Våld i nära relation är ett utbrett och komplext problem i dagens samhälle. En del av våldet som ofta glöms bort är det våld som sker i äldres nära relationer och detta ses ofta som en egen kategori: våld mot äldre. Äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relation är speciellt ett problem som riskerar att förbises. Denna uppsats har undersökt hur konstruktioner av våld i nära relation samt äldres våldsutsatthet görs i svenska kommuners policydokument i arbetet mot våld i nära relation. Syftet har varit att analysera dessa konstruktioner utifrån ett intersektionellt perspektiv för att se om intersektionen mellan kön och ålder synliggörs i policydokumenten, alltså om den äldre kvinnans dubbla utsatthet ryms i dessa dokument. För att analysera policydokumenten användes Carol Bacchis policyanalysmetod What’s the problem represented to be?. Metodens teoretiska grund med avstamp i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har även varit en del av uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta kommunerna framställer våldet som ett könsneutralt problem. Undersökningen visar även att äldres våldsutsatthet till viss del förstås som en del av problemet våld i nära relation. Dock ses våld mot äldre i första hand som en konsekvens av den sårbarhet som ökad ålder kan innebära. Den äldre kvinnan var i princip obefintlig i policydokumenten, det saknas således ett intersektionellt perspektiv där den specifika risken med att vara just kvinna och äldre framkommer.

Bakgrund: Våld i nära relationer, särskilt mot kvinnor, är en global hälsoutmaning. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt och utförs av en partner. Nästan en tredjedel av världens kvinnor har utsatts för våld i nära relation. När dessa kvinnor söker vård är det sjuksköterskornas ansvar att rapportera händelsen. Studier visar att sjuksköterskor behöver bättre förutsättningar för att hantera dessa kvinnor och deras behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor på akutmottagning som utsatts för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt genomförd med en kvalitativ metod med induktiv ansats där tolv artiklar undersöktes med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier; att vara rustad och faktorer som hämmar som tillsammans byggdes upp av fyra subkategorier. Slutsatser: Bristen på kunskap, handledning och tid upplevdes som viktiga faktorer som påverkade arbetet med dessa kvinnor. För sjuksköterskor är tillgången till kunskap avgörande för att bygga upp självförtroende och kunna ställa relevanta frågor under mötet. Bristen på tydliga riktlinjer ledde till känslor av osäkerhet, medan tidsbegränsningen påverkade relationen mellan sjuksköterskan och kvinnan. / Title: The Nurse's Experiences of Meeting Women Who Have Been Subjected to Intimate Partner Violence – A Qualitative Literature Review Background: Intimate partner violence, particularly against women, is a global health challenge. It can be physical, psychological, or sexual and is perpetrated by a partner. Nearly one-third of the world's women have experienced intimate partner violence. When these women seek care, it is the responsibility of nurses to investigate and, if necessary, report the incident. Studies indicate that nurses need better support to address the needs of these women. Aim: To describe nurses' experiences of encountering women at emergency departments who have experienced intimate partner violence. Method: A literature review was conducted using a qualitative approach with an inductive approach, examining twelve articles using Friberg's five-step analysis.Results: The results presented two main categories; To be equipped and inhibiting factors. Which together were built up by four subcategories. Conclusions: The absence of knowledge, guidance, and time emerged as significant factors affecting encounters. Access to knowledge is crucial for nurses to build confidence and ask relevant questions during encounters. The lack of clear guidelines led to feelings of uncertainty, while time constraints affected the relationship between the nurse and the woman.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem som finns världen över. Våldet som sker kommer i olika former och har negativa konsekvenser för den våldsutövande, våldsutsatta och för samhället. Det är av stor vikt att utöka de preventiva och återfallsförebyggande insatserna för våldsutövare. Genom ökad kunskap om riskfaktorer hos våldsutövare kan personal inom människovårdande yrken lättare identifiera de individer som behöver vård och stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan orsaka en ökad risk att individer utövar våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt användes som metod och totalt 14 vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs beskrivning av analys i kapitlet ”Att göra en litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning” . Resultat: De huvudteman som framkom under analysen var ”Sårbarhet i form av hjärnskada, psykisk ohälsa och barndomstrauma”,” Bristande anknytning och svårighet att reglera känslor” och ”Alkoholkonsumtion samt behov av makt och kontroll”. Resultatet visade att huvudtemana kan vara faktorer som orsakar en ökad risk att individer utövar våld i nära relation. Slutsats: Faktorer som ökar risken att individer utövar våld i nära relation kommer sällan ensamma. För