Syftet med studien är attundersöka vad som påverkar socialsekreterarens riskbedömningsarbete inom socialtjänsten med målgruppen våld i nära relation. Jag kommer även redovisa socialarbetarens handlingsutrymme i förhållande till standardiserat bedömningsarbete, redogöraför verktyget FREDA-bedömningsmetodersamt deövriga faktorer som påverkar bedömning. Syftet är även att kunna använda mig av enkäten för att undersökaom det finns ett samband mellan olika faktorer såsom tillförlitligheten av den egna bedömningenkopplad till erfarenhet och utbildning. För att kunna uppnå syftet besvaradestvå frågeställningar;hur ser socialtjänstens bedömningsarbete ut med våldsutsatta, särskilt vid användning av verktyget FREDA-bedömningsmetoder?Vilka faktorer utöver standardiseratarbete påverkar socialarbetarenshandlingsutrymme vid bedömning?Till uppsatsen har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie utifrån en deduktiv ansats.Enkäten bestod av 14innehållande frågor. Enkäten distribuerats ut via mejloch Facebook.se för yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar med riskbedömning av fortsatt våld i nära relation. Sammantaget skickades enkäten till samtliga 26 kommuner inom Stockholms ländär tiomedverkade. Dessavar fördeladepå 29 socialsekreterare. Enkäten besvaradesi sin helhet av 32socialsekreteraredär tre kom från okänd/okända kommuner i Sverige. Med hjälp av statistisk analysoch diagramhar resultatet sammanställtsochtvå olika korstabeller harutformats för att undersöka sambandsanalys. Enkäten uppnådde 86 %besvarade frågor i sin helhet.Resultatet har analyserats utifrånkunskapsläge, tidigare forskning samtLipskys teori omgräsrotsbyråkrati. Resultatetvisaratt majoriteten av socialsekreterareär överens om att det finns flera faktorer utöver bedömningsinstrument som påverkar riskbedömningen.Studiensslutsats landar i att majoriteten av socialsekreterare väljer att användasig av individuell bedömning med stöd av verktyget FREDA-bedömningsmetodersamt att det förs en diskussion om att faktorer, erfarenhet och utbildning/vidareutbildningarligger till grund för den individuella bedömningen. / The purpose of the study is to investigate what affects the social workers risk assessment work in the social service with the target group violence in close relation. I will also report on the social worker's extent of action in relation to standardized assessment work. I will be describing the tool FREDA assessment methods and the other factors that influence the social worker's assessment. The purpose is also to be able to use the survey to investigate whether there is a connection between various factors such as the reliability of one's own assessment and one's own assessment linked to experience and education. To achieve the purpose, two questions were answered; whatdoes the social services assessment work look like with violence, especially when usingthe tool FREDA assessment methods? What factors besides standardized work affect the social worker's scope for assessment?For the thesis I have used a quantitative survey study based on a deductive approach. The survey consisted of 14 containing questions and was distributed via e-mail and Facebook.se for professional social workers who work with risk assessment of continued violence in close relation. In total, the questionnaire was sent to all 26 municipalities in Stockholm County, of which ten participate. They were distributed to 29 social secretaries. The survey was answered in itsentirety by the 32 social workers, where three came from unknown / unknown municipalities in Sweden. Using statistical analysis and graphs, the results have been compiled and two different cross tables have been designed to investigate relationship analysis. The survey achieved 86% answered questions in its entirety. The results have been analyzed on the base of knowledge, previous research and Lipsky's theory of grassroots bureaucracy. The result shows that most of the social workers agree that there are several factors besides assessment instruments that affect risk assessment. The study concludes that the majority of social secretaries choose to use individual assessment with the aid of the tool FREDA assessment methods, and that there is a discussion that the factors of experience and education / further education are the basis for the individual assessment.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhälls- och individproblem både nationellt och internationellt. Många kvinnor världen över befinner sig i en våldsutsatt situation och mörkertalet är stort. Tidigare forskning visar att akutsjuksköterskor kan uppleva det känslomässigt svårt att bemöta kvinnor som lever med våld i nära relation samt att initiera ett samtal med dem. Däremot har vårdpersonal en unik position att kunna erbjuda dessa våldsutsatta kvinnor rätt stöd och hjälp när de söker sig till sjukvården.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som lever med våld i nära relation upplever bemötandet av vårdpersonal när de berättar om sin våldsutsatthet.  Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Elva artiklar granskades och analyserades med hjälp avBettany-Saltikov och McSherry's metod. Resultat: Tre områden identifierades vid bemötandet av kvinnor som lever med våld i nära relation: vårdande möte, icke vårdande möte samt vikten av stöd. Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig och ibland avgörande roll i bemötandet av kvinnor som lever med våld i nära relation. När kvinnan upplever ett dåligt bemötande med skuldbeläggande, misstroddhet och förminskande av våldet kan det få konsekvenser för kvinnans situation och liv. Upplevelser av att vårdpersonalen uppmuntrar, inger hopp, stödjer och vägleder på rätt sätt kan påverka kvinnan till att vilja och orka göra något åt sin situation. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälsoproblem för individer nationellt och internationellt. Många kvinnor runt om i världen lever med våld i nära relationer och den mörka siffran är hög. Tidigare forskning visar att akutsjuksköterskor kan ha känslomässigt svårt att närma sig kvinnor som lever med våld i nära relationer samt inleda ett samtal med dem. Å andra sidan har vårdpersonal en unik position för att kunna erbjuda dessa misshandlade kvinnor rätt hjälp och stöd när dessa individer söker vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som lever med våld i nära relationer upplever mötet med vårdgivare när de avslöjar våld i hemmet. Metod: En systematisk litteratur översyn genomfördes med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Elva artiklar granskades och analyserades med Bettany-Saltikov och McSherrys metod. Resultat: Tre områden identifierades som viktiga i mötet mellan kvinnor som lever med våld i nära relationer: det omtänksamma mötet, det icke-omtänksamma mötet och vikten av stöd. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal spelar en viktig och ibland avgörande roll i hanteringen av kvinnor som lever med våld i nära relationer. När kvinnan upplever ett dåligt möte där skuld, misstro och minimering av våldet uppstår kan det få konsekvenser för kvinnans situation och liv. Upplevelser där leverantörerna uppmuntrar, inger hopp, stöd och ger vägledning i rätt riktning kan påverka kvinnan att vilja och ha förmågan att göra något åt sin situation.

This study focuses on women’s own description of their experienced feelings. The described feelings in relation to being subjected to violence of a man in a close relationship. The standing points when working on the study has been that the women’s emotions can interfere with the opportunity to leave the violent man. The aim of the study is therefor to examine the emotions women experienced related to domestic abuse and how the emotions affect them. Furthermore, is this study based on theoretical grounds such as Symbolic interactionism, Mirror-image perception and Sociology of emotions. Secondary data has been collected based on autobiographies of women who has experienced violence of a man in a close relationship to obtain the purpose of the study. The data have then been analyzed in a thematic analysis which resulted in two main themes positive/neutral emotions and negative emotions. The result presents how the women experienced with violence described their feelings. The feelings can be understood in relation to the previous studies and presented theories. “Symbolic interactionism” as a standing point understands the result such as the described emotions of the women occurs through interaction with the violent man. The results show that the woman's emotions are dependent on the interaction with the violent man and that these are then created through isolation from the outside world and emotional ties. The emotions prove to be crucial for women as they greatly affect their ability to leave and their well-being. / Den här uppsatsen fokuserar på beskrivningar och berättelser av upplevda känslor från kvinnor som har varit utsatta för våld av en man de haft en nära relation med. I arbetet med uppsatsen är utgångspunkten att våldsutsatta kvinnors känslor skulle kunna påverka deras upplevda möjlighet att lämna relationen. Syftet är därför att ta reda på vilka känslor kvinnorna beskriver kopplat till våldsutsattheten och hur de påverkar dem. Vidare bygger uppsatsen på en teoretisk grund utifrån symbolisk interaktionism, jaget och spegeljaget samt emotionssociologiskt perspektiv. För att uppnå syftet med uppsatsen har sekundärdata samlats in från biografier av kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation av en man. Data har sedan analyserats i form av en tematisk analys som landat i två huvudteman, positiva/neutrala känslor och negativa känslor. I resultatet presenteras det hur kvinnor beskriver sina känslor utifrån att de har erfarenhet av våld utfört av en man i en nära relation. Det går att förstå dessa känslor utifrån tidigare forskning samt de utvalda teorierna som presenteras. Resultatet visar på att kvinnans känslor är beroende av interaktionen med den våldsamma mannen och att dessa då skapas genom isolering från omvärlden och känslomässiga band. Känslorna visar sig vara avgörande för kvinnorna då de i hög grad påverkar deras möjlighet att lämna och deras välmående.

