The purpose of this study was to inquire how social workers perceive and describe financial abuse of older persons. Six qualitative interviews were carried out and the assembled data was then categorized and analyzed using a theory considering exercise of power and ageism as a theoretical frame. Previous research has shown that at least 10% of older persons have been exposed to some form of abuse or violence; however, there is a lack of research carried out in a Swedish context regarding financial abuse specifically. The six persons interviewed in this study all presented financial abuse as some kind of violence and as previous research has shown the study suggests that this is an increasing problem. Further research ought to be carried out to increase the awareness of this particular form of abuse and to facilitate discovery and development of measures to prevent financial abuse of older persons. The result of this study as well as previous research indicates that there is a high amount of unrecorded cases; therefore, it is hard to define financial abuse since the use of the term varies among different contexts and that the term consists of very differing examples.

Män utsatta för våld i nära relationer är en målgrupp som får begränsad uppmärksamhet i vårt samhälle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur män utsatta för våld i nära relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrågor. För att få en djupare förståelse av bemötandet använde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannämnda verksamheter, och hade varit i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer. Den teoretiska utgångspunkten i studien har främst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med målgruppen. Skam och föreställningar kring manligt och kvinnligt samt att maskuliniteten kan utmanas påverkar männens hjälpsöksbeteende. Utbildning kring föreställningar om manligt och kvinnligt samt heteronorm är viktigt för att kunna bemöta målgruppen på ett bra sätt. Vidare visar resultaten att ett inkluderande, förtroendefullt och öppet förhållningssätt, mellan professionell och klient, är viktigt för bemötandet av målgruppen. / Male victims of domestic violence is a group that gets limited attention in our society. The purpose of this study was to examine how male victims of domestic violence are treated by social actors, such as authorities, nonprofit organizations and municipal projects working with male issues. To gain a deeper understanding of attitudes towards this group of men, we used a qualitative approach and conducted semi structured interviews. Respondents, active in above mentioned organizations, who were interviewed, have been in contact with the target group. The theoretical base in this study has been Connell´s theory of masculinities. The results show that the organizations primarily work with the male victims individually, using a psychosocial method. Emasculation, shame and stereotypes of masculinity and femininity can affect men’s help-seeking behavior. Education concerning stereotypes of masculinity and femininity and the heterosexual norm is important to be able to respond to male victims of domestic violence in a good way. Furthermore, the results show that an inclusive, trusting and open relationship, between the professional and the client, is important for the response to the target group.

Social workers ideas about what domestic violence is influence their ability to recognize vio-lence in cases where this occurs. Social workers awareness and understanding of domestic violence can also influence the handling of these cases. Education on the subject domestic violence can increase social workers knowledge about, awareness and handling of violence. The present study aims to investigate how social workers in child protection investigations understand, recognize and interpret domestic violence and which interventions the social workers suggest. This is a qualitative vignette study in which semi-structured interviews was carried out with social workers working with child protection investigations. The result of the interviews has been analyzed using a social constructionist perspective and the theoretical concepts victims and perpetrators based on various forms of domestic violence. This study shows that the understanding and the interpretations by the participating social workers of domestic violence and victims and perpetrators influences if and how they recognize violence, which in turn influences their choices of interventions. / Socialarbetares föreställningar om vad våld i nära relation är påverkar om de uppmärksammar våld i de fall det förekommer. Hur socialarbetare uppmärksammar och förstår våldet kan ock-så påverka hanteringen av dessa ärenden. Utbildning i ämnet våld i nära relation kan påverka socialarbetares kunskap och uppmärksamhet på, samt hantering av, våld. I studien avser vi att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barnavårdsutredningar förstår, uppmärksammar och tolkar våld i nära relationer samt vilka insatser socialarbetarna föreslår. Detta är en kvali-tativ vinjettstudie genomförd genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med barnavårdsutredningar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av ett socialkon-struktionistiskt perspektiv samt de teoretiska begreppen offer och förövare utifrån olika for-mer av våld i nära relation. Denna studie visar att de deltagande socialarbetarnas förståelse och tolkningar av våld i nära relation samt offer och förövare påverkar om och hur de upp-märksammar våld, vilket i sin tur påverkar val av insatser vid utredning av familjer där våld förekommer.

