Spelling suggestions: "subject:"modersmålsstöd"" "subject:"modersmållsstöd""
31 |
Finns ingen tradition i detta. Har samarbetat någon enstaka gång, men väldigt sällan. : En studie om samarbete mellan lärare, modersmålslärare samt studiehandledare främjar flerspråkiga elevers språkutveckling och skolresultatWiik, Tove, Hegen, Jenny January 2022 (has links)
Forskningen påpekar hur andraspråkselever har sämre skolresultat än svenskfödda elever. Även kommunikationsbristen klasslärare och modersmålslärare emellan tas upp och hur det kan vara en avgörande faktor för flerspråkiga elever i deras skolutveckling. Syftet med uppsatsen är att studera vilka effekter ett samarbete i skolan mellan lärare och modersmålslärare gör för flerspråkiga barns språkutveckling och om samarbetet är en avgörande faktor för flerspråkiga elevers skolresultat. Studien visar att ett samarbete mellan klasslärare, modersmålslärare samt studiehandledare sker väldigt sällan. Däremot tror de medverkande att genom samarbete kommer det ge positiv effekt på elevers språkutveckling och skolresultat. Pedagogerna önskade mer samarbete pedagoger emellan, men på grund av tidsbrist fanns det inte utrymme för det.
|
32 |
Förskolans modersmålsstöd utan finska pedagoger : Från ett föräldraperspektivGarvén, Ulla January 2022 (has links)
Läroplanen för förskolans strävansmål gör att arbetet kring modermålsutvecklingen kommer upp till diskussion allt mer. I studiens region har yttre stöd i form av modermålspedagoger tagits bort och uppdraget ligger nu enbart på förskolans pedagoger. Barn med annat modersmål än svenska är en utmaning för pedagogerna. Syftet med studien är att undersöka hur föräldrarna upplever att modersmålsstöd fungerar för barn med finska som modersmål. Forskningsfrågan var: hur upplever de finsktalande föräldrarna att deras barns språkutveckling i finska stöds i förskolan? Vad händer med barnets modersmål när pedagogerna inte talar finska utan bara erbjuder barnen att ta del av olika kulturuttryck på sitt modersmål. På Gotland finns 610 invånare med finskt ursprung. Det finns en modersmålslärare, 15 grundskoleelever och 4 gymnasieelever som har modersmålsundervisning i finska. I den gruppen finns 12 föräldrar, som alla fick enkäten varav 10 svarade. Studiens slutsats är att föräldrarna tycker att det inte fungerar med det modersmålsstöd som erbjuds nu. Det räcker inte med olika kulturuttryck på barnens modersmål med svensktalande pedagoger för att bibehålla språket, det behövs finsktalande pedagoger flera gånger i veckan i förskolan. Det är då språkinlärningen är som intensivast och det stödjer även andraspråksinlärningen. / Esikoulun (tässä päiväkodin) opetussuunnitelman toiveet merkitsevät sitä, että äidinkielen kehitystyö nousee yhä enemmän keskusteluun. Tutkitussa kunnassa tuki äidinkielenopettajien muodossa on poistettu ja tehtävä on nyt yksinomaan esikoulun opettajilla. Lapset, joiden äidinkieli on muu kuin ruotsi, ovat haaste esikoulun opettajille. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, miten vanhemmat kokevat suomenkielisten lasten äidinkielen tuen toimivan. Tutkimuskysymys oli: miten suomenkieliset vanhemmat kokevat, että heidän lastensa kielen kehitystä tuetaan esikoulussa? Mitä tapahtuu lapsen äidinkielelle, kun esikoulunopettajat eivät puhu suomea, vaan tarjoavat sen sijaan lapsille mahdollisuuden osallistua erilaisiin kulttuuri-ilmaisuihin omalla äidinkielellään? Gotlannissa on 610 alkuperältään suomalaista asukasta. Äidinkielenopettajia suomen kielessä on vain yksi, äidinkielen oppilaita on 15 peruskoulussa ja 4 lukiossa. Tässä ryhmässä vanhempia on 12, joille lähetin kyselylomakkeen, johon sain 10 vastausta. Tutkimuksen johtopäätös on, että vanhempien mielestä äidinkielen tuki nykyisessä muodossaan ei riitä. Eri kulttuuri-ilmaisuihin osallistuminen ruotsinkielisten esikouluopettajien kanssa äidinkielen ylläpitämiseen ei riitä, vaan tarvitaan suomenkielisiä esikoulunopettajia useita kertoja viikossa esikoulussa. Silloin kielen oppiminen on kaikista tehokkainta ja tukee myös toisen kielen oppimista.