Tidigare forskning om våld i nära relation berör främst mäns våld mot kvinnor. Det finns en kunskapslucka om förekomsten av och kunskapen om mäns våldsutsatthet. Majoriteten av studier om våld mot män omfattas av kvantitativa studier. Den här studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur våldet mot män i heterosexuella relationer tar sig uttryck och hur mannens uppbrottsprocesser kan se ut, för att jämföra det med den kunskap som finns tillgänglig om kvinnors våldsutsatthet. Studien syftar även till att undersöka vilken hjälp och stöd som finns att tillgå. De teoretiska utgångspunkter som används innefattar teorier om våld, normaliseringsprocessen, uppbrottsprocessen, norm- och genusteorier. Urvalet innefattar fem våldsutsatta män som tidigare erfarit våld i heterosexuell relation. Studiens resultat tyder på att samtliga former av våld förekommer i de relationer där män utsätts för våld. Deras uppbrottsprocesser överensstämmer väl med teorier om kvinnors uppbrottsprocesser, vilket antyder att männen upplever samma svårigheter att lämna relationen. Ett utmärkande drag för våldsutsatta män kan kopplas till normer och förväntningar på könsroller, samt att det bidrar till ökade skam- och skuldkänslor. Mörkertalet av våldsutsatta män kan därmed förklaras genom att män inte söker hjälp och stöd på grund av skam, lågt förtroende för rättsväsendet eller okunskap om vart de kan vända sig. De konsekvenser som framkommer till följd av våldet överensstämmer väl med forskningen om kvinnor, där konsekvenserna tenderar att bli långvariga. Genom att normalisera mannen som våldsutövare försvåras möjligheten för våldsutsatta män att få rätt hjälp att hantera eller komma ur den destruktiva relationen. / Previous research on intimate partner violence mainly concerns mens violence against women. There is a knowledge gap about the occurrence and knowledge of mens experience violence, the majority of studies are quantitative studies. This study aims to, through qualitative interviews, examine how the violence against men in heterosexual relationships takes form and how the processes of breakup can be compared with the knowledge available about womens violence, and investigate the available support. The theoretical perspectives include theories of violence, the normalization- and breakup processes, norm- and gender theories. The sample includes five mens experience on intimate partner violence in heterosexual relationships. The results indicate that all forms of violence occur to men subjected to intimate partner violence. The processes of breakup resembles the theories of womens processes, which indicates that men experience the same difficulties in leaving the relationship. A distinctive characteristic of men who are victims of intimate partner violence can be linked to the norms and expectations of gender roles and that contributes to increased shame and guilt feelings. The number of men exposed to violence can thus be explained by the fact that men do not seek help and support because of shame, low confidence in the legal system or lack of knowledge about where they can turn to for help. The consequences that result from the abuse are similar to research on women, where the consequences tend to be prolonged. By normalizing the man as the perpetrator, makes it difficult to get the right help and leave the destructive relationship.