att möjliggöra ett effektivt arbete med våldsutövare är det av stor betydelse för personal inom människovårdande yrken att ha kunskap om dess komplexitet där samverkan mellan olika aktörer är av betydelse. Med fördjupad kunskap om eventuella riskfaktorer får yrkesutövare inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten en bredare förståelse som kan gynna arbetet med våldsutövare. / Background: Domestic violence is a major social problem that exists worldwide. The violence that occurs comes in various forms and has negative consequences for the perpetrator, the victim of violence and for the society. It is of great importance to expand preventive and relapse prevention efforts for perpetrators of violence. Through increased knowledge of risk factors in perpetrators of violence, staff in human care professions can more easily identify the individuals who need care and support. Aim: The aim of the study was to describe factors that may cause an increased risk of individuals practicing domestic violence. Method: A literature review was conducted and a total of 14 scientific articles were analyzed based on Friberg's description of analysis in the chapter "Making a literature review of quantitative and qualitative research". Results: The main themes that emerged during the analysis were "Vulnerability in terms of brain damage, mental illness and childhood trauma", "Lack of attachment and difficulty regulating emotions", "Alcohol consumption and the need for power and control". The results showed that the main themes can be factors that cause an increased risk of individuals practicing domestic violence. Conclusion: Factors that increase the risk of individuals practicing domestic violence rarely occur alone. In order to enable effective work with perpetrators of violence, it is of great importance for staff in human care professions to have knowledge of its complexity. With in-depth knowledge of possible risk factors, professionals in healthcare and social services gain a broader understanding that can benefit work with perpetrators of violence.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska konsekvenserna av våld i nära relationer förbarn som bevittnar det, samt vilka insatser och stöd som erbjuds till dessa barn.Genomförandet av studien involverade en kvalitativ systematisk litteraturgenomgångdär elva relevanta artiklar valdes för att besvara studiens syfte. Resultaten visar att våld inära relationer är ett bekymmersamt samhällsproblem som har allvarliga konsekvenserför barnen som utsätts för det. Utöver de omedelbara fysiska och emotionella skadornakan barnen också uppleva långsiktiga effekter på sin hälsa, välbefinnande ochlivschanser. Studien pekar på behovet av att förbättra systemprocesser och samarbetemed externa organisationer för att erbjuda ett omfattande stödnätverk för barn ochfamiljer påverkade av våldet. Studiens slutsats betonar behovet av ökad medvetenhetom de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av våld i hemmet för barn. Det ärviktigt att erbjuda tillräckligt stöd för att främja deras välbefinnande och framtidautveckling. Detta kräver en framåtblickande strategi för att förbättra situationen för barnsom bevittnar våld i hemmet.

The purpose of this essay has been to understand the experiences of people who are victims of domestic violence and especially a part of psychological violence called gaslighting. This is to achieve a deeper understanding for the phenomenon and to see if gaslighting can manifest itself in different ways. The qualitative research has been conducted by analyzing life stories through autobiographical literature. The qualitative content analysis was done using the normalisation process as theoretical view, where the concepts of internalisation, isolation and adaptation have been used.  The results of the study show that gaslighting essentially consists of confusing the victim and making them doubt themselves and their world view. It is a process that usually goes on for a long time. The experiences of gaslighting occur in different contexts, but mainly at home behind closed doors. Furthermore, the results show that the gaslighter can use several different methods to create self-doubt. These include crazy-making, silent-treatment, threats to leave the relationship and insults.

SAMMANFATTNING Introduktion Mäns våld mot kvinnor har under lång tid varit ett utbrett samhällsproblem. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att identifiera och erbjuda stöd vid våldsutsatthet. Kunskap om bemötande vid våld i nära relation ökar kvinnors benägenhet att berätta om sin utsatthet.  Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvård hos kvinnor som utsatts för våld i nära relation.  Metod En litteraturstudie med deskriptiv design och en kvalitativ ansats som grundar sig på tio orginalartiklar. De inkluderade artiklarna var publicerade mellan 2014-2024 och har analyserats tematiskt. Den teoretiska referensramen i arbetet utgörs av Hildegaard Peplaus interaktionsteori. Huvudresultat Resultatet synliggjorde våldsutsatta kvinnors upplevelser av faktorer som varit stödjande respektive hämmande i vårdens bemötande. Syftet besvarades i huvudkategorierna stödjande och hämmande faktorer, vilka innehöll fem respektive fyra underkategorier. Huvudkategorin stödjande faktorer täckte underkategorierna avlastning, tillit, information, samhörighet och tillgänglighet. Huvudkategorin hämmande faktorer täckte underkategorierna hotad integritet, bristande engagemang, diskriminering samt förminskande och skuldbeläggande.  