Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om hur utvalda undervisande lärare i årskurs 1–3 uppfattar och använder sig av digitala verktyg i svenskämnet för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. För att uppfylla syftet har två metoder använts, kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarnas inställning har betydelse för hur de digitala verktygen används. Lärarna använder dessa som ett komplement i språk-, läs- och skrivundervisningen. Resultatet visar även att hinder som hårdvarors kvalité, nätverksuppkoppling, utbildning och tillgången till en dator eller surfplatta per elev begränsar användandet av digitala verktyg trots att lärarna såg möjligheter med verktyget. Dessa möjligheter var bland annat möjligheten till individanpassning. Slutsatsen är att lärarna har en positiv inställning till att använda digitala verktyg mer i undervisningen, dock försvårar hindren i användandet.

Denna rapport jämför ett kommersiellt site survey-verktyg med ett open sourcealternativ. En site survey är processen att planera och implementera ett trådlöstnätverk. Det är viktigt för att undvika problem med täckning, störningar samtplacering och konfigurering av accesspunkter. För att göra jämförelsen har en metod utvecklats för att jämföra site survey-verktyg. Metoden tar upp och jämför olika kriterier i form av verktygens förmåga att hantera signalstyrka, störningar, quality of service, manuella site surveys, virtuella site surveys, dokumentering av resultat samt verktygens förmåga att underlätta vid placering och konfigurering av accesspunkter. Förutom detta tas även mjukvarornas gränssnitt och användarvänlighet upp. Metoden skulle dock kunna utökas ytterligare för att innefatta t ex säkerhet, inlärningstid och support, för att på så sätt bidra till en bättre jämförelse.De verktyg som har jämförts är open source-mjukvaran Kismet och den kommersiella mjukvaran InterpretAir. InterpretAir har visat sig ha en bättre funktionalitet på alla punkter och anses därför vara den mest lämpliga mjukvaran vid en site survey. Detta kan dock ha berott på att Kismet, trots att det utsetts till det lämpligaste open sourcealternativet, inte är ett renodlat site survey-verktyg och därför inte har samma fokus på just denna funktionalitet.

Kompressorer är ett välanvänt verktyg inom musikproduktion och numera i och med datorers kraftiga popularitet inom området förväntas mjukvarupluggarna att kunna efterlikna de dyra analoga hårdvarumodellerna på ett troget sätt. I denna uppsats undersöks två utav de främsta plugintillverkare i sin förmåga att kunna efterlikna den analoga prestigefyllda 1176LN FET kompressorn. Ett lyssningstest har genomförts där testpersoner fick betygsätta stimuli, består av rockproduktioners sånginspelningar bearbetade av respektive kompressorvariant, med och utan musik. Resultaten visar att den stora majoriteten kunde höra skillnader mellan stimuli utan musik men inte när musik var närvarande.

När det talas om test pratas det på ett sätt som om det vore ett nytt fenomen, men i själva verket kan rötterna spåras tillbaks till 1978. Det är först på senare år som test har börjat etablera sig mer och mer och nyttan med test bland systemutvecklingsorganisationer respektive testorganisationer. Människan omges ständigt av information vare sig det är av elektronisk, fysiskt eller annan form. Det är därför inte så konstigt att tidsåldern människan befinner sig i kallas för ”informationsåldern”. Successivt har människan mer och mer etablerat ett beroende av verktygen för att ge stöd för informationen människan omges av i sin vardag. En del människor använder enkla mjukvarusystem medan en del använder mer komplexa mjukvarusystem och ibland till och med kritiska system som måste fungera felfritt. Om mjukvarusystemet har ett fel som hindrar mjukvarans funktionalitet kommer det att medföra konsekvenser beroende på vad konsekvensen medför och innebär för användaren. Det kan vara allt ifrån en personlig ekonomisk förlust till en livshotande konsekvens. Orsaken till konsekvensen kan exempelvis leda till felanvändning av mjukvaran, men oftast så ligger felet inte hos användaren utan att mjukvaran har en defekt och anledningen till det är förmodligen att mjukvaran inte testats tillräckligt. Det är därför av yttersta vikt att mjukvaran testas eftersom den annars skulle förlora sitt syfte i och med att den inte längre fyller en funktion. Test sträcker sig dock längre än att bara testa för att säkerställa att mjukvaran är felfri. Genom test kan mjukvarans kvalitet säkras, det kan generera lägre kostnader i längden genom att fel hittas innan den leverats till slutanvändaren, test medför även en kontroll av uppfyllnadsgraden av kravspecifikationerna som formulerats av kund. I dagens läge genomförs därför test alltmer agilt i systemutvecklingen och är därmed en procedur i systemutvecklingen till skillnad från den traditionella vattenfallsmodellen där test genomförs i slutfaserna av systemutvecklingen. Test utförs antingen av en systemutvecklingsorganisation eller en separat test organisation. I denna studie har därför ett antal delfrågor formulerats för att sedan på en mera detaljerad nivå belysa för- respektive nackdelar med hur test bedrivs i de respektive organisationerna och ett antal har identifierats. Bland många som identifierats så utmärks en särskild fördel och nackdel när en separat testorganisation samt när en systemutvecklingsorganisation bedriver test. Nämligen att test tar tid ifall en separat testorganisation bedriver test, men fördelen med det är att det medför att en mjukvara testats grundligt medan i en systemutvecklings-organisation så bedrivs test mer utifrån premisserna huruvida det ryms inom ramen för budgeten även om enhetstester och systemtester alltid utförs. Nackdelen med test inom systemutvecklingsorganisationen är att test tar mycket tid.