Although the social issue of intimate partner violence has come to receive increased attention in the social debate in recent decades, there are still different ideas regarding who is to be actually considered a victim of it. Intimate partner violence is often to be assumed as a phenomenon that occurs in heterosexual relationships only, leaving the abuse in homosexual relationships to be trivialized. This study seeks to fill the gap of knowledge about intimate violence in lesbian relationships together with the aim of shedding light on the existing support efforts, the prevailing heteronorm and its impact on our perception of intimate partner violence.    Using semi-structured interviews with professionals who meet women that has been a victim of violence in a lesbian relationship we wanted to investigate in what ways their approach against the target group is affected by the professionals prior knowledge and the general heteronorm in our society. Furthermore, the purpose is also to investigate whether these factors may in turn influence how the support efforts for this target group are designed. The results of this study showed that the professionals do not always have sufficient adequate knowledge of the potential needs of the target group, which in turn may affect the support available to women who have been subjected to violence. Furthermore, the result is presented based on connections to previous knowledge and the theories Social Constructivism and Gender Theory. These theoretical perspectives were used in order to inherit a critical approach to norms and structures in the society, and through different concepts gain a deeper understanding of how different norms can become established in our society. / Även om samhällsproblemet våld i nära relation har kommit att få en ökad uppmärksamhet i samhällsdebatten under de senaste decennierna råder det fortfarande skilda föreställningar kring vem som faktiskt anses vara offer för det. Ofta antas våld i nära relationer vara ett fenomen som enbart inträffar i heterosexuella förhållanden, vilket gör att våldet i homosexuella relationer bagatelliseras och osynliggörs. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckan om våld i nära lesbiska relationer tillsammans med syftet att belysa befintliga stödinsatser, den allmänna heteronormen och dess påverkan på uppfattningen om våld i nära relationer.   Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som möter kvinnor som har blivit utsatta för våld i lesbiska relationer ville vi undersöka på vilket sätt bemötande av denna målgrupp påverkas av yrkesverksammas förkunskaper samt den allmänna heteronormen i vårt samhälle. Vidare är syftet även att undersöka om dessa faktorer i sin tur kan komma att påverka hur stödinsatserna för denna målgrupp utformas. Resultaten av denna studie visade på att de yrkesverksamma inte alltid har tillräcklig adekvat kunskap om målgruppens eventuella behov, vilket i sin tur kan påverka vilket stöd som finns att erbjuda kvinnor som har blivit utsatta för våld. Vidare presenteras resultatet baserat på kopplingar till tidigare kunskap och teorierna Socialkonstruktivism och Queerteorin. Dessa teoretiska perspektiv användes för att erhålla en kritisk inställning till normer och strukturer i samhället, och genom olika begrepp få en djupare förståelse för hur olika normer kan etableras i vårt samhälle.

Bakgrund: Att leva utan våld och diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet. Utsatthet för våld i nära relation orsakar negativa hälsokonsekvenser däribland depression, ångest samt en ökad känsla av skam. Kvinnor som varit med om våld i nära relation tenderar att söka vård för kroniska eller akuta skador orsakat av våldet. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan är bekväm i den professionella rollen för sjuksköterska-patientrelationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation upplever bemötandet i vården. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten genomfördes med originalartiklar, med kvalitativ ansats. Analysförfarandet var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys urskilde två kategorier: 1) Hälso- och sjukvårdspersonalens faktorer och egenskaper med underkategorierna: trygghet och tillit; lyssna; attityder samt; icke-påverkbara faktorer. 2) Samtalet och dess innehåll med underkategorierna: stöd och information; att få frågan samt; tid och rum. Slutsats: Mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan inge känsla av tillit och trygghet men även förstärka känslan av skam. Genom att inte skuldbelägga samt avsätta tid till kvinnan minskar känslan av skam. Vidare forskning bör fokusera på hinder för sjuksköterskor i bemötandet med offer för våld i nära relation. / Background: Living without violence and discrimination is a fundamental human right. Exposure to intimate partner violence causes negative health consequences including depression, anxiety and an increased sense of shame. Women who have experienced intimate partner violence tend to seek treatment for chronic or acute injuries caused by the violence. It is important that the nurses are competent in their professional role in order to foster the nurse-patient relation. Aim: The aim of this study was to investigate how women who have been exposed to intimate partner violence experience healthcare encounter. Method: The qualitative literature review was implemented with original articles, with a qualitative approach. The analysis procedure was a qualitative content analysis. Results: The analysis of the study distinguished two categories: 1) The healthcare professional factors and characteristics with the subcategories: safety and trust; listening; attitudes and; non-influencing factors. 2) The conversation and its content with the subcategories: support and information; to receive the question and; time and space. Conclusion: Meeting with healthcare professionals can generate a feeling of trust and safety, however, it can also increase a feeling of shame. When the healthcare professional does not impose guilt upon the woman and provides the time necessary, the feeling of shame is reduced. Further research should focus on the barriers for nurses in dealing with victims of intimate partner violence.

Mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt globalt problem som involverar länder världen över i att arbeta för att eliminera våldet. Socialarbetare tenderar att vara den professionella kontakt som våldsutsatta kvinnor vänder sig till för att få hjälp och stöd i deras problematiska livssituation. Arbetet med våldsutsatta kvinnor visar sig i tidigare forskning påverka socialarbetaren känslomässigt då mötet med dessa kvinnor ofta visar sig innefatta återberättelser av traumatiska upplevelser. Syftet med denna studie är att, genom en kartläggande litteraturstudie med internationell forskning publicerad mellan åren 2007–2021, undersöka och bredda kunskapsfältet gällande hur det dagliga arbetet med våldsutsatta kvinnor påverkar socialarbetare. Genom en tematisk innehållsanalys visar studiens resultat på att socialarbetare som arbetar med våldsutsatta kvinnor påverkas på flera sätt. Resultatet innefattar en påverkan i form av både psykologiska konsekvenser genom bland annat sekundär traumatisering och i den privata sfären då deras parrelationer och uppfattad världsbild också påverkas. Studiens resultat antyder även att arbetsrelaterade förutsättningar i form av socialt stöd och organisatoriskt ansvar påverkar konsekvensernas omfattning och därmed socialarbetares välbefinnande.  Utifrån indirekt exponering och psykologisk empowerment, vilket avser studiens teoretiska referensramar, förs en diskussion av studiens resultat utefter den tematiska innehållsanalysen. Diskussionen visar på hur indirekt exponering bidrar till en förståelse av de identifierade konsekvenserna som socialarbetare påverkas av i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Vidare redogör författarna för hur psykologisk empowerment bidrar till en förståelse för hur arbetsrelaterade förutsättningarna påverkar konsekvensernas omfattning. Studiens slutsats är att en omfattande utsatthet för socialarbetare kan identifieras, vilket ses som problematiskt då det äventyrar ett hållbart arbete med kvinnor som utsatts för våld i nära relation.

Mäns utsatthet för våld i nära relation har varit ett problematiskt ämne att undersöka ur ett forskningssammanhang inom socialt arbete under en lång tid. Tidigare forskning inom ämnethar visat hur mäns utsatthet för våld i nära relation har varit känt men försummats sedan 1970-talet. Av tidigare forskning presenteras en korrelation mellan bristande professionell kunskap och verktyg för att bearbeta problemet ur ett manligt perspektiv. Mäns utsatthet inom våld i nära relation har accepterats som en minoritet inom ämnet och har därför inte prioriterats på strukturell nivå, där maskulinitetsnormer inte tillåter män att vara utsatta. Samhällets aktörer visar även en tendens att förminska och ifrågasätta variabler som får mannen att framstå som offer i stället för förövare. Syftet med vår studie är att med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom ämnet våld i nära relation identifiera den kunskapslucka som präglar mäns utsatthet idag. Det insamlade materialet har bearbetats ur ett fenomenologiskt perspektiv med hjälp av Giorgis analysmetod. Analysen identifierade tre distinkta teman i vår empiri, som var handlingsutrymme, könsnormer och våldets innebörd och former. Med hjälp av dessa teman kom studentgruppen fram till att de samhällsnormativa strukturer kring maskulinitet som råder har en direkt påverkan på hur yrkesverksamma uppfattar hjälpsökande män, mer specifikt har de svårt att identifiera män som lever i utsatthet. Detta för att den normativa bilden av män är den som förövare. Studienvisar att denna problematik kan motverkas genom att arbeta inkluderande. Att i stället för att definiera behov av stöd och insatser på variabler som kön, bör dessa bestämmas utifrån denenskilda våldssituationen. Studentgruppens slutsats är att det finns mer att göra inom utsatthet för våld i nära relation, och anser att det behövs mer forskning inom ämnet utifrån mäns problematik, för att fördjupa kunskapen och bredda förståelsen.

