Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvänds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier är en av de plattformar där man kanse större och mindre aktörer som likvärdiga, då en stor budget inte nödvändigtvis ger förtur.Jag vill därför se närmare på hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan påverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige. Det är möjligt att det har skett ett maktskifte där vikten har flyttats från att ha tillräckligt storbudget till att känna rätt personer. Att kontakter och nytänk är det som väger starkast. Det kanverka till synes svårt att veta vad som egentligen krävs för att få en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsättningarna underlättat eller försvårat möjligheten föraktörer att etablera sig på marknaden. Detta kommer att diskuteras utifrån följande frågeställningar: Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvändiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri? Hur utbrett ochutvecklat är deras användande? Vilken roll spelar relationer och kontaktnät i användningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler? Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier? Hur har de sociala medierna påverkat stora respektive små aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?

Onlinemedier och mobilteknik har idag större innebörd för de flesta branscher. En av de branscher där det har varit mycket påtagligt är musikbranschen. Ett exempel på detta är de digitala filernas intåg i musikbranschen som har skakat om skivindustrin, och skivbolagen visar numera resultat därefter. Den delen av branschen som det däremot går riktigt bra för i dagsläget är livemusikproducenterna, d.v.s. bokningsbolag, festivalarrangörer och andra scener med livemusik som huvudfokus. Nu befinner sig alltså livemusikproducenterna på topp, men som skivbolagen bland annat har fått erfara kan framtiden komma med överraskningar. Skivbolagen valde att reagera alldeles för sent när problemen uppstod och dessutom på fel sätt, och såhär i efterhand kan man konstatera att de snarare borde ha agerat i förebyggande syfte. Med det exemplet i bakhuvudet kommer vi i denna uppsats undersök hur väl livemusikproducenterna förbereder sig inför möjliga framtidsscenarion, med fokus på nya digitala medier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur relationer ser ut mellan musikbolag och fans och hur de olika parterna upplever dem. För att uppfylla detta syfte har vi formulerat två forskningsfrågor: Vad kan fans uppfatta som värdeskapande i en relation med musikbolagen och vilka effekter kan detta få på relationen? Vad karaktäriserar musikbolagens arbete för att skapa och utveckla relationen mellan artist och fans? Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer via telefon, Skype samt chattmeddelanden för att få en djup empiri från relevanta personer inom musikbranschen samt fans. Uppsatsens resultat visar att musikbolagens arbete med att skapa och utveckla relationer till stor del bygger på att identifiera vilka sociala plattformar som olika målgrupper befinner sig på. Utifrån detta skapas strategier för att kommunicera med fans och därmed kan relationer med dessa skapas och utvecklas och värdeskapande processer kan erbjudas till fansen. Vad fans uppfattar som värdeskapande är bland annat erbjudanden om tävlingar och förmåner så som förköp av konsertbiljetter. Fansen vill även känna sig uppskattade, sedda och behövda av musikbolagen. Om dessa värdeerbjudanden skulle upphöra att existera kan relationen med musikbolagen påverkas negativt, vissa fans menar även att uppror gentemot artisten kan uppstå. / The purpose of this paper is to investigate and analyze the characteristics of relationships between music companies and fans and how these parties experience the relationships. To fulfill the purpose we have based the paper on the following questions: What does fans appreciate as value creation in the relationship with music companies and what effects does this have on the relationship? What characterize the work of the music companies regarding the creation and the development of relationships between artists and fans? The paper is a result of a qualitative method with an inductive approach. We have conducted semi-structured interviews over the phone, Skype and chat messages to get a deep empirical data from relevant people in the music industry and from fans. The result of the paper shows that the work of the music companies regarding the creation and development of relationships emphasizes an identification of the social platforms where different target groups are active. Based on this the companies can create different strategies to communicate with the fans and the relationships can thus be created and developed, and the music companies can offer the fans different value propositions. We have also identified what the fans perceive as value creating and this is for example different competitions and benefits like presale of concert tickets. The fans also want to feel appreciated, seen and needed by the music companies. If these value propositions would cease to exist, the relationship between the music companies and the fans may be negatively affected; some fans even proclaim that a revolt against the artists may occur.

Följande studie undersöker vilka egenskaper konsumenter letar efter vid val av musikstreamingtjänst och huruvida det skiljer sig mellan konsumenter med musikalisk bakgrund och de utan musikalisk bakgrund. Studien undersöker musikkonsumentens nyttjande av musikstreamingtjänster, vilka egenskaper de värderar högst hos sina musikstreamingtjänster och vilka egenskaper de saknar. Studien har genom en kvantitativ metod, där en enkätundersökning har legat till grund för empiriinsamlingen, kommit fram till slutsatsen att musikkonsumenter letar efter ett stort och brett musikbibliotek, ett bra användargränssnitt, låg kostnad, exklusivt material, teknologiska funktioner, social interaktion och ljudkvalitet. Studien har även kommit till slutsatsen att lyssnarvanor skiljer sig mellan olika konsumenter, vi kan se att konsumenter med musikalisk bakgrund lyssnar mer frekvent och aktivt på musik. I uppsatsen används bland annat Lars Lilliestam teori om aktiv och passiv lyssning (Lilliestam, Lars, 2009, s. 93). Lars redogör för innebörden av aktiv lyssning, det är när man ger sin fulla koncentration och uppmärksamhet till musiken.

