Allt fler fysiska produkter och tjänster blir idag digitaliserade, likaså socialakonstellationer och sociala mötesplatser. Människor ägnar stor del av sin tid påsociala plattformar där det kan handla om att kommunicera med vänner, skapanya bekantskaper eller underhålla sig med filmklipp. I takt med att användandetav sociala plattformar har ökat har även mobbningen, som tidigare skett i fysiskmiljö, även förflyttat sig till sociala plattformar. Detta är ett samhällsproblem dånätmobbning kränker och påverkar individers psykiska välmående negativt, därungdomar är den mest utsatta gruppen. En av utmaningarna ligger i attindividerna som utför kränkningar inte är medvetna om sitt agerande och vilkakonsekvenser det leder till, då kommunikationen sker asynkront och socialasignaler som en ledsen blick inte är lika påtagliga genom en skärm.Genom en designorienterad studie ämnade vi undersöka hur nätmobbning kanförebyggas på sociala plattformar. Studien inleddes med en litteraturstudie därbefintliga designprinciper identifierades. Dessa designprinciper implementeradesi en prototyp för att testa hur väl de går att applicera på en existerande socialplattform, samt hur väl de fungerar i syfte att förebygga nätmobbning. Studiensresultat bidrar till utökad kunskap kring hur designprinciperna kan implementeraspå sociala plattformar samt hur de kan designas för att förebygga nätmobbning.

För att besvara mina frågeställningar om och i vilken omfattning kränkning via internet och sociala medier som verktyg förekommer i skolmiljö, gjorde jag en undersökning bland elever i mellan- och högstadiemiljö i form av en enkät. För att utveckla en förståelse för fenomenet har även intervjuer med skolpersonal genomförts. De flesta eleverna och deras lärare var eniga om att mobiltelefoner används som ett redskap vid kränkning, men var osäkra på hur pass utbrett detta är.  Resultaten tyder dock på att många elever blir kränkta i skolan genom internet och sociala medier. I min studie hade 25 % av eleverna upplevt obehag till följd av någon annans användning av mobiltelefonen. Pojkarna i studien kränktes i högre utsträckning än flickorna, vilket är motstridigt med tidigare forskning. Pojkarna uppgav sig även publicera mer på internet och deras föräldrar visste i lägre grad vad de gjorde på internet. Idag är eleverna aldrig fredade från kränkningar och hot, få elever i min undersökning stängde av telefonen ens på natten. Anvarsfrågan är otydlig, ligger den hos hemmet eller skolan? Detta avspeglas i intervjuerna av skolpersonalen som upplever mobiltelefoner som ett problem i skolan och reglerna som luddiga. Dessutom upplever jag att skolpersonalen efterfrågar föräldrarnas ansvar i frågan då de flesta kränkningarna sker utanför skolan. Det finns inga tydliga gränser och det krävs att vuxna hänger med i den tekniska utvecklingen för att förstå och skydda dagens unga.

Den snabba tekniska utvecklingen i samhället och ett internetanvändande som gått ner i åldrarna gör att det är svårt för skolor att följa med i utvecklingen. Även om kränkningar på nätet och nätmobbning är ett allvarligt problem så erbjuder internet också otroliga möjligheter för sådant som lärande och identitetsskapande.Syftet med denna studie var att undersöka lärare och elevers uppfattningar om kränkningar på nätet och nätmobbning, samt hur dessa skiljer sig åt. Syftet var även att studera hur lärare och representanter från elevhälsan ville utveckla det förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet och nätmobbning samt hur elever uppfattade detta arbete.   Sex semistrukturerade intervjuer med två lärare, två representanter från elevhälsan och två mindre elevgrupper har genomförts på två olika skolor. Databearbetningen har skett genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet ses att lärare och elever uppfattade begreppet kränkningar på nätet och nätmobbning på skilda sätt.Studien visade även att lärarna såg anonymiteten som det stora problemet medan eleverna lyfte fram kamraters brist på nätetikett som ett stort bekymmer. Det blev tydligt att lärarna och eleverna inte hade samma uppfattning om det förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet och nätmobbning. Även om lärarna inte ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att på ett effektivt sätt arbeta förebyggande, upplevde de ändå att ett förebyggande arbete förekom. Eleverna uppfattade dock inte att det förekom något förebyggande arbete. För att kunna säkerställa ett effektivt förebyggande arbete mot kränkningar på nätet och nätmobbning ansåg respondenterna att utbildning var centralt och något som behövs i stor utsträckning. Mer forskning behövs inom ämnet förebyggande arbete mot kränkningar på nätet och nätmobbning.