I denna studie undersöks yrkesverksammas upplevelser av det sociala arbetet kring våld mot äldre kvinnor i nära relation, samt deras upplevelser avseende möjligheter och svårigheter för att nå ut till samt stödja dessa kvinnor. De delar som undersöks gällande våldet är de yrkesverksammas upplevelser om vilken kunskap och syn på våldet som finns hos såväl kvinnan som inom professionen, samt vilket stöd som finns att tillgå för den våldsutsatta äldre kvinnan. Utifrån en kvalitativ ansats har sex semistrukturerade intervjuer genomförts, respondenterna arbetar inom kommun samt region och möter på olika sätt äldre personer i sitt arbete. Det insamlade materialet från intervjuerna har tematiserats, kopplats ochanalyserats med hjälp av relevant forskning samt teorier om gräsrotsbyråkrati, normaliseringsprocess och intersektionalitet. Den befintliga tidigare forskningen inom ämnet våld i nära relation mot äldre kvinnor bekräftar det resultat som framkommit av denna studie. Samtliga intervjurespondenter uppger en brist på adekvat stöd och insatser för den äldre våldsutsatta kvinnan, svårigheter kring vem som har det primära ansvaret för det förebyggande och uppsökande arbetet, samt kunskapsbrist och fördomar om vem som blir utsatt för våld. Ett ytterligare perspektiv som lyfts i resultatet är synen på våld som kan påverkas av såväl normaliseringsprocesser som generationsskillnader. / This study examines professionals' experiences of social work in relation to domestic violence against elderly women, and their experiences of the opportunities and difficulties in reaching out to and supporting these women. The elements that are investigated regarding violence are the professionals' experiences of what knowledge and view of violence that exists both among the women and within the profession, as well as what social support that is available for the abused elderly woman. Based on a qualitative approach, six semi-structured interviews were conducted, the respondents work in municipalities and regions and meet elder people in their work. The collected material from the interviews has been thematized, linked to relevant studies and analyzed with theories of street level bureaucracy, the normalization process and intersectionality. The existing previous studies on the topic of domestic violence against elder women confirms the findings of this study. All interviewed respondents reported a lack of adequate support and interventions for the elderly woman, difficulties around who has the primary responsibility for prevention, and a lack of knowledge and prejudices about who is a victim of violence. An additional perspective that is highlighted in the results is that the view of violence can be affected by both normalization processes and generational differences.

