<p>Optimerade affärsprocesser kan vara av stor vikt i dagens affärsvärld och en orsak till att</p><p>företag vill byta affärssystem för att bättre kunna hävda sig. Då dagens affärssystem som är</p><p>uppbyggda av ett bästa sätt att utföra en affärsprocess, så verkar lyckan vara gjord. Men</p><p>implementering av ett nytt affärssystem kan innebära en stor omställning och förändring i</p><p>verksamheten, då införandet ofta innebär att företagets tidigare affärsprocesser får</p><p>förändras för att passa affärssystemets. Det förekommer även att affärssystemets processer</p><p>förändras för att passa de väl fungerande processer som finns inom företaget. Därför har</p><p>denna studie haft för avsikt att undersöka hur har stödet till affärsprocesserna</p><p>förändrats i och med bytet av affärssystem?</p><p>Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka</p><p>verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp tre insatta personer från fallföretaget,</p><p>kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen.</p><p>Undersökningen visar på att det fallföretaget anger som orsak till bytet skiljer sig lite från</p><p>den gängse normen enligt teorin, men det framkom även bitar som stämde överens med den</p><p>teoretiska bakgrunden. Anpassningar och modifieringar har förekommit, för att förbättra</p><p>och utveckla affärssystemets stöd, så att framtiden kan mötas med bättre möjligheter. Dock</p><p>har inte allt blivit till det bättre utan några negativa aspekter har uppkommit genom bytet.</p><p>Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram</p><p>till studiens resultat som visar att stödet har både blivit bättre och sämre i och med bytet av</p><p>affärssystem och för att väga upp de negativa delarna behövs lösningar finnas på de</p><p>problem som återstår, så att hela verksamheten får bättre stöd för sina affärsprocesser</p>

Optimerade affärsprocesser kan vara av stor vikt i dagens affärsvärld och en orsak till att företag vill byta affärssystem för att bättre kunna hävda sig. Då dagens affärssystem som är uppbyggda av ett bästa sätt att utföra en affärsprocess, så verkar lyckan vara gjord. Men implementering av ett nytt affärssystem kan innebära en stor omställning och förändring i verksamheten, då införandet ofta innebär att företagets tidigare affärsprocesser får förändras för att passa affärssystemets. Det förekommer även att affärssystemets processer förändras för att passa de väl fungerande processer som finns inom företaget. Därför har denna studie haft för avsikt att undersöka hur har stödet till affärsprocesserna förändrats i och med bytet av affärssystem? Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp tre insatta personer från fallföretaget, kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen. Undersökningen visar på att det fallföretaget anger som orsak till bytet skiljer sig lite från den gängse normen enligt teorin, men det framkom även bitar som stämde överens med den teoretiska bakgrunden. Anpassningar och modifieringar har förekommit, för att förbättra och utveckla affärssystemets stöd, så att framtiden kan mötas med bättre möjligheter. Dock har inte allt blivit till det bättre utan några negativa aspekter har uppkommit genom bytet. Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram till studiens resultat som visar att stödet har både blivit bättre och sämre i och med bytet av affärssystem och för att väga upp de negativa delarna behövs lösningar finnas på de problem som återstår, så att hela verksamheten får bättre stöd för sina affärsprocesser

<p>I forskning som finns att tillgå står det att det ofta är mer naturligt att lära sig skriva före att läsa. I skrivandet väljer eleverna själva vad som ska stå i texten medan i läsningen så är det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att använda sig av välbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehålla, för barnet, mindre kända eller helt obekanta ord</p><p> </p><p>En trygg lärandemiljö är viktig där barnen får möjlighet att känna att de utvecklas och lär sig saker på egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stärks i sin självkänsla medan en elev som tidigt får uppleva motgång i läs- och skrivinlärningen får ofta en negativ självbild vilket påverkar elevens uppfattning om skolan och skolgången.