Bakgrund: Våld mot kvinnor i en nära relation är ett stort hälsoproblem i alla världens länder och samhällsklasser. Sjuksköterskan kan ha en avgörande roll för att identifiera och omhänderta dessa kvinnor, eftersom sjuksköterskan är den som oftast först kommer i kontakt med kvinnorna. Genom att göra en sammanställning av sjuksköterskans upplevelse i mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation, kan potentiella hinder och svårigheter identifieras, vilket kan möjliggöra förbättringar vid sjuksköterskans möte med kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse vid mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna kvalitetsgranskades, samt analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklighet, Svårigheter att fråga om våld i en nära relation och Förståelse genom personlig och yrkesmässig erfarenhet. Varje kategori innehåller två underkategorier, som svarar på olika orsaker till sjuksköterskans upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskan upplever individuella känsloreaktioner vid mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation. De önskar att hjälpa kvinnorna, men på grund av brist på stöd och kunskap upplever de svårigheter att identifiera och möta kvinnornas omvårdnadsbehov. Vidare forskning behövs för att kunna utveckla och förbättra sjuksköterskans omvårdnadsarbete vid mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation.

Syftet med studien var att studera polisers uppfattningar kring förhållningssätt till våld i nära relation samt till hur brottstypen hanteras av poliser. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex poliser som i sitt arbete påträffade och hanterade brottstypen. Det huvudsakliga resultatet visade uppfattningar om att det är viktigt att polisen lägger fokus på brottstypen våld i nära relation men också att många poliser har negativa förhållningssätt till brottstypen. Anledningen till de negativa förhållningssätten var att brottstypen ansågs jobbig och mindre spännande eller ”oball” att hantera jämfört med andra brottstyper. Det tycktes även finnas en oförståelse för målsäganden. Majoriteten av intervjudeltagarnas uppfattningar var att poliser hellre tycktes vilja utgå från erfarenhet och rutiner än metodstöd vid hantering av brottstypen. Samtidigt var många av uppfattningen det förhållningssätt poliser har kan inverka på hur de hanterade brottstypen. / The purpose of the study was to examine police perceptions of approaches to family violence and how the type of crime is handled among the police. The study conducted semi-structured interviews with six police officers who in their work encountered and managed the type of crime. The main outcome of the study was that perceptions about the importance of the police focusing on family violence but also opposite perceptions about existing negative attitudes towards the type of crime among police officers. The negative attitudes were explained to depend on that family violence was considered difficult to deal with, less exciting or less “cool” compared with other types of crimes, and that it seemed to be an insufficient understanding for the victim. The majority of the respondents’ perceptions were that policemen seemed more willing to use experience and routines while dealing with family violence than to use some kind of method support. Simultaneously, many perceived that that the attitude of police officers may affect how they handle the crime.

Bakgrund: Våld i nära relation definieras av att begå skadliga handlingar mot en intim partner. Mäns våld mot kvinnor kan leda till omfattande skador. Sjuksköterskan utgör en viktig roll i screeningen av våld, samtidigt är dåligt bemötande är en vanlig upplevelse hos utsatta kvinnor i mötet med vården.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som har utsatts för mäns våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt av 12 vetenskapliga resultatartiklar med kvalitativ design som induktivt analyserades med hjälp av Fribergs fem steg. Artikelsökningar har genomförts i CINAHL, PsycINFO, och manuellt.  Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna beskrev bristande kunskaper orsakat av avsaknad av strategier, förutfattade meningar, samt avsaknad av rutiner. Resultatet beskrev även sjuksköterskornas erfarenheter av att vara mänskliga, då känslor och tidsbrist förekom i vårdrelationen med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: När kvinnor utsatta för våld söker vård bär sjuksköterskor en betydelsefull roll i att stötta och hjälpa. Trots detta ansvar, brister sjuksköterskornas förmåga att hantera och vidta åtgärder vid bekräftande av våldsutsatthet. Ytterligare lärdomar inom ämnet visade sig vara nödvändigt för att kunna vårda kvinnorna personcentrerat. / Background: Intimate partner violence, is defined as committing harmful acts towards an intimate partner. Men’s violence against women leads to severe damage. The nurse plays an important role when screening for violence, though the experience of poor treatment from nurses is common among abused women Aim: The aim was to describe the nurse’s experiences of caring for women that has been exposed to men’s violence in an intimate relationship. Method: A literary review of 12 articles with qualitative design that were inductively analyzed using Friberg's five steps. Articles has been searched by using CINAHL, PsycINFO, and manually.  Results: The result showed that nurses described insufficient knowledge caused by lack of strategies, preconceptions and lack of routines. The result also described the nurses’ experience of being human, caused by the emotions and lack of time in the nurse-patient relationship with the abused women.  Conclusion: When abused women seek care, the nurse plays an important role supporting and helping the woman. Despite this responsibility, the nurses lack ability to manage a confirmation of abuse. More knowledge in the subject showed to be essential when performing person centered care for abused women.