SAMMANFATTNING   Enligt den internationella etiska koden för sjuksköterskor (ICN) så ska sjuksköterskan handla för att skydda enskilda personer när deras hälsa hotas av andras handlingar. Personer med demenssjukdom kan få svårigheter att uttrycka sina behov, vilket ställer krav på omgivningen att kunna läsa av kroppsspråk vid illabefinnande. Personcentrerad vård rekommenderas vid demenssjukdom. Äldre kvinnor med demenssjukdom löper dubbel risk än andra äldre att utsättas för våld i form av vanvård från vårdare. De utsätts oftare för våld av personer som är kända för dem snarare än en främling. Tecken på våldsutsatthet skiljer sig hos personer med demenssjukdom jämfört med andra våldsutsatta och de blir inte alltid bemötta och betraktade som ett brottsoffer. Våld kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller bestå av vanvård och försummelse och är ett allvarligt hot mot kvinnornas hälsa. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor 65 år och äldre med demenssjukdom, utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats. Resultatet baserades på sju intervjuer med sjuksköterskor, vilka arbetade i hemsjukvården inom kommunal vård- och omsorg. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, med stöd av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjudata.   Resultatet visade att de vanligaste våldsutövarna var makar/manlig partner. Ansträngd och utlämnad anhörigvårdarsituation kunde leda till våldsutövning. Kvinnornas våldsutsatthet förmedlades via kroppsspråket, beteendeförändringar och identitetsförvirring. Möten med våld kunde framkalla sårbarhet hos sjuksköterskor. Insikt om våld uppstod under intervjuerna: som till exempel vikten av lika omhändertagande som yngre våldsutsatta och erfarenheter kring specifik omvårdad. Att vård- och omsorgspersonal samt anhöriga får kunskap om demenssjukdomar och att öka medvetenhet om våld beskrevs som betydande i våldsförebyggande arbete. Likaså vikten av tidig information, utbildning och samtalsstöd till anhöriga. Sjuksköterskor kan möta äldre kvinnor med demenssjukdom som är utsatta för olika former av våld. Anhörigvårdare kan börja utöva våld mot kvinnorna som en konsekvens av livet med demenssjukdomen. Kvinnornas hälsa och identitet påverkas av våld och demenssymtomen kan förvärras. Dessa kvinnor får inte alltid samma omhändertagande som andra våldsutsatta yngre, vilket de har rättighet till. Viktiga delar i omvårdnaden av kvinnorna kan vara att inge trygghet och en känsla av inkludering. Även kontinuitet och personkännedom om kvinnorna kan vara av betydelse för att förebygga ohälsa. Anhöriga och vård- och omsorgspersonal behöver få kunskap om demenssjukdomar och våld för att kunna förebygga våld. Anhöriga är även i behov av tidig information och stöd från professioner inom hälso- och sjukvård och kommunal vård- och omsorg för att underlätta vårdarsituationen.   Nyckelord: Demenssjukdom, våld i nära relation, våldsutsatta äldre kvinnor, personcentrerad vård, intervjustudie / ABSTRACT   According to the international Code of Ethics for Nurses (ICN), a nurse should act to protect individuals when their health is being threatened by the actions of others. People with dementia may have difficulties expressing their needs, which imposes on the environment the ability to read the body language if not well-being. Person-centered care is recommended when suffering from dementia. Elderly women with dementia runs a double risk of violence than other elderly people to be subjected to violence in the form of neglect by carers. They are more often subjected to violence by people known to them rather than a stranger. Signs of abuse are different for people with dementia compared to others and people with dementia tare not always treated and regarded as victims. The violence can be mental, physical, sexual, economical, consist of neglect and they are all serious threats to women's health.   The aim was to describe the nurses' experiences of encounters with women of 65 years of age and older with dementia, victims of violence in close relationships in ordinary accommodation.   The study is conducted by a qualitative research approach. The result was based on seven interviews with nurses who worked in home care in municipal health care. Data were collected through semi-structured interviews, with the support of an interview guide. Qualitative content analysis was used to analyze interview data.   The results showed that the most common practitioners of violence were spouses/male partners. Situations of tension and lacking support for relatives could lead to violence. Women's vulnerability conveyed through body language, behavior change and identity confusion. Meetings with violence makes the nurses’ situation vulnerable too. Understanding of violence occurred during the interviews, as well as the importance of equality of care as younger battered and experiences around specific cared. If the health and social care staff and the relatives gain knowledge about dementia and increasing awareness of violence, the result is significant in violence prevention efforts. Likewise, was the importance of early information, education and counselling to relatives.   Nurses can meet elderly women with dementia who are exposed to various forms of violence. Family carer can begin to practice violence against women as a consequence of life with dementia. The health and identity of women are affected by violence and symptoms of dementia may deteriorate. These women do not always receive the same care as other younger people vulnerable to violence, for which they are entitled. Important aspects of the care of women can be to provide security and a sense of inclusion. Continuity and personal awareness of women can also be important for preventing ill health. Relatives and healthcare professionals need knowledge about dementia and violence in order to prevent violence. Relatives are also in need of early information and support from health care professions and municipal care to facilitate the care situation. Keywords: dementia, violence in close relationships, abused older women, person-centered care, interview study