</p><p> </p><p>Användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag. Även Arne Trageton menar att de senaste 20 åren har skolor i västvärlden satsat på IT. När vi sökte litteratur om läs- och skrivinlärning kom vi i kontakt med Arne Trageton som är forskare och pedagog vid högskolan Stord/Haugesund i Norge och fann hans modell <em>Att skriva sig till läsning</em> mycket fascinerande. Anledningen till detta är att han genom forskning fått fram att det är givande för mindre barn att använda datorn i sin skrivinlärning. Han hävdar i sin forskning att det är lättare att lära sig skriva än att läsa, och att de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skriva är lättare än att läsa.</p><p> </p><p>För studien användes kvalitativa observationer och intervjuer. Under två veckor genomfördes en observationsstudie, under den samlades information om undervisningen och klassrumsmiljön. Målet med intervjun var att få en diskussion med pedagogen och få en förståelse av hur denne tänkt vid planering och genomförande av sin undervisning med Arne Tragetons modell.</p><p> </p><p>Studien visar att läraren modifierar Tragetons modell och använder den på ett sätt som passar henne och klassen, utifrån vad situationen kräver. Läraren påverkas av sina och kollegors tidigare erfarenheter och kunnande i sitt genomförande av undervisning. I den tidigare forskningen framträder datoranvändandet som en positiv metod i läs- och skrivinlärningen studien och forskning visar att det krävs en pedagogisk tanke bakom användandet. Det är inte datorn eller metoden som är det avgörande, utan det är <em>i vilket sammanhang </em>och <em>hur</em> datorn används som är det viktiga.</p><p><strong> </strong></p><p><em> </em></p>

I forskning som finns att tillgå står det att det ofta är mer naturligt att lära sig skriva före att läsa. I skrivandet väljer eleverna själva vad som ska stå i texten medan i läsningen så är det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att använda sig av välbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehålla, för barnet, mindre kända eller helt obekanta ord   En trygg lärandemiljö är viktig där barnen får möjlighet att känna att de utvecklas och lär sig saker på egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stärks i sin självkänsla medan en elev som tidigt får uppleva motgång i läs- och skrivinlärningen får ofta en negativ självbild vilket påverkar elevens uppfattning om skolan och skolgången.   Användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag. Även Arne Trageton menar att de senaste 20 åren har skolor i västvärlden satsat på IT. När vi sökte litteratur om läs- och skrivinlärning kom vi i kontakt med Arne Trageton som är forskare och pedagog vid högskolan Stord/Haugesund i Norge och fann hans modell Att skriva sig till läsning mycket fascinerande. Anledningen till detta är att han genom forskning fått fram att det är givande för mindre barn att använda datorn i sin skrivinlärning. Han hävdar i sin forskning att det är lättare att lära sig skriva än att läsa, och att de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skriva är lättare än att läsa.   För studien användes kvalitativa observationer och intervjuer. Under två veckor genomfördes en observationsstudie, under den samlades information om undervisningen och klassrumsmiljön. Målet med intervjun var att få en diskussion med pedagogen och få en förståelse av hur denne tänkt vid planering och genomförande av sin undervisning med Arne Tragetons modell.   Studien visar att läraren modifierar Tragetons modell och använder den på ett sätt som passar henne och klassen, utifrån vad situationen kräver. Läraren påverkas av sina och kollegors tidigare erfarenheter och kunnande i sitt genomförande av undervisning. I den tidigare forskningen framträder datoranvändandet som en positiv metod i läs- och skrivinlärningen studien och forskning visar att det krävs en pedagogisk tanke bakom användandet. Det är inte datorn eller metoden som är det avgörande, utan det är i vilket sammanhang och hur datorn används som är det viktiga.