The aim of this study is about how school librarians useweblogs as a working tool. I wanted to examine how someschool librarians use weblogs as a working tool and why theyare using them. I also wanted to know the advantages anddisadvantages they see with this tool. I believe that children andteenagers are interested in social media- tools and also are bigusers and consumers of these tools. Therefore I thought it mightbe interesting to examine how school librarians who havechildren and young people as their main target group, work withweblogs which is one of many social media tools.The methodology used for this study is interviews. I didthree face-to-face interviews and two interviews by sending theinterview guide with questions to the participants. The interviewguide was sent by e-mail as a wordfile-document. The answerswere written by the participants directly in the word-documentand then sent back to me in the same way. Farkas (2007) dividethe use of weblogs into different kinds of blogs. I used thisdivision to present and analyze my result.The conclusions of this study are that school librarians useweblogs as News Blogs, Readers’ advisory blogs, Book Clubblogs, Marketing blogs, Blogs to build community, Blogs tosupplement workshops and as reference blogs. They useweblogs as a working tool to inform, to market the library, toreach out to their users, to tip about books etc. Some of theadvantages of weblogs according to my respondents are itssimplicity, its rapid way to disseminate information on and itsability to allow users to participate and communicate. Some ofthe disadvantages of weblogs as a working tool are that it takestime to blog, it’s hard to get readers and that there are fewpeople who give comments on the blog. / Program: Bibliotekarie

<p>Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i gränslandet mellan köp och tjänst, och mellan överlåtelse och upplåtelse, det är därför tveksamt om köplagen är tillämplig på sådana avtal. Frågan om köplagens tillämplighet har betydelse för säljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar är tillämpliga på avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks också hur handelsbruk och sedvänja påverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvänja. Felansvaret i standardavtalen är i flera fall begränsat till avvikelser från avtalad specifikation, något som kan vara problematiskt om köparen inte förstår t.ex. kravspecifikationen, som är en viktig del av avtalet. Ett annat problem är att kravspecifikationen ofta fastställs först efter avtalets undertecknande. För att fastställa vad som är ett väl avvägt felansvar är utgångspunkten en situation där köpare och säljare är lika välinformerade och lika starka förhandlingsmässigt.</p>

Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i gränslandet mellan köp och tjänst, och mellan överlåtelse och upplåtelse, det är därför tveksamt om köplagen är tillämplig på sådana avtal. Frågan om köplagens tillämplighet har betydelse för säljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar är tillämpliga på avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks också hur handelsbruk och sedvänja påverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvänja. Felansvaret i standardavtalen är i flera fall begränsat till avvikelser från avtalad specifikation, något som kan vara problematiskt om köparen inte förstår t.ex. kravspecifikationen, som är en viktig del av avtalet. Ett annat problem är att kravspecifikationen ofta fastställs först efter avtalets undertecknande. För att fastställa vad som är ett väl avvägt felansvar är utgångspunkten en situation där köpare och säljare är lika välinformerade och lika starka förhandlingsmässigt.

This report describes the development of a sample loader for my diploma work at Q-linea AB in Uppsala. The sample loader will replace the process of loading fluid samples into Q-linea’s instrument for biomolecule analysis. The earlier process was done by hand and was a time consuming and inefficient task. The work was initiated with a design phase where an overview of the system was created. The sample loader will be receiving text commands from a PC that coordinates all the subsystems like pumps and lasers on the analysis instrument. The commands will be translated by a microcontroller into the correct movement of the samples needed to load them. Most of the work was put down into developing the software responsible for handling communications and actuation of a couple of stepper motors. Lastly a circuit board was designed and manufactured, ready to be mounted into the existing instrument. The result was a working prototype which now is used in the daily work at Q-linea. It is subject for further development and in the future it will be shipped as a part of the finished biomolecular analysis instrument from Q-linea.