Slutsats De primära resultaten i studien visade att hämmande faktorer har påverkat kvinnors relation till vården negativt och att stödjande faktorer har påverkat relationen positivt, vilket ökat kvinnors möjlighet att ta emot stöd. Kvinnor har genomgående beskrivit att raka frågor, initiativtagande och individanpassat stöd varit framgångsfaktorer i vårdens bemötande. / ABSTRACT Introduction Men's violence against women has long been a widespread social problem. The healthcare system has a responsibility to identify and offer support in cases of intimate partner violence. Knowledge of how to respond to intimate partner violence increases women's inclination to talk about their vulnerability. The aim The purpose of the literature study was to describe experiences of treatment from healthcare in women who were exposed to intimate partner violence. Method A literature study with descriptive design and qualitative approach based on ten original articles. The included articles had been published between 2014 and 2024 and have been analyzed thematically. The theoretical frame of reference in the work is Hildegaard Peplau's interaction theory.  Results The results showed female victims of intimate partner violence's experiences of supporting as well as inhibiting factors, in the treatment from healthcare. The aim was answered in the main categories supporting and inhibiting factors, which contained five, respectively, four subcategories. The main category supporting factors covered the subcategories unburdening, trust, information, affinity and availability. The main category inhibiting factors covered the subcategories threatened integrity, lack of commitment, discrimination, diminishing, and victim blaming. Conclusion The primary results showed that inhibiting factors have negatively affected women's relationship with healthcare and that supporting factors have positively affected the relationship, increasing women's ability to receive support. Throughout, women have described forward questions, taking initiative, and inividualized support as success factors in the treatment from healthcare.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem som påverkar miljontals kvinnor. Våldet förekommer i flera olika former, exempelvis fysiskt, psykiskt och sexuellt, och kan ha dödliga konsekvenser. Sjukvården behöver utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med att identifiera och hjälpa kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Sjuksköterskor har en viktig roll i detta arbete.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av det initiala samtalet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på nio kvalitativa studier. Datasökningen gjordes på Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskas med hjälp av Olsson & Sörensens granskningsmall. Analysen av artiklarna gjordes med inspiration av Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och sju underteman. De två huvudteman är: Försvårande och underlättande faktorer för att initiera samtal om våld i nära relation och Försvårande och underlättande faktorer för att genomföra bra samtal om våld i nära relation. Konklusion: Ämnet våld i nära relation väcker känslor hos patienter likaväl som hos sjuksköterskor. Det finns osäkerheter hos sjuksköterskor om hur man ska hålla det initiala samtalet om våld i nära relation och vad man ska göra med svaret. Tidsbrist och underbemanning är faktorer som bidrar till att samtal om våld i nära relation utelämnas av sjuksköterskor i deras arbete. Rutinmässiga frågor till alla kvinnliga patienter kan hjälpa sjuksköterskor att uppmärksamma våld i nära relation. / Background: Domestic violence is a global health problem affecting millions of women. Violence takes many forms, including physical, psychological and sexual, and can have fatal consequences. The health care system needs safe procedures to develop and ensure the quality of work with women who are exposed to domestic violence. Nurses play an important role in this work. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of the initial conversation with women who have been subjected to domestic violence. Methods: A literature study based on nine qualitative studies. The data search was done on Cinahl and PubMed. With help from Olsson & Sörensen's review template, the articles were quality reviewed. The analysis of the articles was done with inspiration from Friberg's analysis model. Results: The analysis resulted in two main themes and seven sub-themes. The two main themes are: Difficulty and facilitating factors for initiating conversations about domestic violence and Difficulty and facilitating factors for conducting good conversations about domestic violence. Conclusion:  The topic of domestic violence raises emotions in patients as well as in nurses. There are uncertainties among nurses about how to have the initial conversation about domestic violence and what to do with the response. Lack of time and understaffing are factors contributing to the omission of domestic violence conversations by nurses in their work. Routine questions to all female patients can help nurses to recognize intimate partner violence.