<p>Detta examensarbete har utförts för trägolvtillverkaren Tarketts räkning och syftet har varit att utvärdera en särskild metod som färgar trä. Metoden innebär att trä behandlas i vatten i en viss tid och temperatur varvid en färgändring påstods erhållas. Målet har varit ge de nordiska träslagen björk och bok en mörkare färg som liknar exotiska trädslag.</p><p>För att utvärdera metoden genomfördes först en teoretisk utvärdering för att få förståelse för vad som händer i träet när det utsätts för denna behandling och sedan en praktisk utvärdering enligt principen för flerfaktorförsök.</p><p>Arbetet har resulterat i vetskapen om att träet verkligen får en viss färgändring genom att behandla det enligt den särskilda metoden. Hur stor färgförändring som erhålls beror främst på processens temperatur men även tid, ty dessa faktorer samverkar. Metoden uppvisar repeternoggrannhet, dvs uppnådd färg vid bestämda parametrar är konstant och den erhållna färgen är dessutom beständig. Men, metoden påverkar träet på ett flertal negativa sätt. Vid torkning av de behandlade trästavarna uppstår ändsprickor och vissa stavar blir skeva. Utbytet som erhålls beror främst på hur hårt stavarna behandlas. Låga temperaturer, 100 C, krävs om ett bra utbyte ska erhållas. Andra egenskaper som blir försämrade är träets vätbarhet och hållfasthet. En försämrad vätbarhet innebär i sin tur en försämrad limbarhet eftersom träet inte väter limmet tillräckligt bra. Hårdare behandlat trä fick en lägre vätbarhet än mildare behandlad. Men en försämrad vätbarhet är inte bara negativt utan det innebär även att träets dimensionsstabilitet förbättras. Träets fuktrörelser blir alltså inte lika stora vid klimatförändringar, något som också bevisades med sk klimattester.</p><p>Utvärderingen resulterade även i vetskapen om att processvattnet från infärgningsmetoden är miljöfarligt och måste renas. Att rena vattnet är svårt då de miljöfarliga ämnena som det innehåller är lösta i vattnet, så för att kunna ta hand om reningsprocessen behöver Tarkett kunskap om olika reningsprocesser men även utrustning som kan kräva stora investeringar.</p><p>Det är svårt att bedöma om infärgningsmetoden är användbar för Tarkett eller ej. Min rekommendation avgörs nämligen av vilket färgändring som Tarkett tycker är den mest tilltalande. Föredrar Tarkett den mörkaste erhållna färgen rekommenderar jag inte Tarkett att gå vidare med infärgningsmetoden eftersom ett så pass dåligt utbyte erhålls. Utbytet kan eventuellt förbättras men det måste i så fall undersökas närmare. Föredrar Tarkett däremot en ljusare färg som erhållits för andra försök är infärgningsmetoden värd att undersöka vidare.</p> / <p>This master thesis has been performed at Tarkett, a wood flooring company. The purpose was to evaluate a certain method that colors wood. The method treats wood in hot water for a certain time and at a certain temperature and the result was said to be a darker color. The objective was that the two nordic wood species birch and beech should get a darker color that reminds of exotic wood species.</p><p>First a theoretical evaluation was performed to get an understanding of what happens in the wood during this treatment. Then at practical evaluation was performed according to a method called multiple-factor-method.</p><p>The result of the work is the knowledge that the wood do get a darker color by treating it with this method. The color change depends mostly of the temperature but also of the time, since these factors interact. The method is repeatable, which means that the color achieved at certain parameters is constant, and the color is also resistant. But, the method have negative affects on the wood. When dried some slats receive cracks or become skew. The exchange depends mostly on how tough the treatment is, according to temperature. A good exchange demand low temperatures at 100 C. Other</p><p>negative affects are the ability to get wet and the strength. A worse ability to get wet also means a worse ability to glue. But a worsened ability to wet is not only negative since it also means that the dimensional stability is better. The shrinkage and swelling does not get that big when changes in the climate occur and this was also shown by so called climate tests.</p><p>The evaluation also resulted in the knowledge that the wastewater isn’t environmentally friendly and therefore has to be purified. It is difficult to purify the wastewater since the substances are solved in the water so to handle the purification Tarkett need to have the knowledge of certain purifying processes as well as equipment that may demand large investments.</p><p>It is difficult to judge whether the method is useful for Tarkett or not since my recommendation is a matter of which color change that Tarkett finds the most appealing. Does Tarkett prefer the darkest color achieved then I do not recommend Tarkett to use this method since you get such a bad exchange. The exchange might somehow be improved but that has to be investigated. On the other hand if Tarkett does prefer a lighter color, that has been achieved at other test, then I do think that the method is worth further investigations.</p>

