I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål än svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunisera både på svenska och på sitt modersmål. Vilket gör detta till något man på förskolorna inte kan ignorera utan är skyldig att arbeta med. Därför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare. Den här rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angående modersmålets roll vid andraspråksinlärning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv på min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmålet vid inlärning av ett andra språk? Undersökningen är gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap. Detta är ett viktigt ämne eftersom man i många kommuner inte ser modersmålsstödet som så viktigt och lägger inte så mycket resurser på det, Elmeroth (2008). Men det är också viktigt med tanke på att fler och fler barn i våra förskolor faktiskt har ett annat modersmål än svenska. Jag valde medvetet ut ett geografiskt område för att göra min undersökning på förskolor i detta område. Eftersom jag sedan tidigare har erfarenhet och visste att det går många barn med annat modersmål än svenska på dessa förskolor och för att jag vet att man på dessa förskolor arbetar aktivt med just tvåspråkighet. Mitt resultat visar att förskolepersonalen som jag har intervjuat anser att det är viktigt att erbjuda modersmålsstöd i förskolan och att ett väl utvecklat modersmål kan vara till hjälp vid inlärning av ett andra språk. Det visar också att förskolepersonalen ser att ett sociokulturellt perspektiv på lärande gynnar inlärningen av dels svenska men också modersmålet.

Ett av förskolans uppdrag är att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, språket är en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmålstränare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras språkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frågeställningar: Hur lägger modersmålstränarna upp modersmålsundervisningen i förskolan för att främja barnens språkutveckling? Vad är det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att främja flerspråkiga barns språkutveckling? Undersökningen grundas på en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet får vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmål än svenska. I vår undersökning har vi sett att hur modersmålstränares och pedagogers arbete handlar mycket om individen och deras behov samt vilka förutsättningar som finns. Modersmålsstöd stärker barnens modersmål men även barnens kulturella identitet.

No description available.

Sverige är ett mångkulturellt land med en mångkulturell förskola. Även om modersmål i förskolan inte är en lagstadgad rätt, så är förskolorna ålagda att medverka till att barnen kan utveckla sitt modersmål. Denna medverkan kan se ut på olika sätt i praktiken. Syftet med föreliggande arbete är att, utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, undersöka relationen mellan det regelverk som styr modersmålsstödet i förskolan och hur modersmålspedagogerna organiserar sitt arbete i praktiken. Arbetet använder sig av ramfaktorteorin för att kunna besvara frågan som rör modersmålspedagogernas utformning och genomförande av sin verksamhet eftersom denna teori uppmärksammar de olika faktorer som kan påverka modersmålspedagogernas arbetsvillkor. Metoden som var aktuell för detta arbete var samtalsintervju. Fem intervjuer med olika typer av närbyråkrater genomfördes. Dessa var tre modersmålspedagoger, en förskolechef och en kommunal ledare. Utifrån det kommunala regelverket för modersmålsstödet kan vi konstatera att i formuleringsarenan har de kommunala politikerna beslutat att det i den aktuella kommunen ska finnas en enhet som är ansvarig för organiseringen av modersmålsstödet för förskolebarn. En liknande enhet finns inte i alla kommuner i landet. I intervjuerna framträder tre ramfaktorer som är speciellt betydelsefulla för modersmålspedagogernas arbete, nämligen riktlinjerna, anställningsformen och tiden som de disponerar. De här ramfaktorerna både möjliggör och begränsar modersmålspedagogernas arbete på olika sätt och i olika grad. En relevant slutsats som dras utifrån arbetets resultat och analys är att denna verksamhet är svagt reglerad i både skollagen och läroplanen. Konsekvensen av detta är att huvudmännen inte är skyldiga att erbjuda modersmålsstöd i form av en modersmålspedagog utan kan hitta andra sätt att lösa och organisera detta på.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplevde att läroplansmålet om modersmålsstöd i förskolan uppfylldes. Barns rätt till modersmålsstöd finns även skriven i skollagen. Studien har utgått från två frågeställningar som behandlar hur förskollärarna anser att läroplansmålet uppfylls samt vilka metoder de säger sig använda för att utveckla modersmålet. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på olika orter i Sverige. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på dess centrala begrepp och teorier om språkutveckling och modersmålsutveckling. Detta perspektiv har legat till grund för analys. Resultaten visar på stora skillnader mellan städerna på grund av olika tillgång på resurser. En del av metoderna som användes var musik och böcker på barnens språk. Föräldrasamverkan var en viktig faktor som framkom i resultatet av flera anledningar. Dels för trygghetens skull både för föräldrar och barn men även i form av hjälp med modersmålet där förskollärarna tillsammans med föräldrar översatte ord, var med i förskolan och arbetade med modersmålet hemma. Studien kan ge en fördjupad förståelse för modersmålsutveckling samt kunskap om metoder att tillgå.