The aim of the essay has been to investigate how therapists explain the causes for the occurrence of men's violence against women in intimate relations, and the opportunities and difficulties they experience during the treatment of these men. The study is based on qualitative interviews with four therapists who work with violent men. We analyzed the interviews with the help of thematic analysis which resulted in the sub-themes masculinity norms, violent experiences and powerlessness, which further created the main theme: causes of the violence. The sub-themes alliance building, motivated client, responsibility insight and gender norms in treatment created the main theme: opportunity for change. The sub-themes addiction, lack of mentalizing ability and shaming created the main theme: difficulties in treatment. The results indicate that the therapist agrees that there is no simple explanation for the occurrence of violence by men against women in intimate relations and neither a way of working against it. The results also indicate that the explanation for the occurrence of violence differs between therapists and they have some different opinions about how one should work to fight men's violence against women. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur behandlare beskriver orsaker till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt vilka förutsättningar och svårigheter de upplever i behandlingen. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra behandlare som arbetar med våldsutövande män. Vi har analyserat intervjumaterialet med hjälp av tematisk analys som resulterade i subtemana maskulinitetsnormer, våldserfarenheter och vanmakt som utgjorde huvudtemat orsaker till våldet. Alliansbyggande, motiverad klient, ansvarsinsikt, könsnormer i behandling utgjorde huvudtemat förutsättningar för förändring. Missbruk, bristande mentaliseringsförmåga och skambeläggande utgjorde huvudtemat svårigheter i behandlingen. Resultaten tyder på att behandlarna är överens om att det inte finns någon enkel förklaring till våldets uppkomst eller ett sätt att arbeta mot det. Resultaten tyder också på att förklaringen till våldets uppkomst skiljer sig åt mellan behandlarna och de har en del skilda meningar kring hur man bör arbeta för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Background: Violence in a close relationship refers to various acts that can be repeated and systematic, it occurs through physical, mental, financial, sexual violence and abuse. the suffering. Communication is the basis for all meetings, this means listening, understanding and getting closer and being able to receive the affected woman's report of violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who are exposed to violence in close relationships.  Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who have been subjected to violence in a close relationship.  Method: Literature review performed through 10 selected qualitative scientific studies. The studies were analyzed according to Friberg's method. Scientific articles were retrieved from two database Cinahl Complete and Pubmed.  Conclusion: The results of this literature review have been themed on the basis of four themes; (1) exposure to violence eats away at the nurse's strengths, (2) finding the balance between personal values and the nurse's professional role, (3) feeling understanding and hesitation in meeting women who have been subjected to violence & (4) lack of support and room for maneuver in the organization  Results: nurses described that it was difficult to meet abused women. Nurses described that it was not obvious how they would act in that situation. This was because the nurses did not understand the situation correctly, they had prejudices, fears or defense mechanisms. A conflict between themselves and their role, organizational constraints or uncontrolled stress made it difficult to work.

No description available.

The transmission of Covid-19 has put Sweden in a new situation with unique challenges for the society and its population. Based on the restrictions and exhortation to stay at home during transmission of Covid-19, concern has been increased about the pandemics potential impact on domestic violence. Newspapers all around the world post warning signs for increased phone calls to social services and hotlines from women who are exposed to domestic violence. Focusing on the Swedish context, this thesis has inquired workers at social services and women's shelters who in particular support and help women, who are victims of domestic violence. The data collection has been focused on how they work with the women during the transmission of Covid-19 to get an understanding of how this might affect their day to day work. The data have been collected through semi-structured interviews and have been analysed through qualitative content analysis. The data has shown that the work has been affected in several ways: with social distance, physical distance in treatment, decreased preventive work, difficulties to reach the women who are controlled by their perpetrators, and the general work in the field with cooperation with other agencies.

The aim of this study was to examine how women subjected to men’s violence in close relationships are presented from an intersectional perspective in two selected policy documents. To analyse the policy documents Carol Bacchi´s discourse analysis approach What´s the problem represented to be? was used to detect important patterns in the material. The study showed that the construction of women subjected to violence covers a series of conceptions regarding how women should act and a framing of the abused woman as the problem carrier. Results from the study showed a gender neutral discourse and that a part of the problem representation contains framings of the ideal violence. The study also showed that categories of women are presented in terms of particularly vulnerable groups which is mainly done in exclusionary ways. Depending on how social workers comprehend these guidelines women subjected to violence might be affected differently. The findings suggest that an awareness of social discourses is of importance because it may affect how violence against women is understood and how women subjected to violence is treated.

