa). This study investigates women’s experience from women's shelters and how that experiencee has contributed to their change of life. Semistructured interviews have been completed with eight different women, all of them with experience from women's shelters. This has been done in order to investigate the questions of the study which is to try to understand and interpret the women's experiences from the time at the women's shelters and how that has helped them to manage their situation. The theoretical point of departure is Aaron Antonovsky´s theory "Sense of Coherence" (SOC). The result from the study has been categorised in three different subjects: Women's background and experiences of women's shelters, the structure of women's shelters and women's expectations and desires from women's shelters. / Enligt Socialstyrelsens rapport (Hermansson, Lindgren och Tengström 2011) mår kvinnor som vistas på kvinnojourer mycket sämre än allmänbefolkningen och dessa kvinnor är i behov av stora insatser och stöd från samhällets olika hjälporgan. Många kvinnor som tidigare har bott på kvinnojourer får en möjlighet till nystart i livet med stöd av en organisation som endast arbetar för kvinnans skull. En del av kvinnorna väljer att gå tillbaka till sina gamla liv men de kvinnorna som väljer att stanna kvar går oftast igenom en turbulent tid den första perioden, ofta är det många olika känslor inblandade, det får också kämpa sig igenom flertalet olika beslut för att kapa banden med sina gamla liv (a.a). Denna studie handlar om kvinnors upplevelser om hur kvinnojourer har bidragit till att deras livssituation har förändrats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta stycken kvinnor som bott på kvinnojourer tidigare. Detta för att kunna besvara studiens frågeställningar med syftet att försöka förstå samt tolka kvinnornas upplevelser av tiden på kvinnojouren och vad det har inneburit för kvinnorna i den uppbrottsprocess som lett kvinnorna till kvinnojouren. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är KASAM (känslan av sammanhang), vilket även används som analysredskap. Studiens resultat har kategoriserats i tre olika teman: Kvinnors bakgrund och upplevelser av kvinnojourer, Strukturen på kvinnojourerna och Kvinnors förväntningar och önskningar av kvinnojourer

SammanfattningKvinnor inom missbruksvården kan beskrivas som en speciellt utsatt grupp, delsutifrån samhällets normer och dels utifrån behandlingsmetoderna som än idag oftaär uppbyggda utifrån mäns behov. Studiens övergripande syfte var att undersökahur samhällets attityder och normer påverkar kvinnor med missbruksproblematik,samt hur dessa kvinnor har upplevt behandlingen och vården. Studien baseras påsex kvalitativa intervjuer och strävade efter den subjektiva beskrivningen av dessakvinnors verklighet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys isyfte att få en djupare förståelse för kvinnornas egna berättelser. Teorier omgenus, makt och samhällets normer har legat till grund för analys av empirin.Resultatet visade att kvinnor med missbruksproblematik upplever mycket känslorav skuld och skam. När det gäller behandlingsform råder det ingen entydighet omhuruvida behandlingen bör vara könsspecifik eller könsblandad. Däremotupplevde majoriteten av respondenterna att genomförd behandling intemotsvarade deras individuella behov.

Syfte: Syftet med den här studien är att förstå hur anknytningen kan påverkas hos barn som växer upp med föräldrar som under uppväxten är i ett aktivt missbruk eller lider av psykisk ohälsa. Studien syftar samtidigt till att beskriva vilket typ av stöd deltagarna, som växt upp med föräldrar som lidit av psykisk ohälsa eller varit i ett aktivt missbruk, upplevt att de blivit erbjudna från socialtjänsten eller annan instans. Metod: Fem personer över 18 år har intervjuats om hur deras uppväxt sett ut, relationen till föräldrarna, stödet från socialtjänsten och hur de ser på sin uppväxt idag. Resultat: Studien visar att barn som växer upp med föräldrar som är i ett aktivt missbruk eller lider av psykisk ohälsa kan uppleva en otrygg anknytning till sina föräldrar samt problem i det vuxna livet som ett resultat av en osäker och otrygg uppväxt. / Aim:The aim of this study is to understand how attachment during childhood can be affected when children grow up with parents who suffer from mental illness or drug or alcohol abuse. Additionally, the study aims to analyze what kind of support the participants, who were raised with parents suffering from mental illness or been in active drug or alcohol abuse, receive from social services and how they look at their childhood today. Method: Five persons over the age of 18 years old were interviewed about their childhood, the relationship to their parents, the support from the social services and how they feel about their childhood in adulthood. Result: The study shows that children who grow up together with parents who have a drug or alcohol abuse during the childhood can experience anxious attachment towards their parents and issues during the adult life as a result of an insecure and anxious childhood.