Detta examensarbete har utförts för trägolvtillverkaren Tarketts räkning och syftet har varit att utvärdera en särskild metod som färgar trä. Metoden innebär att trä behandlas i vatten i en viss tid och temperatur varvid en färgändring påstods erhållas. Målet har varit ge de nordiska träslagen björk och bok en mörkare färg som liknar exotiska trädslag. För att utvärdera metoden genomfördes först en teoretisk utvärdering för att få förståelse för vad som händer i träet när det utsätts för denna behandling och sedan en praktisk utvärdering enligt principen för flerfaktorförsök. Arbetet har resulterat i vetskapen om att träet verkligen får en viss färgändring genom att behandla det enligt den särskilda metoden. Hur stor färgförändring som erhålls beror främst på processens temperatur men även tid, ty dessa faktorer samverkar. Metoden uppvisar repeternoggrannhet, dvs uppnådd färg vid bestämda parametrar är konstant och den erhållna färgen är dessutom beständig. Men, metoden påverkar träet på ett flertal negativa sätt. Vid torkning av de behandlade trästavarna uppstår ändsprickor och vissa stavar blir skeva. Utbytet som erhålls beror främst på hur hårt stavarna behandlas. Låga temperaturer, 100 C, krävs om ett bra utbyte ska erhållas. Andra egenskaper som blir försämrade är träets vätbarhet och hållfasthet. En försämrad vätbarhet innebär i sin tur en försämrad limbarhet eftersom träet inte väter limmet tillräckligt bra. Hårdare behandlat trä fick en lägre vätbarhet än mildare behandlad. Men en försämrad vätbarhet är inte bara negativt utan det innebär även att träets dimensionsstabilitet förbättras. Träets fuktrörelser blir alltså inte lika stora vid klimatförändringar, något som också bevisades med sk klimattester. Utvärderingen resulterade även i vetskapen om att processvattnet från infärgningsmetoden är miljöfarligt och måste renas. Att rena vattnet är svårt då de miljöfarliga ämnena som det innehåller är lösta i vattnet, så för att kunna ta hand om reningsprocessen behöver Tarkett kunskap om olika reningsprocesser men även utrustning som kan kräva stora investeringar. Det är svårt att bedöma om infärgningsmetoden är användbar för Tarkett eller ej. Min rekommendation avgörs nämligen av vilket färgändring som Tarkett tycker är den mest tilltalande. Föredrar Tarkett den mörkaste erhållna färgen rekommenderar jag inte Tarkett att gå vidare med infärgningsmetoden eftersom ett så pass dåligt utbyte erhålls. Utbytet kan eventuellt förbättras men det måste i så fall undersökas närmare. Föredrar Tarkett däremot en ljusare färg som erhållits för andra försök är infärgningsmetoden värd att undersöka vidare. / This master thesis has been performed at Tarkett, a wood flooring company. The purpose was to evaluate a certain method that colors wood. The method treats wood in hot water for a certain time and at a certain temperature and the result was said to be a darker color. The objective was that the two nordic wood species birch and beech should get a darker color that reminds of exotic wood species. First a theoretical evaluation was performed to get an understanding of what happens in the wood during this treatment. Then at practical evaluation was performed according to a method called multiple-factor-method. The result of the work is the knowledge that the wood do get a darker color by treating it with this method. The color change depends mostly of the temperature but also of the time, since these factors interact. The method is repeatable, which means that the color achieved at certain parameters is constant, and the color is also resistant. But, the method have negative affects on the wood. When dried some slats receive cracks or become skew. The exchange depends mostly on how tough the treatment is, according to temperature. A good exchange demand low temperatures at 100 C. Other negative affects are the ability to get wet and the strength. A worse ability to get wet also means a worse ability to glue. But a worsened ability to wet is not only negative since it also means that the dimensional stability is better. The shrinkage and swelling does not get that big when changes in the climate occur and this was also shown by so called climate tests. The evaluation also resulted in the knowledge that the wastewater isn’t environmentally friendly and therefore has to be purified. It is difficult to purify the wastewater since the substances are solved in the water so to handle the purification Tarkett need to have the knowledge of certain purifying processes as well as equipment that may demand large investments. It is difficult to judge whether the method is useful for Tarkett or not since my recommendation is a matter of which color change that Tarkett finds the most appealing. Does Tarkett prefer the darkest color achieved then I do not recommend Tarkett to use this method since you get such a bad exchange. The exchange might somehow be improved but that has to be investigated. On the other hand if Tarkett does prefer a lighter color, that has been achieved at other test, then I do think that the method is worth further investigations.