Kvinnojourer i Sverige utför varje dag ett viktigt arbete med att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Denna studie syftade till att undersöka de som arbetar på kvinnojourers erfarenheter kring våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och om dessa erfarenheter har ändrat deras arbetssätt med att hjälpa andra våldsutsatta kvinnor. Två frågeställningar användes för att besvara syftet där den första berörde kvinnors uppbrottsprocesser och den andra jourernas arbete. Utförandet av studien underbyggs av att det råder en kunskapslucka kring just detta område. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio anställda på olika kvinnojourer i Sverige. En tematisk analys gjordes för att analysera den insamlade datan, för att sedan identifiera kodord som bildades till teman. Åtta teman bildades; omgivning, stöd, kunskap, yttre faktorer, kvinnan, kunskap, support och individuella faktorer. Resultatet visade att enligt kvinnojourerna är det individuellt varför en kvinna lämnar en våldsam relation men de främsta orsakerna är när barn eller omgivning drabbas, att våldet eskalerar eller att kvinnan helt enkelt fått nog. De ansåg även att erfarenheter och kunskap kring kvinnors uppbrottsprocesser har en inverkan på hur de arbetar med andra utsatta kvinnor. / Women's shelters in Sweden perform every day an important job of helping abused women. This study aims to examine those who work at women's shelters and their experiences on abused women's leaving processes. Also if these experiences has changed their way of working with helping other abused women. Two questions were used to achieve the purpose. The first question is about women’s leaving processes and the second is about the shelters work. The execution of the study is supported by the fact that there is a knowledge gap in this area. Semi-structured interviews were conducted with nine employees at various women's shelters in sweden. A thematic analysis was used to analyze the collected data, and then to identify codewords formed into themes. Eight themes were found; environment, support, knowledge, external factors, the woman, knowledge, support and individual factors. The results showed that according to the women's shelters, it's individual why a woman leaves a violent relationship but the main reasons are when children or the environment is affected, that the violence escalates or that the woman has had enough. They also felt that experiences and knowledge about women's leaving processes have an impact on their work with other abused women.

Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett stort samhällsproblem. Ett resultat av den fortskridande coronapandemin, och dess restriktioner som innebär individuella rörelsebegränsningar, är att kriminologer befarar en ökning av våld i nära relation i Sverige. Föreliggande studie syftar till att undersöka huruvida pandemin har resulterat i en förändring av antalet kvinnor som söker hjälp hos svenska kvinnojourer under våren 2020 och möjliga förklaringar till detta fenomen. Därigenom undersökning utforskades och konceptualiserades våld i nära relation i förhållande till coronakrisen. I förfarandet av studien användes en mixad design för att få en djupare och vidare förståelse för ämnet. Med en kvantitativ enkät kartlades nationellt huruvida 93 kvinnojourer runt om i Sverige uppfattar en eventuell förändring. Genom sex kvalitativa intervjuer återgav representanter för svenska kvinnojourer sina upplevelser. Resultatet visar på varierande uppfattningar om det har skett en förändring på belastningen sedan coronautbrottet i Sverige. Däremot delar alla informanter uppfattningen om att det faktiska relationsvåldet har ökat under krisen. Informanternas förklaringar till denna utveckling grundas i ett strukturellt perspektiv, men kopplas även till individuella faktorer som kan förstärkas under krisen och öka risken för våld i nära relation. / Intimate partner violence is a major issue in our society. As a result of the emerging Corona Virus Pandemic, and the restrictions this has placed upon individual mobility, criminologists have come to fear that the pandemic has caused an increase in violence against women in the Swedish society. The following study seeks to investigate whether the pandemic has led to changing numbers of women entering women’s shelters in the spring of 2020 and possible explanations of this phenomena. In doing so, the main objective is to evaluate and conceptualise intimate partner violence in relation to the crisis. In order to fully grasp both the width and depth of this issue, the preferable method of choice was a mixed design. To quantify the national perception, 93 respondents from different women’s shelters were surveyed. In addition, six qualitative interviews with various women’s shelters representatives were conducted. The result shows varying understandings whether the numbers of women seeking help has changed since the outbreak of the Corona Virus in Sweden. However, all of the informants share a strong belief that intimate partner violence has increased during the pandemic. The informants’ explanations for this development derives from a structural theoretical standpoint, while also pointing to individual factors that may be enhanced during the crisis and increase the risk of intimate partner violence.