No description available.

No description available.

The phenomena of cyber bullying is relatively new, but it is now more prevalent than ever as children today have access to the internet on a daily basis, in school as well as at home. Although cyber bullying is an increasing problem in today’s society, there seem to be few guidelines for teachers to follow when using the internet with their students in school. The purpose of this study is to investigate who, according to six teachers, has the responsibilities revolving cyber bullying – teachers or parents. There has not been very much research done revolving the issue. The questions that are going to be raised in this study are who the six interviewed teachers think is responsible for taking actions revolving cyber bullying, if there are any guidelines about how to work with the problem, if teachers and parent work together to prevent and act against cyber bullying and what kind of education teachers and parents get to increase their awareness about bullying and cyber bullying. This study is built on interviews with six teachers from three different schools. Two of the schools work with a bullying program that is based on Olweus methods against bullying. The third school has a collaboration with the organisation Friends. This study has its theoretical outcome in Olweus’ methods against bullying in general and Campbell’s definition of what cyber bullying means. Regarding responsibility this study is built on the definition of two different kinds of responsibilities, the moral kind and the legal kind. The conclusions of this study are that the responsibility is not something you can put on either the parents or the teachers, it is a shared responsibility between both parts since the children have access to the internet almost anywhere. There is also a need of guidelines regarding how to act in a case of cyber bullying as there are no known guidelines to turn to today. Some schools seem to have a collaboration between parents and teachers to prevent and act against cyber bullying, where other schools do not. The same schools that have that collaboration also seem to educate both teachers and parents about cyber bullying.

No description available.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan få utlopp både i hemmet och i skolan, både via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, så kallad nätmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkäter i två årskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, även om många också stött på nätmobbning. Vi har även sett att de redan vid ung ålder stött på både mobbning och kränkningar både i det verkliga livet och online.

Syftet med detta examensarbete är det ska ge en fördjupad förståelse för skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Jag ska också studera hur utvalda pedagoger definierar dessa begrepp och hur de ser på skillnaden mellan dem. Jag ska även undersöka hur utvalda skolor arbetar förebyggande mot traditionell mobbning respektive nätmobbning och om det görs på olika sätt. Metoden i examensarbetet är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och urvalet består av sex kvinnliga verksamma pedagoger. Resultatet visar att intervjupersonerna i min undersökning har en klar definition av vad traditionell mobbning innebär men den skiljer sig dock åt mellan dem. Deras definition av nätmobbning är dock mer diffus och de är mindre preciserade i sina svar. Det finns främst två aspekter som pedagogerna framhåller som de största skillnaderna mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Dessa är: var mobbningen utspelar sig samt innehållet i den. Traditionell mobbning menar de utspelar sig främst i skolan och kan vara av både fysisk och psykisk karaktär medan nätmobbning istället utspelar sig i hemmet och att den fysiska delen inte existerar. Utifrån resultatet kan man utläsa att skolornas förebyggande arbete mot mobbning främst riktar sig mot traditionell mobbning som sker på skolan. Arbetet mot nätmobbning tar betydligt mindre plats och är inte lika genomarbetad och rutinmässig. Detta tror intervjupersonerna beror främst på den bristande kunskapen om ämnet i fråga. Pedagogerna anser dock att mycket av arbetet om värdegrund och respekt även är förebyggande mot nätmobbning.

I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varit att undersöka vad föräldrar har för kunskaper om deras barns användning av Internet och om fenomenet nätmobbning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med nio informanter. Urvalet har varit föräldrar till barn i åldrarna 13-18 år. För analysen har symbolisk interaktionism använts. Resultatet visade att flera av föräldrarna hade bristande vetskap om deras barns användande av Internet. Flera beskrev Internet som okontrollerbart och upplevde en känsla av maktlöshet och att det var svårt att hänga med i utvecklingen som sker på Internet. Nätmobbning beskrevs som något som var enkelt genom att det går att vara anonym. Verktyg som föräldrarna upplevde sig behöva var mer information om nätmobbning och vad som finns på Internet för att få en bättre förståelse om ungas vardag på nätet

Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens attityder och uppfattningar om kränkande behandling på nätet, samt deras uppfattning om verktyg för att motverka mobbning som sker på nätet. Detta har studerats genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät som besvarats av personal arbetande på fritidshem i Sverige, samt genom två halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade fritidslärare arbetande i olika verksamheter i samma kommun. Utifrån studiens syfte har datamaterialet analyserats och presenteras under resultatdelen. Enkätstudien och intervjustudien presenteras enskilt under resultatdelen. I resultatet fann vi samband mellan enkätstudien och intervjustudien som därefter diskuteras under följande rubriker; En otrygg arena; där informanternas uppfattning är att internet inte är en trygg plats för barn att vistas på. Hur kommer man åt problemet; där resultatet visar att större delen av informanterna inte tror att ett barn som kränks på internet berättar det för en vuxen. Att finna intresse; som visar att det kan vara en svårighet att växa upp under olika tidsperioder, då barnens internetvanor har förändrats, samt Skolans ansvar; där det menas att det bör finnas utbildning från skolans håll som ger personalen verktyg för hur ett arbete mot kränkande behandling på internet kan se ut. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Den här studien handlar om det mycket aktuella ämnet nätmobbning och specifikt hur nätmobbning påverkar elevers trivsel i skolan samt hur lärare och andra vuxna kan hjälpa till att hantera och stödja den som blir utsatt i skolan och hemmet. Litteraturstudien belyser vad nätmobbning innebär, olika konsekvenser, vilka konsekvenserna kan vara samt hur nätmobbning kan förhindras. Vuxnas syn på ämnet undersöktes genom intervjuer med fritidslärare medan elevernas syn undersöktes genom en enkätstudie. Den här studien visar vad som kan hända när en människa utsätts för nätmobbing, samt varför detta sker på nätet snarare än ansikte mot ansikte. Resultatet visar att elever mellan nio-tio år inte är speciellt utsatta för nätmobbning och att trivseln inte är påverkad i någon större utsträckning. Kunskapen kring ämnet är dock låg bland fritidslärarna som intervjuades och ses mer som en lillebror till den vanliga mobbningen. Resultatet visade också att nätmobbning ökar i de högre årskurserna, det visar också att tjejer är mer utsatta än killar.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete mot nätmobbning. Problemet är intressant då elever i låg- och mellanstadiet är aktiva på digitala enheter och i många fall även på sociala medier. Detta medför en ny typ av mobbning, den digitala mobbningen, utöver den traditionella mobbning som alltid har funnits. Då fenomenet har vuxit fram de senaste decennierna och innebär nya utmaningar så är det intressant att veta hur yrkesverksamma lärare och blivande lärare uttrycker sig om problemet och arbetet med det. För att komma åt detta utgår studiens frågeställningar från hur begreppet nätmobbning definieras, dess omfattning och hur skolor arbetar med nätmobbning. denna studie har fyra lärare med behörighet i årskurserna F-3 eller 4–6 och fyra lärarstudenter med inriktning F-3 eller 4–6 intervjuats med kvalitativ metod. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. I den kritiska diskursanalysen analyseras en text utifrån dimensionerna text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie har intervjuerna analyserats utifrån textdimensionen. Resultaten visar att nätmobbning oftast beskrivs som något som sker upprepade gånger i form av elakheter och kränkningar på digitala enheter och sociala medier. Båda målgrupperna trodde även att nätmobbning eskalerar med åldern. Lärarna berättar om sina arbetssätt och det framkommer att skolorna som intervjupersonerna har erfarenhet av ofta arbetar mot mobbning genom samarbete mellan lärare, föräldrar och rektor, antimobbningsteam och anmälningar till rektor eller kommun. Ingen nämnde specifika arbetssätt mot nätmobbning, utan det handlade oftast om anmälningar och samtal mellan elever, skolpersonal och vårdnadshavare. I analysen framgår att intervjupersonerna ofta uttryckte en osäkerhet kring nätmobbning och dess omfattning, och både skolans och vårdnadshavares ansvar diskuterades också ofta. De ramfaktorer som identifierades i intervjuerna var vårdnadshavare, tid, skolans ledning och organisation samt kultur.