Syftet med detta examensarbete var att utforska olika sätt att spela in rörblad samt att modifiera mina klarinettrörblad, och utveckla en djupare förståelse för vilka metoder som fungerade bäst för mig. Målet var att kunna känna trygghet i mina rörblads förmåga att producera önskvärd klang, så att jag gav mig själv så bra förutsättningar som möjligt rörbladsmässigt inför framtida konserter. Projektet genomfördes under en 8 månaders period, september 2021 till maj 2022 och bestod av inspelning av 12 askar rörblad och modifiering av de rörblad som inte gav önskat resultat. För modifieringen användes främst Peter Hadcocks metoder, och då undersöktes hur bra dessa fungerade för mig. Resultatet visade att en metodisk inspelning gav mer långlivade rörblad som inte tappade kvalitet lika fort som kontrollrörbladen. Resultatet visade också att det fanns en relevant möjlighet till modifiering av de rörblad som inte var bra nog, så att de efter modifiering var bra nog att användas. Livslängden gick också att förlänga till viss del genom modifiering. / The purpose of this study was to explore different methods for breaking in and modifying clarinet reeds, and to develop a deeper understanding of which methods work best for me. The goal was to be able to feel security in the ability to produce the desired sound and timbre from my reeds, so that I could give myself the best conditions that were possible, reed wise, before future concerts. The project was carried out over an 8- month period, September 2021 to May 2022 and consisted of breaking in 12 boxes of reeds and modifying the ones that didn’t give the desired result. Peter Hadcock’s methods for modifying reeds were used during the study, and I investigated how well they work for me. A methodic break in process resulted in long-lived reeds that didn’t loose their quality as fast as the control group. The result also showed that there was a possibility to modify the undesired reeds to make them playable. The life expectancy of good reeds could also be extended through modification.

Mucins, the main macromolecular constituent responsible for gel-forming property in mucus, have great potential to act as new biological hydrogel for medical applications. Click chemistry reaction is an attractive tool to be applied in both bioconjugation and material science to form covalent bonds between molecules. Herein the click chemistry reaction of tetrazine-norbornene ligation was adapted to form click mucin hydrogel using purified commercial available bovine submaxillary mucin (BSM). This study included the characterization, purification and chemical modification of commercial available BSM. The flow filtration purification was chosen after investigating the effectiveness and yields of four different purification strategies. The reactivity of tetrazine and norbornene-functionalized BSM was evident from the formation of robust mucin hydrogel within minutes after mixing the two components. / Mucin, den viktigaste makromolekylära beståndsdel som ansvarar för den gelbildande egenskapen i slem, har stor potential att fungera som en ny biologisk hydrogel för medicinska tillämpningar. Klick-kemi reaktioner är attraktiva verktyg som kan användas i både biokonjugering och materialvetenskap för att bilda kovalenta bindningar mellan molekyler. I detta projekt användes renat kommersiellt köpt bovint submaxillärt mucin (BSM) i en klick-kemi reaktion för att sammanlänka tetrazin och norbornylen. Denna reaktion anpassades för att bilda en mucin hydrogel. Detta projekt inkluderade karakterisering, rening och kemisk modifiering av kommersiellt köpt BSM. Flödesfiltrering valdes som reningsmetod efter undersöking av effektivitet och utbyte av fyra olika reningsstrategier. Reaktiviteten hos tetrazin och norbornen-funktionaliserad BSM var uppenbar från bildandet av robust mucin hydrogel inom några minuter efter de två komponenterna sammanblandats.