The aim of this qualitative study was to explore which inner conceptions about the abused older women the professional social workers had and how they experienced the enconter of an abused old woman in an intimate partner relation. The theoretical background is social construction by Berger and Luckmann. This theory was uset to analyze the transcribed interviews. This study is based on nine interviews with five professionals in social services, three volunteers from the voluntary sector and one social worker who worked in a community based support group for abused older women. The result of this study shows that older women were often abused, by a relative they were dependent on, in their home. The participants describe emotions of insecurity and frustration in their efforts to help the older women. They also described difficulties in creating confidence with the women. The conclusion is that the abused older women don´t always get the support of interventions from the social service agencies.

Background: In 2015, 17,000 reports were made of about assault cases in Sweden. In 46% of the reports the perpetrator was in a close relationship with the victim. When the victims of violence seek care, healthcare staff lacks routines and resources to pay attention to and respond to women adequately, despite the fact that the healthcare system has legal responsibility to prevent, detect and identify violence. Hence the interest in how healthcare professionals meet these women and what routines and resources are available in health care to support women with violence. Aim: The literature review’s aims was to map the encounter of women who are exposed to violence in close relationships with a male partner. Method: A general literature review based on qualitative and quantitative articles. Result: Healthcare professionals pay attention to and rarely respond to vulnerable women in healthcare due to lack of knowledge and education. Lack of routines and resources prevents healthcare professionals from responding to and providing adequate support to women with violence. Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the predominantly affected person's lack of treatment and the lack of routines and resources of the healthcare system is the woman who is the victim of violence. Suggestions for Continuing Research: To research how healthcare is working with the shortcomings that presents in the encounter of women who experience intimate partner violence / Bakgrund: År 2015 gjordes 17 000 anmälningar om misshandelsbrott i Sverige. I 46% av anmälningarna var gärningsmannen i en nära relation med offret. När de våldsutsatta kvinnorna söker vård saknar vårdpersonal rutiner och resurser för att uppmärksamma och bemöta kvinnorna på adekvat sätt, trots att hälso- och sjukvården har lagstadgat ansvar att förebygga, upptäcka och identifiera våld. Därav intresset för hur vårdpersonal bemöter dessa kvinnor och vilka rutiner och resurser som finns inom hälso- och sjukvården att ge stöd till våldsutsatta kvinnor. Syfte: Litteraturöversikten syftade till att kartlägga hälso- och sjukvårdens bemötande av kvinnor som utsätts för våld i nära relation av en manlig partner. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården uppmärksammade och bemötte sällan våldsutsatta kvinnor i vården på grund av bristande kunskap och utbildning. Brister i rutiner och resurser hindra vårdpersonalen från att bemöta och ge adekvat stöd till våldsutsatta kvinnor. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att den som främst drabbas av vårdpersonalens bristande bemötande samt hälso- och sjukvårdens bristande rutiner och resurser, är den våldsutsatta kvinnan. Förslag på fortsatt forskning: Efterforska vidare hur hälso- och sjukvården arbetar med bristerna som framkommer i bemötandet med våldsutsatta kvinnor.