Titel: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: En studie om Cursive Singing. English title: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: A study about Cursive Singing. This is a critical study about the music industry with focus on the technological aspects of musical trends. The musical trend studied here is a modern singing technique called cursive singing – a phenomenon concerning the pronunciation of the lyrics in contemporary pop music. By looking into three hit songs of the late 2010s in which the singer employs cursive singing, I am aiming to find answers to two questions: Which other musical parameters do these three songs from 2015 to 2019 have in common, and what can they tell us about the mixing process? After answering this question, I am trying to find out whether certain contemporary music production techniques of these three songs could encourage cursive singing, and if so – how? I have employed two methods for analyzing the songs: a multimodal analysis as well as a reenactment of a recording situation. The multimodal analysis is based on the terms and concepts presented in the book Speech, Music, Sound (1999) by multimodalist and linguist Theo van Leeuwen, while the reenactment is an attempt to gain insight in the singing situation of todays recording artists, where the compressor is becoming more and more important in the mixing process, diminishing the dynamics of the recorded song. Through enabling mass production and distribution of music, the music technology has become an essential part of the music industry, while it at the same time is shaping the recorded music.

<p>This study has the purpose of looking at the current and future position of recordlabels from a context involving the technological developments, while theopportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industryfind themselves in an ever changing climate where traditional supply chains arethreatened by new technology, the record labels need to change the way they workin order to maintain their existence in the music industry. The study has beenconducted by interviewing a number of people involved in the music industry, byusing a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that thetraditional way of doing business by treating music as a product that makes revenueis gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties inorder to survive and be profitable, especially since artists can now in control ofactivities that used to be controlled by the record label.</p>

This study has the purpose of looking at the current and future position of recordlabels from a context involving the technological developments, while theopportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industryfind themselves in an ever changing climate where traditional supply chains arethreatened by new technology, the record labels need to change the way they workin order to maintain their existence in the music industry. The study has beenconducted by interviewing a number of people involved in the music industry, byusing a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that thetraditional way of doing business by treating music as a product that makes revenueis gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties inorder to survive and be profitable, especially since artists can now in control ofactivities that used to be controlled by the record label.

Record Companies in Sweden- 100 years of music business institutionalisation This thesis is about the development of Record Companies in Sweden over more then hundred years. The Aim is to understand the role of the record company in the change of the music industry by narrating and interpreting its development. The Record Companies did dominate the music industry in Sweden from its birth 1903 until after year 2000, when new forms of music business were born. Despite this the remaining record companies still have similarities with the firs gramophone company from 1903. The empirical story is based on some 20 interviews with central actors in the music industry together with a mapping of the independent music producers, published 2004 and material from other studies on the music business. The story is in it self an important contribution to research since it appears to be the first one done in this way. The conception of the record company as the dominant actor in the organisational field, the music industry, very soon became an institution. This institution has been created and developed in an institutional process that here is analysed in four themes: delimitations, dominant logics, and organising and ownership structure/actors. During the process the limitations for the record company and the organisational field is changing. The logic is being push towards either art or comers during different periods, different forms of organising are created and developed and actors turn up and disappear. A main conclusion is that the cognitive processes highlight the institutionalisation but also the normative and the regulative processes helps to explain. At the same time this must, as in the model developed in the thesis, be connected to the four themes in order to create the holistic understanding of the institutionalization of the music business in Sweden being demanded in the aim of the thesis. In the model the actors are being emphasized as most important in the creation, remaining, developing, changing and at the and also liquidation of the institutional conception of the record company as the dominant form of music business. Partly this could be explained by and in itself explain the lack of a strong common organization in the music business together with the rather limited impact from attempts of regulations. New and old actors are now defined as institutional entrepreneurs as they are creating the new music industry, forcing the record companies to step aside from its dominant role in the same way as the music publishers once did. They might even give the dominance back to the publishers, or maybe there will not bee yet another institution in the music industry or any dominant role. Maybe it will change into something completely different? The model developed and used in this thesis is proposed for use in other longitudinal studies especially in other art businesses and similar organizational fields. / Avhandlingen framlagd vid Göteborgs universitet.