|
33 |
"Jag tycker att det är ett hån!" - en studie om hur pedagoger arbetar med flerspråkighet som en integrerad del av verksamhetenNilsson Lansén, Johanna, Levin, Tilisha January 2015 (has links)
I Sverige idag går majoriteten av barn i förskolan redan från tidig ålder. Av dessa barn är nästan en femtedel flerspråkiga och för dem är förskolan ofta det första mötet med det svenska språket och den svenska kulturen. I flera år har modersmålstränare funnits tillgängliga i förskolan för att stödja barnen i deras flerspråkiga utveckling. Efter att det i Malmö stad synliggjorts att endast 25 % av de barn som är berättigade modersmålsstöd har fått tillgång till detta, gjordes dock en omorganisering som innebar att modersmålsstödet skulle integreras i den dagliga verksamheten istället för att anordnas med modersmålstränare. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan framställer sitt arbete med flerspråkighet som en integrerad del i den dagliga verksamheten. Vi vill också närma oss en förståelse för pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet och de faktorer som kan påverka arbetet. Vårt examensarbete har en kvalitativ ansats och det insamlade materialet analyseras utifrån de teorier och begrepp som vi anser är av relevans för vår studie. Ett av begreppen vi utgår ifrån är ett interkulturellt perspektiv, vilket innebär att barnens olika kulturer samverkar och inte endast existerar sida vid sida. Vi utgår även ifrån teorier rörande modersmålets betydelse och pedagogernas roll för en gynnsam språkutveckling. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med pedagoger från två olika förskolor i Malmö. Resultatet visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång och ett viktigt område att arbeta med i förskolan, men att detta arbete har försvårats sedan omorganiseringen i Malmö genomfördes. Pedagogerna anser att de har fått för lite fortbildning inom området, men att de gör så gott de kan utifrån rådande omständigheter. De arbetar aktivt med att synliggöra alla språk och kulturer som finns i barngruppen så att barnen ser olikheter som berikande. Dock blir det även tydligt i resultatet att de flesta aktiviteterna i förskolan syftar till att stärka det svenska språket.
|
34 |
Flerspråkighet i förskolan : En intervjustudie om hur förskollärare stimulerar flerspråkiga barns språkutvecklingAbdi Sheikh Ali, Mandeq January 2017 (has links)
Jag har undersökt hur förskollärare beskriver att de stödjer flerspråkiga barn i att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. I och med att det befinner sig alltmer flerspråkiga barn i de svenska förskolorna är mitt syfte med studien att ta reda på fem förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling och vilka verktyg de beskriver att de använder i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat fem förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat diskuteras utifrån forskning om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatdiskussionen har även resonemang förts i relation till den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna menar att barn behöver kunna sitt modersmål så att de kan lära sig eller utveckla ett andraspråk i förskolan. Därför behövs det modersmålslärare som stödjer barnen i att utveckla modersmålet. Förskollärarna beskriver att de använder sig av vardagliga situationer för att stimulera barnens språk.
