Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen.Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas. Detta så att flerspråkiga barn kan få stöd i sin identitetsutveckling samt sin språkutveckling, vilket i sin tur är till gagn på individnivå, gruppnivå samt ur ett samhällsperspektiv. / The aim of our study was to obtain an overview of the work on multilingualism and diversity within preschool in a chosen municipality. In addition, to make an analysis of development needs in relation to the importance of the individual, group and organizational perspective.The work is based on qualitative interviews carried out with mother tongue teachers and preschool teachers within the municipality.Results show that working with multilingualism and diversity in the chosen municipality must be developed with clearer guidelines about the work and cooperation between mother tongue teachers and preschool teachers. Improved, flexible and more inclusive practices need to be designed to ensure that bilingual children can be supported in their development of identity and language, which in turn will benefit society at large.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka begränsningar och möjligheter det finns med den tidigare samt den aktuella formen för modersmålsstöd i Malmö stad, sett utifrån några förskollärares perspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i den sociokulturella teorin där bland annat barns språkinlärning, främst i samspel med andra, berörs. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med åtta stycken förskollärare i Malmö stad, fördelade över olika stadsdelar.Studiens resultat visar att det finns skilda åsikter och uppfattningar kring vilken inställning olika förskollärare har kring hur modersmålsstöd fungerar i Malmö stad. Några av de intervjuade förskollärarna uttryckte att den tidigare formen för modersmålsstöd var mer gynnsam både för pedagoger och barn, medan andra menade att den nya formen är ett bra sätt att stödja barn i sina modersmål. Resultatet påvisar att förskollärarna använder ett flertal verktyg, däribland PENpal, TAKK, iPad, bildstöd, sång, sagoläsning genom föräldrasamarbete samt enklare fraser i rutinsituationer.

Denna studie belyser hur två förskolor har tillämpat det dagliga arbetet efter reformen som trädde i kraft 1 juni 2014 i Malmö stad. Reformen omfattar omorganisering av modersmåls- stödjande och avveckling av modersmålstränarna i samtliga förskolor. Detta resulterade i att hela ansvaret för modersmålsstöd placerades på pedagogerna som är verksamma i förskolorna. Vårt syfte med arbetet är att undersöka vilka metoder/arbetssätt som två förskolor i Malmö stad har tillämpat för att uppnå reformens mål.Resultatet och analysen av studien är byggd på en kvalitativ metod, genom intervjuer med två förskolechefer, en förskollärare och en barnskötare.Denna studie vilar även på tidigare forskning om barns språkutveckling och forskning/teori om tidigare reformer.Resultatet av vår undersökning visar att dessa två förskolor har gemensamma drag i hur deras verksamheter aktivt inkluderar föräldrarna i arbetet med barns språkutveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en grupp rektorer har genomfört en omorganisation av modersmålsstödet i en specifik kommuns förskolor. Studien utgår från ramfaktorteorin där fokuset ligger på vilka ramar rektorerna har att förhålla sig till när de omorganiserar modersmålsstödet i den aktuella kommunen. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt fokusgrupp online som metod. I fokusgruppen deltog rektorer som bidrog med sina kunskaper och erfarenheter inom ämnet. Resultatet visar att rektorerna kommit fram till att en omorganisation inom modersmålsstödet behövs. Vi fick ta del av på vilket sätt språkstödjare arbetade med modersmålsstöd i den undersökta kommunens förskolor. Efter omorganisationen av modersmålsstödet förväntas ansvaret ligga hos alla pedagoger inom förskolans verksamhet.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring betydelsen av barns modersmål och hur de arbetar med modersmålsutveckling i barngrupper med många olika modersmål. Enligt läroplanen för förskolan har alla barn rätt till stöd i modersmålsutveckling och det framkommer även i skollagen. De frågeställningar som studien utgår från behandlar hur förskollärare resonerar kring modersmålets betydelse, vilka verktyg och strategier som används i arbetet och de utmaningar de ställs inför i stöttandet av barns modersmål i barngrupper där många olika modersmål finns representerade. Studien bygger på kvalitativ metod där sju förskollärare från tre olika kommuner har intervjuats. Det sociokulturella perspektivet och centrala begrepp ligger till grund för analysen. Det framkommer hur förskollärarna resonerar kring modersmålets betydelse för barns språkutveckling och att förskollärarna använder olika strategier och verktyg i arbetet med barns modersmål. Alla förskollärare i studien använder föräldrar i stöttandet av modersmålet då de inte kan språket. Andra hjälpmedel som böcker, bilder och spel används för att främja barns språkutveckling. Det framkommer även att det är en utmaning för förskollärarna då det inte finns något uttalat arbetsätt och att det är en brist på tillgång på konkret material.