Syftet med vår studie var att synliggöra befintliga diskurser gällande våld i nära relation utifrån utredarnas resonerande inom polisen för att i nästa led synliggöra dess konsekvenser. Metoden som valdes var av kvalitativ karaktär, intervjuer hölls med tre utredare från en mellanstor stad i Sverige. Materialet bearbetades sedan med hjälp av en Foucault-inspirerad diskursanalys samt tidigare forskning som gjorts kring ämnet. Tre diskurser identifierades vilka var diskursen om könstillhörighet, normaliseringsprocessen och inställningen till teoretisk kunskap. Resultatet visar att utredarnas inställning till teoretisk kunskap är något som på flera olika sätt påverkar deras arbete vilket riskerar att leda till att utredarnas arbete bygger på otillförlitlig kunskap. / The purpose of our study was to identify existing discourses of violence in close relationships based on investigators' reasoning within the police in order to visualize its consequences in the next step. The method chosen was of a qualitative nature, interviews were held with three investigators from a medium-sized city in Sweden. The material was then processed using a discourse analysis inspired by Foucault, as well as previous research on the subject. Three discourses were identified which were the discourse of gender, the normalization process and the attitude to theoretical knowledge. The result of the study shows that the investigators' attitude towards theoretical knowledge is something that affects their work in different ways, which may adventure the fact that investigators' work is based on unreliable knowledge.

The construction of the woman exposed to violence and how she is produced in the Swedish judiciary is important to understand the view of men's violence against the woman. How the woman exposed to violence in today's context are produced by the judiciary in relation to political and media discussions are also affecting social work and its practice. The aim of the study is to, with a norm critical perspective, highlight how women represented and assessed in Swedish district court judgments. We want to investigate how the woman exposed to violence in close relationships is produced and judged in Swedish courts. The study is based on a qualitative research effort and a discourse analysis has been made of 12 district court judgments from different district courts in Sweden. Through a thematic analysis, three themes became clear: “the district court's perception of the credibility of women”, “the course of events based on women's perspectives” and “the district court's considerations in assessing the crime breach, coarse women's violence”. The chosen theoretical approach that has been used to create an understanding of our research problem is norm critical perspective and the concept of ideal crime victim. The results gave us the conclusion that in Swedish district courts there are norms about how women exposed to violence should behave.

Studiens syfte var att, utifrån kvalitativa intervjuer, studera hur kvinnor, som utsatts för våld i nära relation, upplevde stödet som de fick då de sökte hjälp. Detta gjordes utifrån en narrativ ansats med våldets normaliseringsprocess som teoretisk tolkningsmodell. Utifrån resultatet konstaterades att merparten av intervjupersonerna inte var tillfredsställda med stödet de tillhandahölls. Detta framkom genom att de gav uttryck för att ha bemötts med misstro och oförståelse för relationsvåldets komplexitet. Oavsett hur intervjupersonerna upplevde stödet, framställdes det dock av alla som oerhört viktigt, dels för att orka med uppbrottsprocessen som till exempel kunde innebära vårdnadstvister och polisutredningar, dels för att komma vidare och hitta sig själv igen när allt praktiskt var klart. Genom studien framkom att det finns ett behov av att synliggöra relationsvåldets omfattning samt sprida kunskap gällande dess komplexitet, då det skulle kunna bidra till ett bättre stöd till våldsutsatta kvinnor. / The purpose of this study was to, by qualitative interviews, examine how women subjected to domestic violence experienced the support they were given when they reached for help. This was examined through a narrative view, with the “process of normalisation of violence” as a theoretical perspective. The results of the study showed that the majority of the interviewed women were unsatisfied with the support they received. This emerged through their expressions of how they perceived a response characterised by mistrust and misunderstanding regarding the complexity of domestic violence. Regardless of how the interviewed women perceived the help, they all expressed the importance of support to endure the different processes that a break up could entail and to be able to move on by finding their identity again. The study found that there is a need to visualise the extent of domestic violence and broaden knowledge about its complexity, as it could contribute to better support for women subjected to domestic violence.