Protecting children from domestic violence is essential for ensuring their safety and well-being. School nurses are uniquely positioned to identify risks and exposure to domesticviolence through mandatory health examinations without the childrens guardians. This qualitative study with thematic content analysis design explores the role of school nurses inearly detection of domestic violence and their collaboration with social services when violence is identified. Data were collected through five semi-structured interviews with schoolnurses, analyzed using trauma theory and the theory of institutional logics. The results highlight the crucial role of school nurses in childrens lives by identifying and addressing domestic violence. Through regular health check-ups and the use of health surveys, they candetect early domestic violence and provide support, which is critical for childrens safety andwell-being. This study contributes to the discourse on preventive measures and collaborative approaches in safeguarding childrens well-being amidst domestic violence. / Att skydda barn från våld i nära relation är avgörande för att säkerställa deras säkerhet och välbefinnande. Skolsköterskor har en unik position för att identifiera risker och exponering för våld i nära relation genom obligatoriska hälsoundersökningar och att de möter barn utan vårdnadshavare. Denna kvalitativa studie med tematisk innehållsanalysutforskar skolsköterskans roll i tidig upptäckt av våld i hemmet och deras samarbete med socialtjänsten när våld identifieras. Data samlades in genom fem semistruktureradeintervjuer med skolsköterskor, analyserade med hjälp av traumateori och institutionella logiker. Resultaten belyser skolsköterskornas avgörande roll i barns liv genom att identifiera och hantera våld i nära relationer. Genom regelbundna hälsokontroller och användning av hälsoundersökningar kan de upptäcka tidigt våld i hemmet och ge stöd, vilket är avgörande för barns säkerhet och välbefinnande. Denna studie bidrar till diskussionen om förebyggande åtgärder och samarbetsaspekter för att säkerställa barns välbefinnande om våld förekommer.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem som drabbar många kvinnor varje år. Detta orsakar stora konsekvenser för deras hälsa och kan även leda till deras död. I distriktssköterskors uppgift ingår att arbeta hälsofrämjande för att lindra lidande, förebygga ohälsa samt att upptäcka våld i nära relation. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktsköterskors erfarenhet av att fråga och agera vid våld i nära relation i mötet med kvinnor i primärvård. Metod: En kvalitativ studie tillämpades med öppna frågor. Vid analysen av materialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskor saknar tydliga rutiner för att möjliggöra att frågan om våld i nära relation ställs, men att de ändå frågar vid tecken på eller misstanke om våld. De aspekter som skapar en känsla av trygghet för vid dessa svåra möten är stöttning av kollegor och chefer. Essensen av fenomenet byggs upp av tre kategorier: Vad påverkar att fråga eller inte fråga om våld i nära relation; Förutsättningar som möjliggör att frågan ställs samt Att agera efter att frågan ställs. Konklusion: Det behövs tydligare rutiner samt ytterligare kunskap för att möjliggöra för distriktssköterskor att i större omfattning fråga om våld i nära relation. / Background: Intimate partner violence is a global health issue that effects many women and their well-being each year and it can also cause their death. A district nurse’s task is to promote health, prevent suffering and to identify intimate partner violence.  Aim: The purpose of the study was to describe district nurses' experience of asking and acting on intimate partner violence in the meeting with women in primary care.  Method: A qualitative study was applied with open questions. A qualitative content analysis was used in the analysis of the material.  Findings: The result showed that district nurses lack clear routines to enable the question of IPV to be asked, but they do ask when signs of intimate partner violence are present. The aspects that make district nurses feel safe in those difficult meetings are support from colleagues and managers. The essence of the phenomenon is built up by three categories: What affects asking or not asking about intimate partner violence; Conditions that enable the question to be asked and Acting after the question is asked.  Conclusion: Clearer routines and knowledge are needed to enable district nurses to ask more extensively about intimate partner violence.

Våld i nära relation är ett utmanade samhällsproblem och präglas av komplexa känslomässiga relationer. Studiens syfte är att undersöka hur förtroende för och stöd från myndigheter samt privata sociala relationer kan ha påverkat kvinnor som lever eller har levt med våld i nära relation. Syftet berör även hur kvinnorna upplevde våldet och relationen till våldsutövaren. För att uppnå syftet har studien genomförts med kvalitativ metod, genom intervjuer med åtta kvinnor. Empirin har analyserats med hjälp av teorierna Sociala band, Socialt kapital, Livsvärld och system samt Beroende och medberoende. Sammanfattningsvis visade resultatet att stöd från både privata sociala relationer och myndigheter har varit avgörande för kvinnornas situation. Förtroendet som presenteras i resultatet påverkades genomgående av stöd och kunskapsnivån hos både privata sociala relationer och myndigheter. Upplevelserna som fångats upp via intervjuerna har även bidragit med en ingående förståelse av våldet och relationen till våldsutövaren, vilket har format kvinnornas upplevda stöd och förtroende. / Domestic violence is a challenging societal problem and is characterized by complex emotional relationships. The aim of this study is to investigate how trust in and support from authorities as well as private social relationships have influenced women who are or have been living with domestic violence. The purpose also includes how the women experienced the violence and their relationship with the perpetrator. To achieve this aim, the study was conducted using a qualitative method, through interviews with eight women. The empirical data has been analyzed using the theories of Social Bonds, Social Capital, Lifeworld and System, as well as Dependency and Codependency. In summary, the results showed that support from both private social relationships and authorities has been crucial for the women's situations. The trust presented in the results was consistently influenced by the level of support and knowledge of both private social relationships and authorities. The experiences captured through the interviews have also contributed to an in-depth understanding of the violence and the relationship with the perpetrator, which has shaped the women's perceived support and trust.