|
35 |
"Ge barnen ett språk" - språkutvecklande arbetssätt i förskolan : Studie om språkutvecklingsplan för förskolorna i Haparanda stadHentilä, Rauni January 2021 (has links)
Syftet med studien är att belysa pedagogers erfarenheter kring språkutvecklande arbetssätt i förskolorinom Haparanda kommun samt att bidra med kunskap om detta arbetssätt. Genomtänkta strategierför undervisningen behövs för att stödja och utveckla språkutvecklingen hos alla barn genom enspråkplan som Haparanda kommun har. Studien utgår från följande forskingfrågor: Vilka erfarenheterlyfts av pedagogerna av att arbeta med den gemensamma språkplanen? Vilka arbetssätt använderpedagoger för att stimulera språkutveckling? Utgångspunkten för studien är det sociokulturellaperspektivet på lärande och utveckling. Vygotskijs sociokulturella perspektiv fokuserar på socialtsamspel för lärande och utveckling och ser detta som en ständigt pågående process. Studien utgårifrån en kvalitativ forskningsansats med en intervju som datainsamlingsmetod. Kunskap omspråkutvecklande arbetssätt kommer till nytta för blivande pedagoger men även för redan verksammapedagoger inom förskolan. Resultat visar på en ökad medvetenhet hos pedagogerna kring hur deanvänder språket i det dagliga arbetet. Det handlar om det verbala språket likväl som andrakommunikationsmöjligheter. Resultatet visar även betydelsen av kollegialt lärande. Slutligenuppmärksammas förskolans viktiga roll när det gäller barns språkutveckling. Alla intervjuadepedagoger lyfter det sociala samspelet som viktigt för barnens språkutveckling.
|
36 |
Modersmålets roll i elevernas utveckling / The role of first language on students’ developmentMandou, Lama January 2024 (has links)
Syftet med studien är att bidra till kunskapsutvecklingen om modersmålets betydelser för en mer allmän kunskapsutveckling för elever med ett annat modersmål än svenska. Studien undersöker därför hur lärarna arbetar för att säkerställa att modersmål inte blir ett isolerat ämne och hur modersmålet kan påverka flerspråkiga elevernas prestation i övriga skolämnen. Frågeställningarna som besvaras är: Hur framställer lärare ämnet modersmål? Vilka innebörder knyter modersmålsläraren till modersmålsundervisning? Hur menar sig lärarna arbeta för att modersmålsundervisning ska stärka elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen. Vilka svårigheter och möjligheter identifierar lärarna i detta pedagogiska arbete? Den sociokulturella teorin om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkt. I teori avsnittet ligger fokus på vissa aspekter såsom social interaktion, mediering, internalisering, zon för proximal utveckling (ZPD) och stöttning. I studien presenteras även resultat från relevant forskning som jämförs sedan med studiens resultat. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare och syftar till att skapa djupare förståelse för ämnet. I enlighet med tidigare forskning, visar studiens resultat att bättre kunskaper på modersmål bidrar till bättre kunskapsnivåer och prestationer i övriga ämnen. Dessutom belyser studien vikten av studiehandledning på modersmål för flerspråkiga elevers utveckling och självständighet på längre sikt.
|
37 |
Modersmålsstöd i förskola : En intervjustudie om modersmålsstöd på tre förskoleavdelningar i ett mångkulturellt område / Native language support in pre-school : An interview study about native language support in three pre-schools sections in a multicultural areaHanna, Helena January 2011 (has links)
The purpose of this study was to broaden knowledge about how native language support works in three pre-schools departments in a multicultural area. The questions were how native support works in the current pre-schools departments, which language development methods and forms used by educators to work with native language support, and if they experience any difficulties. I used interviews as a research method, with three child-care and one preschool teacher.The results showed that all departments on both of the pre-schools have native language support with a permanent bilingual staff, outside the ordinary activity. The mother tongue is also spoken in the everyday activities in two of the departments. The third department is only spoken native language with their children if they do not understand what they say in Swedish, or if they are sad.The concrete material is lifted up as a good and important tool in all three language groups, because verbal language is not always enough for all children to understand. All teachers are talking about the mother tongue which they mean is the key to self-esteem and identity formation for these children.The Child-cares is experiencing various difficulties in the work with native language support; one thinks that it is difficult when the children sometimes have a stronger language than her. The second one is experiencing difficulties with the children in her language group because they speak a variety of dialects in the common mother tongue. The third child-care find it difficult when she does not get any verbal response from the children in her group.All child-cares feel finally accepted and feel a joy in the effort made for the children and their mother tongue. They think it's great and fun, and also feel that their children like that.