Abstract The aim of the study was to examine how preschool teachers from two different municipalities are working with native language support. The method used in this study was a questionnaire survey were 58 preschool teachers participated. It has been shown in a study made in the USA by Galeano (2011) that families from other countries lose their native language faster during recent years than they did before, this may be because families let the English language dominate in the home instead of using their native language. When children start school they are offered mother tongue education, but often it’s not of much use since the students already have a basic speech in English (Galeano, 2011). A study conducted in schools in England showed that mother tongue education is deficient when students get questions on their native language but they choose to answer the teachers in English instead. This is one of the reasons how students lose the ability to speak their mother tongue but they still have the ability to understand what is being said (Cable, Drury & Robertson, 2014). This study shows that many of the preschool teachers that were questioned in the study did not have enough experience when it comes to working with native language support. The preschool teachers felt that they didn’t have good enough guidance to how the work with native language support should proceed in the best way. They couldn’t bring up the issues of language support with parents or answer their questions without double checking with the preschool heads or principals. Most of the preschool teachers know the importance of language support as it makes it easier for kids to become part of the preschool group and that they easier learn Swedish as a second language. Many preschool teachers had to take own initiatives to give children support in their native language, this because many preschools do not have access to mother tongue teachers or interpreter. / Abstrakt Syftet med studien är att se hur förskollärare från två olika kommuner arbetar med modersmålsstöd Undersökningsmetoden som användes var en enkätundersökning där 58 förskollärare deltog. Det har visat sig i studier bland annat i USA att familjer med andra ursprungsland förlorar sitt modersmål snabbare i dagsläget än de gjorde förr då familjerna låter det engelska språket dominera i hemmet istället för att använda sig av modersmålet. När barnen kom upp i skolåldern så erbjöds de modersmålsundervisning men ofta så räcker inte modersmålsundervisning till i skolan då eleverna redan har ett grundläggande tal i till exempel engelska (Galeano, 2011). En studie som gjordes i skolorna i England visade att modersmålsundervisningen är bristfällig då eleverna får frågor på respektive modersmål men att de svarar läraren på engelska istället för modersmålet. Detta bidrar till att eleverna tappar förmågan att tala modersmålet men att de fortfarande har kvar förmågan att förstå vad som sägs (Cable, Drury & Robertson, 2014). I följande studie kände många av förskollärarna att de inte hade någon riktig rutin kring arbetet med modersmålsstöd och de saknade bra vägledning till hur arbetet skulle gå tillväga på bästa sätt, de kunde inte själva ta upp frågorna kring modersmålsstöd med föräldrarna utan var tvungna att samtala med förskolechefer eller rektorer innan de kunde besvara föräldrarnas frågor. Samtliga förskollärare visste att det är viktigt med modersmålsstöd då det underlättar för barnen att komma in i verksamheten samt att de lättare lärde sig svenska som andra språk. Många förskollärare tar egna initiativ till att ge barnen stöd i deras modersmål då många förskolor saknar tillgång till modersmålspedagog eller tolk.

Syftet med vår studie och undersökning är att studera hur verksamma inom förskolan arbetar och bemöter modersmålsstöd i förskolan. Vi vill även titta närmare på hur personalen i förskolan uppmärksammar barnens olika kulturer i verksamheten. Vi har arbetat fram tre frågeställningar: Hur ser verksamma inom förskolan på modersmålsstöd? hur arbetar förskolor med att alla barn ska få ta del av varandras språk och kulturer? och hur arbetar förskolor med dokumentation av språkutveckling? Vi har valt att genomföra en enkätstudie och lämnat ut enkäter till förskolechefer, förskollärare och barnskötare inom två olika kommuner. Vi har även genomfört en kvalitativ intervju tillsammans med en SVA lärare (svenska som andra språk). Av vår studie kan vi se att modersmålet har stor betydelse för barnets individuella utveckling och att förskollärarens förhållningssätt har stor betydelse för hur detta bemöts. Vi har också kunnat se att uppmärksamhet kring varandras kulturer och språk minskar känslan av att vara annorlunda, samt hur arbetet kring detta ser ut i de olika förskolorna vi undersökt. Vi har också sett hur viktigt det är att vi dokumenterar barns språkutveckling för att kunna erbjuda rätta metoder till barns språkutveckling och även hur det bemöts på förskolorna.

Syftet med studien var att utifrån ett didaktiskt perspektiv kartlägga en mångkulturell förskolas arbete med att utveckla barns modersmål. De didaktiska perspektiven är hur och vad. Hur gäller vilka metoder förskolan tillämpar i sitt arbetssätt. Med inspiration från tidigare forskning samt litteratur skapades en tabell med olika arbetssätt. Tabellen är det teoretiska verktyg som användes för att synliggöra den didaktiska frågan hur i resultatet. Den didaktiska frågan vad baseras på stödets innehåll. Med studien vill vi lyfta fram goda exempel på arbetssätt och stödets innehåll för barns modersmålsstöd som framkommer i resultatet. De fördelar och svårigheter som upplevs i arbetet med modersmålsstöd i förskolan har beskrivits. Med studien vill vi bidra med inspiration och kunskap för att andra förskolor ska kunna utveckla sitt arbetssätt med modersmålsstöd i förskolan. Studien utgick från en kvalitativ intervju med en förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola. Det framkom att förskolan som studien baseras på, aktivt arbetar med modersmålsstöd genom olika metoder. De metoder som togs upp var bland annat användandet av modersmålspedagog, språkstödjare och tecken som stöd. Även vikten av vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet med barns modersmålsutveckling betonades. Resultatet lyfte fram att arbetet med modersmålsstöd i förskolan är ett roligt och väldigt givande uppdrag men samtidigt svårt eftersom det är stor brist på flerspråkig personal.