<p>Lärarexamen</p>

Zugl.: Göteborg, University, Diss., 2009.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mängden musikundervisning och elevers slutbetyg i ämnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jämförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i årskurs 9, där ca hälften av eleverna går i skolor med musikprofil, och resterande hälft elever går i skolor elever med allmän profil. Jämförelsen visar att eleverna från skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kärnämnena eller inga underkända. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen. Förhoppningsvis kan denna uppsats hjälpa musiklärare i legitimeringsfrågan kring deras arbete.

No description available.

De senaste åren har varit omvälvande för musikbranschen då digitala verktyg har gett den strömmade musiken en allt större plattform. Vi har idag möjlighet att lätt nå miljoner låtar med endast några knapptryck, och barn i vår tid har under sin uppväxt tillgång till musik på ett sätt som ingen annan tidigare generation har upplevt. Detta gör att noter och notläsning kan tyckas föra en tynande tillvaro då det är så lätt att istället lära sig sånger via sitt gehör. Hur påverkar detta barns inställning till musikteori och notläsning? Finns det fortfarande barn som anser att det är viktigt att kunna läsa noter och sjunga sånger ”direkt från bladet”? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor som elever i tre musikklasser upplever som viktigast för deras notläsningskunskaper och om de upplever att det är viktigt att kunna läsa noter. Är det så att det är instrumentundervisning utanför skolan som är viktigast eller är det teorilektionerna i skolan, eller rentav körsångslektionerna? Har de tagit vara på möjligheten att lätt söka efter information på internet när de har studerat? Undersökningen genomfördes påbåde kvantitativ och kvalitativ väg med hjälp av en enkät som fylldes i av alla elever i varje klass samt intervjuer med tre utvalda elever. Resultatet visar föga förvånande att teorilektionerna är det som de allra flesta anser är den största källan till deras kunskaper inom notläsning. De vittnar om att dessa lektioner hjälper dem att sätta ord på vad de gör när de sjunger och övar deras gehör. Likaså uppger de elever som spelar instrument utanför skoltid att den undervisningen har varit väldigt viktigt för dem. Något som troligtvis beror på att de har fått mycket tid för individuell undervisning samt lätt har kunnat tillämpa teorin direkt på sitt instrument.

Musikproduktion är ett relativt nytt skolämne som ställer krav på lärarens kompetens i bland annat ljudteknik, arrangering, komposition och omvärldsbevakning inom populärmusik. En lärarutbildning med fördjupande studier i ämnet startades inte förrän 2011 så musikproduktions-lärare som är verksamma idag har därför hämtat sina kunskaper på annat håll. Syftet med studien är därför att undersöka lärares syn på sina musikaliska erfarenheter, teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter och dess tillämpning i undervisning i musikproduktion. Tre lärare verksamma i Stockholms län har intervjuats och resultatet visar att erfarenheter ifrån arrangering, komposition och studiosammanhang är värdefulla i mötet med eleverna. Det verkar även vara en stor fördel att behärska ett eller flera ackordsinstrument som exempelvis piano och gitarr. Även lärarens vana att lyssna till och analysera musik är en påverkande faktor för undervisningen. Det ställs idag mycket höga krav på lärarens ämneskunskap och tidigare forskning visar att de behöver vara multikompetenta. Utmaningen som lärare i musikproduktion står inför är att ständigt utveckla sin kompetens för att bidra till en undervisning som känns meningsfull och verklighetsförankrad för eleverna i en ständigt växlande och nyskapande musikbransch.

Titel: Elevers uppfattningar om ensemblespel – en kvalitativ studie om ensemblespel i skolans musikundervisning. English title: Students perceptions of ensemble playing. Nyckelord: ensemblespel, musikundervisning, grundskola, instrument, samarbete   Syftet med denna undersökning är att ta reda på elevers uppfattningar inom området ensemblespel i musikundervisningen i årskurs tre, sex och nio, samt deras användning av artefakter. Resultatet av denna studie visar att det finns ett stort intresse bland våra barn och ungdomar att lära sig spela ett instrument. Elevernas uppfattningar om ensemblespel i skolundervisningen beskrivs av eleverna som att det kan medverka till att de träffar nya kamrater, att de umgås med nya kamrater på fritiden med ett nytt gemensamt fritidsintresse. Eleverna lär sig samarbeta, ta hänsyn, tillit och lära sig att hjälpa varandra. Ensemblespel kan skapa trygghet och sprida glädje. Resultatet visar också att eleverna är mycket väl insatta i den digitala IT-teknik där till exempel YouTube eller GarageBand finns att tillgå för att lära sig spela ett instrument.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mängden musikundervisning och elevers slutbetyg i ämnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jämförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i årskurs 9, där ca hälften av eleverna går i skolor med musikprofil, och resterande hälft elever går i skolor elever med allmän profil. Jämförelsen visar att eleverna från skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kärnämnena eller inga underkända. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen. Förhoppningsvis kan denna uppsats hjälpa musiklärare i legitimeringsfrågan kring deras arbete.</p>

<p>Abstract</p><p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga elevers musikintresse för att sedan ta reda på om eleverna blir bemötta i sitt musikintresse i skolan och i så fall på vilket sätt. Syftet är också att jämföra skolor med och utan musikprofil för att se likheter och skillnader. Detta görs genom att i litteraturgenomgången motivera varför musiken bör användas i skolan och varför lärarna borde utgå från elevernas musikintresse. För att sedan besvara på uppsatsens problemprecisering, hur elever i skolor med musikprofil samt utan musikprofil upplever att deras musikintresse används under skoldagen, genomförs en kvalitativ och en kvantitativ undersökning av fyra skolor där två skolor har en uttalad musikprofil. Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att eleverna i alla skolorna ofta lyssnar på musik, men de anser inte att deras favoritmusik används i skolan. Resultatet visade på små skillnader mellan skolorna med och utan musikprofil, den största skillnaden var att eleverna i skolorna med musikprofil lyssnade oftare på musik i skolan. Resultaten av den kvalitativa undersökningen visade att eleverna ansåg att musik var bra och kunde hjälpa dem varva ner eller "jobba på". Tyvärr ansåg inte eleverna att deras favoritmusik användes i skolan. Eleverna vill att Mp3-spelare ska tillåtas i skolan då de hjälper dem exempelvis vid läxläsning, eller när de skriver och räknar. Slutsatsen är att elevers musikintresse inte används i skolan, varken på skolorna med musikprofil eller skolorna utan, och skillnaderna mellan skolorna var väldigt små.</p>

No description available.