Följande undersökning handlar om hur lärare och blivande lärare ser på ämnet musik och estetiska lärprocesser i förhållande till den nya läroplanen Lgr11. Fokus för undersökningen ligger på de som undervisar eller ska undervisa i kärnämnen det vill säga svenska, engelska eller matematik i grundskolan årskurs 3–6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. De intervjuades svar har sedan jämförts med Lpo94, Lgr11 och den nya lärarutbildningen (2011) för att se hur dessa fyra harmonierar med varandra. Bakgrunden till undersökningen är en frågeställning hur förutsättningarna för att integrera ämnet musik med andra ämnen ser ut i grundskolan, i samband med införandet av den nya läroplanen. Kommer det att bli lättare eller svårare att samarbeta över ämnesgränserna? Resultatet antyder att den största problematiken ligger i de nya styrdokumentens (Lgr11) utformning, vilka ökar den generella arbetsbördan för lärarna. Resultatet antyder också att den nya lärarutbildningen motarbetar den nya läroplanens syfte i vissa avseenden.

Musik har genom alla år varit en del av skolan och läroplanerna men med lite olika syften. Både Skolinspektionen och Skolverket har genomfört granskningar och utvärderingar som belyser ämnets möjlighet att stötta lärandet i andra ämnen, men de uttrycker också en förvåning över att det inte verkar göras i en större utsträckning. Samverkan i läroplanerna har genom åren nedtonats. I Lgr 69 var samverkan en stor del av läroplanen men incitamentet för ämnesövergripande arbeten har minskat fram till dagens läroplan, Lgr 11, där det i princip inte nämns alls. Forskare har genom åren undersökt hur estetiska ämnen samarbetar med andra ämnen och identifierat olika former för ämnesintegration. De flesta handlar inte om verkligt ämnesövergripande arbete utan ofta blir det estetiska ämnet underordnat. Att samarbeta på lika villkor där båda ämnena ökar sin måluppfyllelse är ovanligt.   Det här arbetet är en kvalitativ undersökning med syfte att undersöka musiklärares erfarenheter av ämnesövergripande arbete. Inriktning på urvalet av informanter är grundskolan och framför allt högstadiet. Material har framtagits via en surveyundersökning med öppna frågor. Metoden som har valts vid analysen av undersökningen kallas för tematisk analys och handlar om att koda och klassificera texterna i teman och mönster. De tre teman som framkommit i analysen är: förutsättningar, arbetssätt och måluppfyllelse. De flesta informanter är positiva till ämnesövergripande arbete men uppfattar att det tar mycket tid att planera. Det stora hindret ligger på skolnivå och att det behövs större incitament från skolledning för samarbete mellan ämnen. Det finns också pedagogiska vinster med samarbete men musikämnet kan ibland hamna i andra hand. Den stora fördelen är att eleverna ser ett samband med andra ämnen och att man sparar tid genom att behandla delar i musikämnet i andra ämnen. Samtidigt tar det tid att planera ämnesövergripande arbete som fungerar på ett bra sätt. Frågan är då om det blir ett nollsummespel eller om fördelarna överväger.