Digitaliseringen har förändrat stora delar av musikbranschen med nya programvaror, tjänster och hjälpmedel för att skapa och släppa musik själv. Detta har fått mig att vilja undersöka hur och i vilken utsträckning gymnasieskolan tagit hänsyn till digitaliseringens utveckling och anpassar undervisningen efter dagens kunskapsläge kring musikbransch och det som kallas independent. Independent betyder i musiksammanhang att yrkesmusiker och upphovspersoner självständigt har ansvar över samtliga delar i sin musikkarriär. Tre verksamma gymnasielärare i Stockholms län har intervjuats och resultatet i detta arbete visar deras förhållningssätt till independent i gymnasieskolan. Arbetet har använt en kvalitativ metodologi och insamlat material har analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet redogör lärarnas åtskilda förhållningssätt till gymnasiets kursplaner och dess centrala innehåll med hänsyn till independent. I och med digitaliseringen och internets utveckling är independent redan förankrat hos gymnasieeleverna enligt intervjuade lärare. Resultatet visar även att det kollaborativa är essensen av independent där samarbetsmöjligheterna utgör det största syftet. Att verklighetsförankra undervisningen gör att elever begriper kontentan av musikbranschens krav och är förberedda när de väl ger sig ut i sina musikkarriärer. Med verklighetsbaserade uppgifter, samarbeten och det kollaborativa skapas verktyg för att vara independent. / Digitization has changed large parts of the music industry by enabling music creators to make and release music independently with new software, services, and tools. This has made me interested in how upper secondary schools have kept up with the digitization and knowledge of today’s music industry. Independent in a musical context means that you are responsible for all parts of your music career. Three working teachers in Stockholm County have been interviewed and the result shows their perspective on independent in upper secondary school. The work has used a qualitative methodology, and collected material has been analysed based on a phenomenological perspective. The result describes the teachers' divided approach to the high school curriculum and its central subject concerning independent. According to the interviewed teachers, the development of the internet and digitization independent already is embedded in high school students. The result also shows that collaboration is the essence of independent where the opportunity for collaboration is the purpose. Reality-based teaching means that the students understand the content of the music industry's demands and are prepared when they embark on their music careers. Reality-based tasks and collaboration creates tools to be independent.

Purpose - The purpose of this research is to explore disruptive innovation and to determine whether Christensen’s latest version (2015) of the disruptive innovation theory can explain the success of multisided platforms in the music industry. Thus, we analyze three cases studies based on the theory: Napster, Spotify and Apple Music. At the end, we present our results concerning Christensen’s theory’s capability to explain the recent success stories of digital multisided platforms. Research Question - “Does the theory of disruptive innovation explain the success of Multi-sided Platforms in the music industry?” Methodology - A comparative case study with three levels of success gives us a width that we think is necessary in order to draw conclusions. Spotify is considered to be a global market leader while Apple Music is highly successful and market leader in the US. Napster, however, is not considered successful due to the legal issues it has encountered. Secondary data is used on all cases, and an in-depth literature review of the theory which supports the theoretical framework that we use to compare the cases. Findings - This research explores Christensen’s theory that is widely misinterpreted and misapplied in the recent years. Christensen’s theory is heavily built upon a technology factor that drives disruptive innovation, however, this can not explain for instance Spotify’s success, which is according to the original theory is not disruptive. We argue that business model innovation is the driver of disruption in some cases where technology is merely an enabler for business to reach disruptive effects. We would like to propose a stronger categorization of disruption types, such as “technology driven disruption” or “business model driven disruption” in order to identify disruption with different roots. / Syfte - Syftet med denna forskning är att undersöka disruptiv (omstörtande) innovation och att avgöra om Christensens senaste version (2015) av den disruptiva (omstörtande) innovationsteorin kan förklara framgången med flersidiga plattformar inom musikbranschen. Således analyserar vi tre fallstudier baserade på teorin: Napster, Spotify och Apple Music. I slutet presenterar vi våra resultat avseende Christensens teoris förmåga att förklara de senaste framgångshistorierna för digitala flersidiga plattformar. Forskningsfråga - “Förklarar teorin om disruptiv innovation framgången med flersidiga plattformar i musikbranschen?” Metodik - En jämförande fallstudie med tre nivåer av framgång ger oss den bredd som vi tycker är nödvändig för att dra slutsatser. Spotify anses vara en global marknadsledare och Apple Music är mycket framgångsrikt samt marknadsledande i USA. Napster anses emellertid inte framgångsrikt på grund av de rättsliga problem som uppstått. Sekundär data används i alla exempel, samt en djupgående litteraturöversikt av teorin som stöder den teoretiska ramverk som vi använder för att jämföra fallen. Resultat - Denna undersökning utforskar Christensens teori som är brett misstolkad och felaktig tillämpad under de senaste åren. Christensens teori bygger starkt på en teknikfaktor som driver disruptiv innovation, men detta kan inte förklara exempelvis Spotifys framgång, vilken enligt den ursprungliga teorin inte är disruptiv. Vi argumenterar för att affärsmodellinnovation driver störningar i fall där tekniken bara är en katalysator för att verksamheten når disruptiva effekter. Vi skulle vilja föreslå en starkare kategorisering av disruptionstyper, till exempel “tekniskt driven disruption” eller “affärsmodelldisruption” för att identifiera disruptioner med olika rötter.