|
38 |
Betydelsen av tidigt modersmålsstöd för flerspråkiga barnEklund, Heidi January 2015 (has links)
Den här uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gäller språkkunskaper, språkutveckling och kognition hos tvåspråkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta några forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala län, där syftet är att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmålsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker också möjligheten för modersmålsstöd i de nationella minoritetsspråken.Litteraturen visar att mängden input är viktig vad gäller språkkunskaper i allmänhet, samt att risken är stor för språkbyte ifall det inte finns något stöd utifrån för att stötta utvecklingen av ett minoritetsspråk i ett majoritetsspråksamhälle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svårt att följa styrdokumenten fullt ut i fråga om att barn med annat modersmål ska kunna utveckla sitt modersmål. Inputen riskerar att bli väldigt begränsad, så som de undersökta kommunerna arbetar med modersmålsstödet idag.
|
39 |
Hur ska jag stödja barnet språkligt : en vetenskaplig essä om en pedagogs svårigheter att kommunicera med ett andraspråkigt barnEngström, Johanna January 2020 (has links)
Denna vetenskapliga essä har sin utgångspunkt i en gestaltning som speglar mina svårigheter i att språkligt stödja ett andraspråkigt barn. Gestaltningen beskriver olika händelser inom en förskoleverksamhet där jag försöker kommunicera med barnet. Jag använder mig av olika resurser för att kommunikationen ska underlättas och för att göra verksamhetens innehåll förståelig för barnet. De varierande kommunikativa strategierna når inte hela vägen fram. I essän reflekterar och undersöker jag vad detta beror på. De centrala frågeställningarna handlar om hur kommunikationen kan förbättras efter ett andraspråkigt barns behov. Hur kan kommunikationen förbättras mellan pedagog och barn, inom förskolemiljön och inom leken? Ett centralt tema inom essän handlar om hur jag ska stödja barnet i svenska och barnets egna modersmål. Essän undersöker också hur och varför icke-verbala kan användas som stöd till ett andraspråkigt barn. Inom denna vetenskapliga essä får reflektionen ta stor plats. Genom att jag får reflektera över mitt yrkeshandlande i dialog med litteratur och vetenskapliga artiklar kan jag förstå dilemmat från olika perspektiv. Därmed kan jag även reflektera över möjliga lösningar till en bättre kommunikation för det andraspråkiga barnet. / This scientific essay is based on various describes events that reflects my difficulties communicating with a bilingual child. I use various resources in order to make the communication easier. The different communicative strategies does not work optimally. In this essay I explore what may have gone wrong with the communication. The essay´s central issues are about how to make communication better according to the needs of a second language child. How can communication be improved between the educator and the child? How can it be improved within the preschool environment? How can it be improved when the children are playing? A central theme of the essay is about how I should support the child in the mother tongue and the majority language. The essay examines why non–verbal resources can be used for second language children. In the essay, the reflection is given a lot of space. I reflect in dialogue with literature and scientific articles in order to understand the dilemma from different perspectives. In this way, I can reflect on possible solutions for better communication for the second language child.
|
40 |
Arbetssätt inom läsutveckling för elever med svenska som andraspråk i årskurs 1–3 : En kvalitativ studieEhn, Elin, Eriksson, Jenny January 2022 (has links)
I denna kvalitativa intervjustudie lyfts klasslärares arbetssätt för elever med svenska som andraspråk i årskurs 1–3. Syftet är att öka kunskapen om vilka arbetssätt som klasslärare använder inom läsutveckling för elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån klasslärares perspektiv där de alla arbetar i klasser med flertalet elever som läser svenska som andraspråk. Genomförandet av denna studie har skett med semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna har fokuserat på att ge svar på vilka arbetssätt som klasslärarna använder, vilka utmaningar de ställs inför samt om ett ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare skulle vara gynnsamt för elevernas läsutveckling. Datan har analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv där lärande i sociala sammanhang och dess olika verktyg har legat till grund för analysen. Resultaten pekar på att arbetssätten som ansågs skapa möjligheter till stor del skedde i sociala sammanhang. Detta upplevdes gynnsamt för SVA-elevers läsutveckling av klasslärarna.
|
Page generated in 0.0298 seconds