This study seeks to explore the opportunities and boundaries of creating music as a solo guitarist with different electronic tools. These tools refer to samples, loops, and effects. Furthermore, this study aims to discover the opportunities existing in Logic Pro X for creating more randomized music. To achieve this, I use different samplers and MIDI-plugins and explore the different ways to bring forward the improvisational element in these. I also investigate how, and if, the use of samples and loops have an influence on my improvisations and compositions. The result of this study is a self-composed suite, consisting of three parts. In these three parts, I use all the techniques and methods I assembled over the course of this study. The study concludes that the use of samples, loops and effects had a notably influence on my compositions and improvisations. My compositions took a more unconventional form of composing, the use of graphical charts, and my improvisations became somewhat notably influenced by the effects being used or the samples being played.   I also discovered different ways and techniques to modify, manipulate and randomize sounds using Logic Pro X. / <p>Arvid Andersson, elgitarr</p><p><em>Kaoset </em>- Arvid Andersson</p><p><em>Viskningarna </em>- Arvid Andersson</p><p><em>Hemmet</em> - Arvid Andersson</p><p></p>

In this study, the zwitterionic monomer [2-(methacryloyloxy)ethyl] dimethyl-(3-sulfopropyl) ammonium hydroxide (SBMA) was polymerized in a controlled manner by reversible addition-fragmentation chain transfer (RAFT) polymerization. The SBMA was also polymerized by atom transfer radical polymerization (ATRP) but in a less controlled manner why ATRP was discarded for further use in the study. The RAFT polymerized p(SBMA) was end-group modified through aminolysis forming a thiol end-group. The zwitterionic polymers have considerable anti-fouling properties and could be of use in contact lenses to prolong the wear-time. Model contact lens hydrogel substrates were synthesized, through free radical polymerization, consisting of 1/3 of silicone monomer, 2/3 of dimethyl acrylamide (DMA) and small percentages of glycidyl methacrylate (GMA) and ethylene glycol dimethacrylate (EGDMA) cross-linker. These had poor mechanical strength and could only be used to explore the effect of surface chemical modification. The p(SBMA)-thiol was ‘graftedto’, by applying thiol-epoxide ring-opening, at a free radical polymerized co-polymer consisting of DMA and GMA indicating that this could work for the model hydrogel surfaces. / I denna studie polymeriserades den zwitterjoniska monomeren [2- (metakryloyloxi) etyl] dimetyl (3-sulfopropyl) ammoniumhydroxid (SBMA) på ett kontrollerat sätt genom ”reversible additionfragmentation chain transfer” (RAFT) polymerisation. SBMA polymeriserades också genom “atom transfer radical polymerization" (ATRP) men på ett mindre kontrollerat sätt varför ATRP då förkastades för vidare användning i arbetet. p(SBMA) blev ändgruppsmodifierad genom aminolys som då bildade en tiol ändgrupp. Zwitterjoniska polymerer kan vara bra för att förhindra tillväxt av biofilmer/beläggningar och kan därför bidra till att användningstiden för kontaktlinser kan förlängas. Modellytor baserade på hydrogel framställdes genom friradikalpolymerisation, med syfte att efterlikna en kontaktlins. Modellmaterialet består av 1/3 av silikoninnehållande monomer, 2/3 av dimetylakrylamid (DMA) och små mängder glycidylmetakrylat (GMA) samt etylenglykoldimetakrylat (EGDMA) som tvärbindare. Dessa modellytor hade dålig mekanisk hållfasthet och kunde endast användas för att utvärdera effekterna av ytmodifiering. Genom att använda tiol-epoxi ring-öppning utav p(SBMA)-tiol på en sam-polymer bestående av (DMA) och (GMA) indikerade detta att "ympning-till" skulle kunna fungera för hydrogels modellytorna.