För att en uppfinning ska anses vara patenterbar uppställer artikel 52(1) EPC fyra rekvisit. Det ska vara en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. Uppfinningsrekvisitet finns inte definierat i EPC utan har utvecklats genom praxis. För att en uppfinning ska anses vara en patenterbar uppfinning ska den ha teknisk karaktär. Vad som utgör teknisk karaktär har även det utvecklats genom praxis. En patenterbar uppfinning ska avse den tekniska ämnessfären. Detta kommer till uttryck i artikel 52(2) EPC som genom en inte uttömmande lista definierar vad som inte ska anses vara en uppfinning. Det framgår av artikel 52(2)(c) och (3) EPC att datorprogram ”som sådana” inte är patenterbara uppfinningar. Trots det kan vissa datorprogramrelaterade uppfinningar patenteras. Syftet med denna uppsats är att redogöra för EPO:s utveckling av patent på datorprogram och mer specifikt hur kravet på teknisk karaktär har förändrats för att avgöra om uppfinningsrekvisitet i artikel 52(1) EPC är uppfyllt. Bedömningen av teknisk karaktär för bedömningen av uppfinningsrekvisitet i artikel 52(2) EPC har utvecklats från en bedömning av det tekniska bidraget i VICOM-målet till att bedöma ytterligare teknisk effekt, tekniska medel och fysiska ting i IBM-målet, Pension Benefit-målet och Hitachi-målet. Denna utveckling har inte medfört någon minskning av kravet på teknisk karaktär, utan har gjort uppfinningsbegreppet bredare med anledning av den utveckling som skett på området och på så vis anses flera uppfinningar ha teknisk karaktär. Effekten av utvecklingen i praxis är att det anses viktigare att bedöma kravet på uppfinningshöjd. Kravet på uppfinningshöjd är speciellt viktigt inom tekniska områden med en snabb utveckling eftersom det annars finns en stor risk att utvecklingen blockeras. / For an invention to patentable, article 52(1) EPC require four criteria to be fulfilled. It should be an invention, that is new, involve an inventive step and is susceptible of industrial application. The criteria of invention is not defined in the EPC, but has been developed through case law. An invention need to have technical character for it to be patentable. What constitutes technical character has also been defined through case law. A patentable invention should be in the field of technology. This is expressed in article 52(2) EPC which defines what should not be seen as an invention. Article 52(2)(c) and (3) EPC states that a program for computers as such is not a patentable invention. The purpose with this thesis is to analyze the EPO case law on programs for computers and more specifically how the concept of technical character has changed. The assessment of technical character required for a patentable invention has developed from assessing the technical contribution in VICOM to assessing further technical effect, technical means and physical products in IBM, Pension Benefit Systems and Hitachi. The development has not meant any decrease in assessing technical character, but instead made the criteria of invention broader because of the development in the field of computer programs. The effect of the case law development has meant a shift from assessing invention to assessing inventive step. The criterion for inventive step is especially important in fields where technical development moves rapidly, otherwise there is a risk of blocking development.

<p>Denna rapport jämför ett kommersiellt site survey-verktyg med ett open sourcealternativ.</p><p>En site survey är processen att planera och implementera ett trådlöstnätverk. Det är viktigt för att undvika problem med täckning, störningar samtplacering och konfigurering av accesspunkter.</p><p>För att göra jämförelsen har en metod utvecklats för att jämföra site survey-verktyg. Metoden tar upp och jämför olika kriterier i form av verktygens förmåga att hantera signalstyrka, störningar, quality of service, manuella site surveys, virtuella site surveys, dokumentering av resultat samt verktygens förmåga att underlätta vid placering och konfigurering av accesspunkter. Förutom detta tas även mjukvarornas gränssnitt och användarvänlighet upp. Metoden skulle dock kunna utökas ytterligare för att innefatta t ex säkerhet, inlärningstid och support, för att på så sätt bidra till en bättre jämförelse.De verktyg som har jämförts är open source-mjukvaran Kismet och den kommersiella mjukvaran InterpretAir.</p><p>InterpretAir har visat sig ha en bättre funktionalitet på alla punkter och anses därför vara den mest lämpliga mjukvaran vid en site survey. Detta kan dock ha berott på att Kismet, trots att det utsetts till det lämpligaste open sourcealternativet, inte är ett renodlat site survey-verktyg och därför inte har samma fokus på just denna funktionalitet.</p>