Sammanfattning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt land och förskoleverksamheterna möts idag av barn och vuxna som talar många olika språk. Detta ställer krav på hur barn med annat modersmål stöttas. Därför fokuserar studien på hur förskolan bedriver olika former av modersmålsstöd beroende på vilka förutsättningar som finns att tillgå. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med modersmålsstöd för en inkluderande verksamhet. Genom våra forskningsfrågor ville vi ta reda på hur de uppfattar sitt arbete med att främja barns modersmål samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever i arbetet med och samspelet kring modersmålsstöd för en inkluderande verksamhet. Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som metod och har genomfört en fokusgruppintervju som inriktar sig på en specifik grupp med olika erfarenheter, i detta fall förskollärare. I metod delen beskrivs urval, genomförande, forskningsetik, tillförlitlighet och giltighet samt analys av resultatet. Resultat I resultatet framkom det att förskollärarna ser det som en utmaning att arbeta med modersmålsstöd eftersom modersmålspedagogerna nyligen har tagits bort från verksamheten. Förskollärarna upplever att de inte kan tillgodose alla barns olika modersmål samtidigt som de försöker skapa möjligheter i deras arbetssätt för att främja det. De beskriver olika redskap och metoder som de använder för att främja modersmålsstödet.

Forskning slår fast att modersmålsstöd är viktigt för barns språkutveckling, både när det gäller att stärka barnen i dess kulturella bakgrund och när det gäller att utveckla deras kognitiva och sociala förmåga. Vårt syfte är därför att undersöka hur en specifik kommun organiserar modersmålsstöd i förskolan och hur detta återspeglas hos förskolechef och förskolepersonal, och i förlängningen hur det påverkar likvärdigheten för de aktuella barnen. Vi stödjer oss av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv för att kunna analysera vårt resultat och få kunskap om hur interaktionerna mellan nivåerna påverkar barnet. Vi undersökte en medelstor kommun i Skåne och valde att göra en fallstudie för att få svar på vår frågeställning. Studiens resultat pekar på att bristen av kommunikation mellan nivåerna i fallstudien och otydliga styrdokument leder till att barn blir utan modersmålsstöd. Slutsatsen av vår studie är att enhetschefen för modersmålssenheten, förskolechefen och förskolläraren inte har samma bild av vad modersmålsstöd är. Detta leder till att modersmålsstöd ser olika ut för olika barn och blir troligtvis inte likvärdig.

Denna fallstudie syftar till att framhäva synsätt och eventuella erfarenheter om modersmålsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnå styrdokumentens mål och riktlinjer. Empirin har insamlats från två lärare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmålslärare och en projektledare på Skolkontoret i en kommun. Informanternas förhållningssätt till modersmålet och modersmålsstödet är positivt. Modersmålet är av värde både för barnens språkutveckling på båda språken och stärker identiteten. Ett gott modersmålsstöd i förskoleklassverksamheten är därför av betydelse för barns förståelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flerspråkig personal eller modersmålslärare försvårar arbetet, vilket i stor del påverkas av ekonomin. Detta medför att flerspråkiga barns vidareutveckling av modersmålet inte är tillräckligt i dagsläget, och för de barn som har ringa språkfärdigheter i det svenska språket uppstår kommunikationssvårigheter. Formuleringar och tolkningar av styrdokumentens föreskrifter skulle även kunna påverka hur modersmålsstödet sköts, och skulle kunna förtydligas något. För att förbättra modersmålsstödet och mottagandet av nyanlända barn bör modersmålslärare eller flerspråkig personal i förskoleklass tillsättas eller utökas. Det anses vara nödvändigt för att kunna uppnå styrdokumentens riktlinjer och mål. Det framkommer dock att en mottagningsenhet kommer att startas i kommunen för nyanlända barn och ungdomar i kommunen, som skall hjälpa dem i anslutningen till skolan.

Modersmålsenheten för förskolor i Uppsala kommun avvecklades år 2016. Beslutet grundade sig i att stödet från Modersmålsenheten inte ansågs vara tillräcklig och förutsätter att undervisningen ska ske kontinuerligt i den dagliga verksamheten. Syftet med denna studie är att följa upp det lokala politiska beslutet att avveckla modersmålsenheten utifrån förskollärarnas perspektiv. Detta har vi gjort genom att föra semi-kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en förskolechef. De teoretiska perspektiven som vi använt oss av i studien är framförallt det fenomenografiska perspektivet. De vi har intervjuat och forskningen som vi har redovisat har använt sig av ett sociokulturellt perspektiv. De intervjuade förskollärarna menar att en av konsekvenserna efter förändringen är att besöken från en modersmålspedagog uteblir och att de inte kan ersätta den på samma sätt. De arbetar med språk och kultur efter sina förutsättningar. Undervisningen sker exempelvis genom barnens hemkultur samt förskolans kultur som de skapar tillsammans.

Syftet med studien var att utröna på vilket sätt förskolans personal arbetar för att barn ska kunna ges möjlighet till att utveckla sitt modersmål samt personalens beskrivningar av arbetet med barns modersmålsutveckling. Vår studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och 9 semistrukturerade intervjuer som genomfördes med anställda inom barnomsorgen i fem kommuner. Resultatet visar att olika typer av strategier används vid modersmålsutveckling på respondenternas förskoleavdelningar, såsom digitala hjälpmedel och förhållningssätt. I studien framkom att respondenternas syfte med modersmålsstöd var olika, då vissa respondenter tyckte att modersmålsutveckling var viktigt för individen, medan andra lyfte samhälleliga fördelar med ett väl utvecklat modersmål. Studien visar även att modersmålsstöd gynnar barns utveckling av självkänsla och kulturell identitet.