Detta arbete syftar till att ge svar på några av de frågor man som artist kan ha inför en skivlansering. Arbetet är av samtidsskildrande art med en historisk tillbakablick till varför vi idag står där vi står när det handlar om skivindustri, lansering, ekonomisk vinst och exponering för musik. Stor vikt har lagts vid att hitta fakta kring artistens ekonomiska förutsättningar i en tid där de traditionella musikmedierna på marknaden har fått ge vika till förmån för nya. I mitt arbete har jag även intervjuat artister som idag står inför samma val som jag själv angående lansering och analyserat intervjuerna i förhållande till aktuella artiklar i ämnet. Av min undersökning kan jag bland annat dra slutsatserna att CD‐skivan fortfarande har ett värde på marknaden, att man som artist bör göra något uppseendeväckande vid en lansering för att sticka ut ur mängden samt att det kan vara av vikt att ha en klar bild av sin tilltänkta målgrupp för att kunna skapa ett personligt band till sin publik.

The purpose of this paper is to investigate and analyze the importance of networking and relationships in the music industry. We also want to see whether these factors have any impact on the Swedish music exports. These musings have led to the formulation of the following question;   -          How can the musiclabels in the music industry make use of networks and relationships to strengthen the Swedish music exports to the U.S. and make it more efficient?   The essay is written with a qualitative method with an abductive perspective. That’s because our research question has demanded that we get a deeper view of the subject to be able to answer it. The empirical data is collected through telephone or email interviews. Our interviews have been implemented with people who have the knowledge about and are well versed in the industry.   From the theoretical and empirical analysis, some patterns have emerged. The results show that relationships are very important for the various actors in the music industry and most relationships are based on friendships that go back way in time. The networks that exist are informal, but we would like to point out that there are formal networks, in the form of interest- and membership-organizations. Musiksverige that will be presented in the text further on and has a prominent role in this paper is an example of one of those organizations. Trust and commitment is important in the music industry and that is why we belive the actors usually choose to form businessrelationships with old friends or family. Throughout the research we have found that the industry would benefit from a more transparent and structured collaboration, but they are required to communicate with each other and not just to different organizations. A more developed co-opetition would also make the industry more efficient.

Examensarbete som huvudsakligen undersöker hur ergonomin kan förbättras för konventionella elgitarrer samt hur de kan tillverkas på ett miljövänligt och hållbart sätt.

<p>During the last decade the conditions for the music industry have been changed significantly. With the dropping sales of physical phonograms and the increasing illegal file sharing, the record labels have been forced to adapt and thus seek alternative sources of income next to the traditional sales of phonograms. Our purpose was to investigate how smaller Swedish record labels adapt themselves to the changing environment within the music industry and which new alternative sources of income they can use to finance their music production. To do this we used a deductive approach where we started by researching theories we thought were relevant to the subject, which we then used to get valuable information out of our informants.</p><p>From our empirical investigations it appears that the independent record labels are rather positive about the future and that they will be able to survive, even though they will have to change their ways of working to a large extent. Our results show that the record labels as we know then will disappear. Instead, the future will consist of music companies where the phonograms mainly will function in marketing purposes and the income will come from other sources like advertising, sponsorship and synchronisation et cetera. The record labels, as we know them, are indeed a fading phenomenon.</p>

Musikförsäljning har haft en nedåtgående trend, vilket enligt många kan bero på illegal fildelning. En metod till att stävja illegal fildelning och höja skivförsäljning har varit att införa reformer av upphovsrättslag. Vi undersöker om musikförsäljningen påverkas av upphovsrättsreformer i 48 länder under åren 2004-2009. Vi utreder även om det finns indikationer till samband mellan illegal fildelning och skivförsäljning. I uppsatsen använder vi multipel linjär regressionsanalys och hämtar försäljningsdata från Ifpi. Vår slutsats är att införande av upphovsrättsreformer inte har effekt på musikförsäljning

Major changes have occurred in the music industry the last twenty years which can be traced to various reasons like technological and economical problems. Meanwhile, the Swedish songwriters have had incredible success on the international music scene when it come sto songs with commercial impact. Their success has been very present in the last few years and during the writing of this essay, we see no evidence that they should decrease. The purpose of this paper is to analyze and clarify the factors behind the international success of Swedish-produced music has had in recent years. We will also show the importance of the success that characterized the 90’s and how it affects Swedish songwriters success today.

During the last decade the conditions for the music industry have been changed significantly. With the dropping sales of physical phonograms and the increasing illegal file sharing, the record labels have been forced to adapt and thus seek alternative sources of income next to the traditional sales of phonograms. Our purpose was to investigate how smaller Swedish record labels adapt themselves to the changing environment within the music industry and which new alternative sources of income they can use to finance their music production. To do this we used a deductive approach where we started by researching theories we thought were relevant to the subject, which we then used to get valuable information out of our informants. From our empirical investigations it appears that the independent record labels are rather positive about the future and that they will be able to survive, even though they will have to change their ways of working to a large extent. Our results show that the record labels as we know then will disappear. Instead, the future will consist of music companies where the phonograms mainly will function in marketing purposes and the income will come from other sources like advertising, sponsorship and synchronisation et cetera. The record labels, as we know them, are indeed a fading phenomenon.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga användningsområden för blockkedjeteknologin imusikindustrin i dagsläget [2021]. Arbetet är en kvalitativ studie med fokus påblockkedjans användningsområden i musikindustrin. Som metod användsenkätundersökning riktad åt personer med anknytning till antingen blockkedjeteknologieller musikindustrin eller både och. Verksamhetsanalys av relevanta organisationerkompletterar enkätstudien. Resultatet analyseras med koppling till Lars-Erik Gaddesförändringsdimensioner samt musikindustrins tre kärnindustrier. I mitt resultat har jagkommit fram till att blockkedjeteknologin är tydligast i den inspelade musikindustrinoch musiklicensindustrin. Blockkedjans anlag för dataintegritet, förtroende och säkerhetär en klar fördel, medan dess komplexitet är en nackdel för konsumenter. Ytterligareanalys med hjälp av Gaddes förändringsdimensioner visar att blockkedjeteknologin ären synlig och aktiv aktör i alla tre förändringsdimensioner i olika utsträckning.Påtagligast är blockkedjeteknologin i aktivitetsdimensionen och resursdimensionen.