Sedan år 1889 med läroplanen Normalplan för undervisning i folkskolor och småskolor (P.A. Norstedt & Söner, 1889) har musik funnits med i skolan som ett ämne. Genom åren så har kunskapskraven för musikämnet i grundskolan utvecklats på olika sätt. I dagens läroplan Lgr 22 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2022(Skolverket 2022) förväntas eleverna enligt min uppfattning nå en mycket högre kunskapsnivå jämfört med 1889. Kan elever då inte veta vad de ska kunna i årskurs 6 trots en pedagogisk läroplan? Kan lärare göra olika tolkningar av läroplanen och skapar en diskrepans inom musikämnet? Kan detta ge en oro hos vissa elever? Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad elever och lärare anser att musikundervisningen ska innehålla i årskurs 6 i grundskolan. Jag har valt att göra en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med elever och musiklärare inom grundskolan. Arbetet tolkas från ett hermeneutiskt ansats, det vill säga att jag har använt mig av hermeneutiken som ett analysredskap. Forskningsfrågorna knutet till mitt syfte är följande: Vilka delar bör finnas med i musikundervisningen enligt en avgränsad grupp elever och lärare i årskurs 6? Vilken kunskapsnivå i musik bör eleverna ha uppnått efter årskurs 6 enligt lärare? Resultatet i denna undersökning visar att läroplanen uppfattas som stor och omfattande och att lärare bör kunna bryta ner den och skapa en helhet så att eleverna förstår vad de ska kunna. Resultatet visar vidare på att musiklärare tolkar läroplanen på olika sätt vilket kan skapa ett problem för både lärare och elever. Elever tycks också vilja ha en större helhet av ämnet i årskurs 6, än vad lärarna vill ha. Musikämnet tycks också enligt informanterna handla mycket om helheten och inte bara delar av den samt att musikämnet är samhällsbaserat och tycks påverka oss mer än vad man tror. Alla begrepp är hämtat från Skolverket.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur musikämnet legitimeras i olika texter. Arbetets undersökning ämnar redogöra för vilka diskurser som blir synliga när musikämnet legitimeras i texter skrivna på webben. Arbetets teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism, från vilken världen anses skapas genom social kommunikation. Norman Faircloughs teori om den kritiska diskursanalysen har vidare fungerat som en inspiration i arbetet. För att samla in material gällande musikämnets legitimering har en textanalys med inspiration från en litteraturstudie genomförts. Material som samlats in har utgjorts av texter som gått att finna i sociala medier (i form av bloggar och onlineforum) samt texter från olika digitala tidningar. Dessa har sedan analyserats för att visa på vilka de bakomliggande diskurser är till de olika yttranden som synliggjorts. Resultatet av arbetet visar på fyra diskurser ur vilket musikämnet legitimeras. Musikämnet legitimeras baserat på (1) ämnets förmåga att underlätta för lärande genom att integreras med andra skolämnen, (2) ämnets förmåga att skapa förutsättningar till anställningsbarhet på en attraktiv arbetsmarknad, (3) ämnets koppling till det större fenomenet som är musik och (4) ämnets påverkan av människans fysiska och psykiska kropp.

Undervisning i musikämnet innebär ofta att läraren är ensam musiklärare, särskilt på de mindre skolorna. Enligt Skolverket är samarbete mellan ämneskollegor av vikt när det gäller likvärdig bedömning. Forskning visar att tillgång till samtal och samarbete med ämneskollegor kan bidra till en mer likvärdig bedömning, men att det finns flera faktorer som påverkar. I denna studie undersöks hur musiklärare förhåller sig till likvärdig bedömning och huruvida sambedömning och kollegiala samtal används för att uppnå en mer likvärdig bedömning. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, i detta fall semistrukturerade intervjuer där fyra respondenter som jobbar som högstadielärare i musik fått svara på frågor om likvärdig bedömning, kollegiala samtal och sambedömning. Analysen av resultatet har genomförts utifrån en hermeneutisk ansats. Tre av de fyra respondenterna ansåg att musikundervisningen på olika skolor bedrivs på så pass olika sätt att det inte går att prata om en likvärdig musikundervisning. Samtliga respondenter anser att kollegiala samtal ger ett större perspektiv och ökar kunskapen när det kommer till likvärdig bedömning. De anser också att sambedömning är ett bra sätt för att möjliggöra en mer likvärdig bedömning, men att det finns faktorer som kan påverka såsom personkemi och tillgång till instrument.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka synsätt på musikämnet som framträder i den nya kursplanen för musik i grundskolan från år 2011, samt jämföra dessa synsätt med de som framträder i den äldre kursplanen från år 2000. Resultatet har uppnåtts genom en diskursanalys av de båda kursplanernas texter. Det vittnar om att det i den äldre kursplanen finns en tydlig diskrepans mellan å ena sidan de texter som motiverar ämnets existens i skolan och hur undervisningen skall utföras samt å andra sidan den som handlar om hur bedömningen och betygsättningen skall gå tillväga. Kursplanen från 2011 visar dock inte upp några större sådana tendenser. Diskussionskapitlet tar utöver denna diskrepans även upp vilka samband det finns mellan de olika musikdiskurserna och de som förekommer inom annan forskning samt hur den nya kursplanen kan relateras mot tidigare läroplanskoder. / The purpose of the study is to find out attitudes to the subject music which can be found in the curriculums of the Swedish elementary schools from 2000 and 2011 and to establish a comparison between both. The conclusions are achieved through a discourse analysis of curriculums and reveals a major discrepancy in the document from 2000 between on one hand the text that concerns the purpose of the subject and its implementation and on the other hand its instructions concerning assessment and grading. Meanwhile, the curriculum from 2011 shows a relatively consistent attitude to all aspects of the subject. This aforementioned discrepancy is further explored in the discussion chapter along with parallels in other research’s discourses concerning the music subject and the historical views of the Swedish elementary schools music subject.