Detta arbete har som syftet att ta reda på hur barn i åldrarna 7-11 år använder sig av de sociala medierna, i hur stor utsträckning och vad de har för erfarenheter av detta. Förutom det vill jag ta reda på hur de sociala medierna påverkar elevernas hälsa och mående i åldrarna som jag har valt att fokusera på. Jag är även intresserad av att ta reda på hur man arbetar och talar om de sociala medierna i skolan. Vad man ska tänka på och vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med dessa. Det empiriska materialet består av en kvantitativ enkätundersökning med elever i en årskurs 3 samt 4 kvalitativa intervjuer med både lärare och kuratorer. Utifrån det resultatet som jag fått genom tidigare forskning, enkätundersökningen och intervjuerna så har jag kunnat se ett samband mellan användandet av sociala medier och barnens hälsa och mående. Barn är idag uppkopplade ca 2-3 timmar per dag och kan där ta del av otroligt mycket information. När det handlar om barn i de yngre åldrarna och utsatthet och nätmobbning så handlar det oftast om att det sker via spel, att barn får utstå elaka kommentarer från en motspelare. Det är också vanligare med enstaka, enskilda kommentarer istället för en långdragen, ständigt pågående nätmobbning. Lärare behöver bli mer uppdaterade om hur eleverna använder de sociala medierna och hur de kan arbeta med det i skolan. Sommaren 2018 träder en ny, uppdaterad läroplan i kraft och förhoppningsvis leder den till att ämnet tar mer plats i undervisningen och att lärare får möjligheten attutveckla sina kunskaper om detta.

Bakgrund: Internetanvändandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebära en risk att bli utsatt för nätmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nätmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingår att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nätmobbning påverkar elevers hälsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor. Data analyserades med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I analysen framkom att nätmobbning på olika sätt bryter ner elevers välbefinnande. Detta genom att den tär på eleverna, påverkar självbilden, orsakar självdestruktivt beteende och skapar stress. Den kan även påverka utsatta elevers sociala relationer genom att den skapar bristande tillit, utanförskap och i att de uppvisar utåtagerande beteende. Slutsats: Skolsköterskornas erfarenheter stämmer väl överens med tidigare forskningsresultat där barn och ungdomar beskriver hur de påverkats av nätmobbning. Nätmobbning påverkar ibland inte bara den utsatta eleven utan kan även uppfattas som en kollektiv kränkning mot en hel grupp eller familj. Enligt författarna kan nätmobbning ses som en riskfaktor som kan påverka elevers känsla av sammanhang och därmed påverka deras hälsa negativt. / Background: The use of internet offers an arena for social interaction but can imply a risk of being subjected for cyberbullying. Several children and youth describe negative emotional and psychological effects as a cause of cyberbullying. It is a part of the school nurse responsibility to work proactive and health- promoting with physical, psychological and social environment in the school.Aim: The purpose of the study was to describe school nurses experience of how cyberbullying affects health of pupils in intermediate- and senior level.Method: Data collection was made by qualitative interviews with seven school nurses. Data was analyzed using an inductive approach to a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).Results: The analysis showed that cyberbullying has a deteriorating effect on pupil’s wellbeing in various ways. It drains the pupils mentally, affects the self-esteem, causes self destructive behavior and creates stress. It can also affect exposed pupils social relationship by the way it causes degraded self confidence, alienation and acting out behavior.Conclusion: The school nurses experience matches the results from earlier research studies where children and youth describe how they are affected by cyberbullying. Cyberbullying may sometimes affect not only the exposed pupil but also be regarded as a collective insult against a whole group or family. According to the authors, cyberbullying may be seen as a risk factor which can affect the pupil’s sense of coherence and thus affect their health in a negative way.