Detta arbete syftar till att studera hur Västerås Stads policyarbete tar sig an bakomliggande förklaringar till hemlösheten. För åstadkomma detta introduceras en modifierad modell av den nya ortodoxinen som tillsammans med kvalitativ textanalys som ett analytiskt verktyg används för att studera stadens policydokument. Resultatet visar att Västerås Stads insatser behandlar sjuklighet i olika former, däremot finns det brister i policyåtgärderna som en konsekvens av liberaliseringen av bostadsmarknaden som inneburit bostadsbrist och vräkningar. Det saknas också ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet, detta på grund av att hemlösas avsaknad av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken kännedom och hantering av rutiner samt vilket preventivt arbete som legitimerad vårdpersonal i ledarställning inom primärvård har om missbruk och beroende hos anställd legitimerad vårdpersonal. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv enkätstudie. En kvantitativ metod valdes för att få nå en större population under en kort tidsperiod. Resultat: I studien framkom att majoriteten av de tillfrågade respondenterna i ledarställning hade ledarskapsutbildning och det ingick för de flesta om missbruk och beroende. Studien visar att de arbetar mer eller mindre preventivt med missbruk och beroendefrågor hos sin personal. Det framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning anser sig ha tillräcklig kännedom om missbruk och beroende. De belyser vikten av vidareutbildning inom området samt att de behövs diskuteras mer på arbetsplatsträffar om missbruk och beroende. Slutsats: I studien framkommer att de arbetar preventivt genom att använda den lokala rutin som finns rörande alkohol och missbruk. De lokala rutinerna hos landstinget och kommunerna skiljer sig åt då landstinget har en gemensam rutin för hela Dalarna, medan kommunerna har egna rutiner. Vidare framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning har kunskap om missbruk och beroende. / Aim : The purpose was to investigate what awareness and management of routines as well as the preventive work that registered healthcare personnel in leadership position in primary care have regarding abuse and addiction to employee- registered healthcare personnel. Method: The study has been conducted as a descriptive survey. A quantitative method was chosen to reach a larger population for a short period of time. Result: The study found that the majority of respondents in leadership positions had leadership training and most of them had education about addiction and abuse. The study shows that they work more or less preventively with addiction and abuse to their staff. It appears that legitimate healthcare personnel in management positions consider themselves sufficiently knowledgeable about addiction and abuse. They highlight the importance of further training in the field and that they are needed to discuss more at workplace meetings about addiction and abuse. Conclusion: The study shows that they work preventively by using the local policy regarding alcohol and addiction. The local routines are different between council and the communities and differences are that the council has a common policy for the whole of Dalarna, while the communities have their own policies. Furthermore, it appears that registered healthcare personnel in management positions have knowledge of addiction and abuse.

The purpose with this study was to examine the interpersonal phenomenon in a pedagogical relation, with focus of a specific person-object-relation. The person in this study goes under the notional name Simon, and his experiences and perceptions of a previous drug abuse has been the empirical material of the study. Five interviews regarding Simons history of a previous drug abuse was made in November 2018. The interviews has been analyzed and interpreted with a relational pedagogical perspective using Martin Bubers dialogue philosophy, and inspired by existential hermeneutic as a method for analysis. The analysis concludes that presence of being regarding the interpersonal phenomenon during Simons situation is one way to understand the phenomenon in his pedagogical relation. The study also indicate a lack of presence of being in Simons relation to the human other and how it can be one of many reasons to his previous drug abuse. The study aims to give a further understanding about how an individual shared his life in a relation to an object during many years, and hopefully contribute to how pedagogical relations further to come, can be understood in a different way.