Inledning: Varje år besöker mellan 12 000 och 14 000 kvinnor öppenvården till följd av våld i nära relation. Röntgensjuksköterskan ska arbeta med personcentrerad vård i enlighet med sin kompetensbeskrivning samt implementera ny kunskap för att utvecklas. Utifrån detta ansågs det betydelsefullt att beskriva kunskapsläget inom området bemötande av kvinnor utsatta för våld. Syfte: Syftet var att beskriva vad som är viktigt att ta hänsyn till vid bemötande av kvinnor på röntgen utsatta för våld i nära relation och hur detta kan tillämpas i det korta mötet. Vilken kunskap om bemötandet av kvinnor utsatta för våld i nära relation finns beskriven i litteraturen? Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i form av kategorier. Resultat: Sex kategorier som beskriver bemötandet och vad som påverkar hur bemötandet upplevs av kvinnorna. Bemötande, kunskap, attityder, stöd, hinder och att förhålla sig professionell. I resultatet framkommer stora brister i bemötandet av dessa kvinnor, där de hjälpsökande istället skuldbeläggs, vilket ger kvinnorna ytterligare skamkänslor. De utsatta kvinnorna är dessutom rädda att dömas av personalen och skyddar sig från dessa attityder genom att dölja våldet.  Kunskap efterfrågas av både utsatta och personal. Det framkommer attityder bland hälso- och sjukvårdspersonal som lägger skulden på kvinnorna. Kvinnorna efterfrågar stöd och personalen påtalar behovet av rutiner som stöd för att kunna ge ett gott bemötande. Hinder för att kunna bemötas kan vara frågor såsom svårigheter att kunna söka vård eller att mannen för kvinnans talan. Professionellt förhållningssätt visar sig svårgenomfört bland annat på grund av att känslor var svårhanterliga i mötet med kvinnorna. Konklusion: Det är viktigt att röntgenavdelningarna tar fram riktlinjer och rutiner för ett gott bemötande. Kunskap och samtal kring detta bör vara prioriterat för att minska negativa attityder och inspirera till förbättringsarbete som kan utveckla röntgensjuksköterskans profession. / Introduction: Every year between 12,000 and 14,000 women visit health care in relation to intimate partner violence. The radiology nurse ought to work with person centered care in accordance with their competence description and implement new knowledge to develop. Based on this, it was considered important to describe knowledge of encounter with the women. Purpose: The purpose was to describe what to consider when health personnel encounter women exposed to intimate partner violence in the radiology department and how this can be applied in the short meeting. What knowledge is described concerning encounter with the women? Method: The study was conducted as a literature review consisting of 12 scientific articles that were quality reviewed, analyzed and presented. Results: Six categories described the encounter and how the treatment of women was experienced. Encounter, knowledge, attitudes, support, obstacles, and professional conduct. The results revealed major shortcomings in the treatment of these women, when seeking help they were blamed, given a feeling of guilt and shame. The women were also afraid to be valued by the staff and protected themselves by concealing the violence. Knowledge was required by both groups. There were attitudes among healthcare professionals who blamed the women. The women demanded support and the staff wanted routines to support a good encounter. Obstacles to be treated can be issues such as difficulties in seeking care or because of the husband, who speaks for the woman. Professional approaches appeared to be difficult, among other things, since the emotions were difficult to handle in the encounter with the women. Conclusion: It is important for the radiology departments to develop guidelines and procedures to achieve a good encounter. Knowledge and discussions should be prioritized to reduce negative attitudes and inspire improvement work, that can develop the radiology nurse's profession.

The aim of the study was to seek further understanding of what school staff, social services and staff at the shelters consider to be the difficulties in the work of children's schooling when staying at shelters for abused women. The method used was qualitative semi structured interviews and the empirics consist of six interviews, two from each profession. Despite a comprehensive searching strategy, only a few studies were found that had examined the subject and those studies described the problem briefly. This indicates that the subject has been little researched and that children's schooling in shelters for abused women is a subject we have little knowledge about. The results show that there usually are no systematic routines for dealing with the issue among professionals involved. It is difficult to get a new school place for children staying in shelters for abused women. Professions involved with these children in society need more knowledge in the subject to develop a systematic approach. In future, more research on the subject and its consequences for children in shelters for abused women is needed.