Do children, who are supporter of comradeship, think that working to prevent cyber bullying may be a task for them? This study describes, from a child’s perspective, how a supporter of comradeship can be supportive in the preventive work against cyber bullying. This study will also define the phenomena bulling and cyber bullying, the difference between them and where they can be seen. I will also describe the supporters of comradeship are elected, the information they get from school and how adults at school help them to plan their work. The schoolconsider, of course, the Swedish school law towards (against) bulling and insulting behavior and the school is also visited by inspectors from the Swedish National Agency for Education. The idea to do this study came arise, from a lesson when we discussed, with the pupils, a problem that had happened the day before, after school. It was a problem that was difficult to solve and it was an interesting problem to discuss. I have been interviewing the supporters in group and in pairs. The supporters at the school think that cyber bullying might be a task for them to work with in a preventive way as well as the work to prevent bulling at the schoolyard still is important.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka hur nätmobbning definieras och skiljer sig från den traditionella mobbning som oftast sker på skolgården, samt undersöka vilka konsekvenser nätmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka åtgärdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har använt mig av en litteraturstudie där jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna på engelska, samt studerat några svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns både samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning samt att vi i Sverige har en hel del åtgärdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nätmobbning. Det visar sig även att det finns åtgärder och åtgärdsprogram som både har positiva och negativa effekter. Konsekvenserna kan bli stora och svåra för både de som utövar mobbning och de som blir mobbade och det är tydligt att vi i skolan behöver en djupare kunskap när det gäller barn och unga på Internet och hur vi bör hantera problematiken som kommer med nätmobbning och kränkningar på nätet.

Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer – nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter.

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om elevers upplevelser av på nätet. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever i grundskolan, resultatethar sedan delats upp tematiskt. I resultatet framkommer det att elever upplever att negativa handlingar sker på nätet. Alla har inte själva blivit utsatta men en stor del av informanterna i studien berättar om andra i deras närhet som blivit utsatta. Studien visar även att eleverna har egna strategier för att hantera de negativa handlingarna. Det framkommer också preferenser för vilka personer eleverna vänder sig till för stöd.

Syftet med detta kandidatarbetet är att hitta ett sätt att spåra och förebygga nätmobbning med hjälp av självinlärningssystem, webbteknologier och antimobbningsmetoder. Uppsatsen tar även upp problematiken kring mobbning i skolor, nätmobbning och ansvarstagande inom utvecklande av webbapplikationer. Denna studien går vidare in på olika typer av nätmobbning, dess effekter, fall, system som motverkar nätmobbning och generellt om självinlärningssystem. Studien går även in på djupet vad det gäller metoder vi har använt för att spåra och förebygga nätmobbning, också vidare in på hur vi har arbetat för att ta fram en prototyp. Den här prototypen är ett exempel på hur nätmobbning skulle kunna spåras och förebyggas. Med detta skrivet är vår slutsats att det är möjligt att spåra och förebygga nätmobbning med hjälp av webbteknologier, självinlärningssystem och antimobbningsmetoder. Det handlar huvudsakligen om att ta ansvar för förutsättningarna användarna får av utvecklare i ett givet system. När utvecklare förstår sitt ansvar är det lättare för dem att inse problemen som kan uppstå när användarna blir utsatta för deras system. Vi drog även slutsatsen att det är viktigt att låta användarna själva ta en aktiv ställning i vad som kan räknas som nätmobbning för att främja vårt egna självinlärningssystem.