I Sveriges musikbransch råder det idag en skev fördelning mellan kvinnor och män på inflytelserika positioner. Den skeva könsfördelningen, där det på de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppmärksammad de senaste åren, vilket väckt intresset för föreliggande studie. Studiens fokus ligger på de kvinnliga aktörer som har lyckats inta inflytelserika positioner. Syftet med studien är att få en förståelse för vilka faktorer som legat till grund för det inflytande dessa kvinnor erhållit. Utifrån det har forskningsfrågan: “Går det att se likheter och skillnader i respondenternas bakgrund, samt i den kunskap de har förvärvat som gör att de erhållit inflytande i musikbranschen?” därför formulerats. Studien är av kvalitativ metod och baseras på semi-strukturerade intervjuer med tio kvinnor som erhållit inflytande i musikbranschen. De intervjuade kvinnorna är i alfabetisk ordning: Cecilia Ancker, My Blomgren, Emelie Bååth, Marie Dimberg, Karin Gunnarsson, Helen McLaughlin, Theodora Nordqvist, Hilda Sandgren, Anna Sjölund och Lena Åberg Frisk. Utifrån studiens syfte används Pierre Bourdieus teori om fält, kapital och habitus för att undersöka vilket kapital som är av mest relevans då man intresserar sig för att erövra en inflytelserik position inom musikbranschen. Den empiri som erhållits påvisar att de kapital som anses mest viktiga för att nå en hög position är erfarenhet och sociala relationer. Vad samtliga respondenter har gemensamt, och som onekligen verkat för deras inflytelserika position de idag besitter, är den erfarenhet de ackumulerat. Analysen av empirin har lett till slutsatsen att vikten av erfarenhet och genomförande även är viktigare än en formell utbildning. Vad respondenterna vittnar om talar sitt klara språk: det sociala kapitalet blir en tillgång som förvaltas och omvandlas till en ökad kunskap, likt ett branschspecifikt utbildningskapital och är tillsammans med erfarenhetskapitalet de mest relevanta kapitalen för att erhålla inflytande i musikbranschen. / In today’s Swedish music industry, there is an uneven distribution of women and men among the influential positions. The male dominance in the industry has been highly debated in recent years, which brought the interest for this study. The study is therefore focused on females that have managed to occupy influential positions. The study aims to gain an understanding of the factors that enabled these women to obtain their influence in the music industry. Based on this purpose, our research question is "Is it possible to see similarities and differences among the respondents' backgrounds, and in their acquired knowledge, which has enabled their achieved power in the music industry?” The research takes a qualitative approach, based on semi-structured interviews with ten women who all hold influential positions in the music industry. The women interviewed are, in alphabetical order: Cecilia Ancker, My Blomgren, Emelie Bååth, Marie Dimberg, Karin Gunnarsson, Helen McLaughlin, Theodora Nordqvist, Hilda Sandgren, Anna Sjölund och Lena Åberg Frisk. Based on the study's purpose, Pierre Bourdieu's theory of field, capital and habitus is used as a theoretical framework to explore which capital is of most relevance when one is interested in acquiring an influential position in the music industry. The empirical data obtained shows that the capital considered most important for achieving an influential position is practical experience and social networking. Accumulating practical experience is a common trait among all respondents. The analysis of empirical data has led us to the conclusion that the importance of experience and execution is more important than formal education in the field. The respondents’ testimonials all conclude: The capital of social networking is an asset that is converted into knowledge; knowledge that is particularly important within the music industry, and can be considered an industry specific education. The capital of social networking, combined with practical experience, is the most relevant capital in order to obtain influence in the music industry.

<p>Onlinemedier och mobilteknik har idag större innebörd för de flesta branscher. En av de branscher där det har varit mycket påtagligt är musikbranschen. Ett exempel på detta är de digitala filernas intåg i musikbranschen som har skakat om skivindustrin, och skivbolagen visar numera resultat därefter. Den delen av branschen som det däremot går riktigt bra för i dagsläget är livemusikproducenterna, d.v.s. bokningsbolag, festivalarrangörer och andra scener med livemusik som huvudfokus. Nu befinner sig alltså livemusikproducenterna på topp, men som skivbolagen bland annat har fått erfara kan framtiden komma med överraskningar. Skivbolagen valde att reagera alldeles för sent när problemen uppstod och dessutom på fel sätt, och såhär i efterhand kan man konstatera att de snarare borde ha agerat i förebyggande syfte. Med det exemplet i bakhuvudet kommer vi i denna uppsats undersök hur väl livemusikproducenterna förbereder sig inför möjliga framtidsscenarion, med fokus på nya digitala medier.</p>