<p>Researrangörer har under en lång tid distribuerat sina produkter genom resebyråer eftersom det innan internets uppkomst var det bästa alternativet. Frågan är dock om resebyråns tjänster räcker till för att researrangörer i dagens priskänsliga och konkurrenskraftiga samhälle finner det lönsamt att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer när siffror tydligt visar på att tillväxten och framtiden finns på internet. Uppsatsens syfte är att ur researrangörers synvinkel undersöka betydelsen av att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer då trenden går mot ett virtuellt samhälle. Den teoretiska ramen hämtas från litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter rörande turismens produktionssystem (TPS), nätverkssamhälle och turismdistribution. Kvalitativa intervjuer med ett antal branschaktörer har sedan fått ligga som grund till uppsatsens empiri tillsammans med en kvantitativ undersökning bland researrangörer. Resultatet visar på en relativt stor spridning bland researrangörers ställningstagande gällande den traditionella resebyråns betydelse. Beroendet av fysisk försäljning tenderar att bero på reseproduktens komplexitet. Varje researrangör måste se till sin egen situation och göra en bedömning av vilka distributionskanaler som är mest gynnsamma. Åsikterna kring disintermediering blir därför svåra att generalisera. Vad majoriteten dock tycks vara överens om är att den traditionella resebyråns betydelse kommer att fortsätta minska och att användandet av internet och sociala medier som distributionskanal av turismprodukter ytterligare kommer att öka i framtiden.</p>

Denna studie undersöker hur B2B-mikroföretag i mediebranschen ser på marknadsföring och relationsbyggande via sociala medier samt nätverkande och word of mouth. Syftet är att bidra till en ökad medvetenhet om hur de nämnda kanalerna kan användas i marknadsföringssyfte samt vilken roll nätverkande och kundrelationer har för B2B-mikroföretag. Studien är en kvalitativ studie med fenomenologin som undersökningsmetod. Den har en induktiv ansats och metoden som har använts för insamlandet av empiriskt material är intervjuer med sju respondenter från sex företag. Resultatet visar att användandet av sociala medier är viktigt för B2B-företag i mediebranschen när det kommer till varumärkesbyggande. Emellertid bör sociala medier främst ses som en portfolio och en informationskanal där företaget visar vad de kan, snarare än en marknadsföringskanal. Resultatet talar för vikten av relationsbyggande och nätverkande som den viktigaste aspekten för B2B-mikroföretag i mediebranschen för att etablera nya kundkontakter och bibehålla befintliga. Kunden bör ses som en samarbetspartner snarare än enbart en kund och för att lyckas krävs långsiktigt relationsbyggande. Slutsatsen är att B2B-mikroföretag bör satsa på nätverkande och relationsbyggande via fysiska möten och word of mouth och använda sig av sociala medier som ett komplement till detta för att kunna visa sin kompetens och stärka varumärket. / This essay examines how B2B micro companies in the media industry looks at social media, networking and word of mouth as a marketing tool and to build relationships with their customers. The study aims to contribute with an increased awareness of how social media can be used for marketing purposes and what impact networking and customer relations have for B2B companies. The study is based on a qualitative method and uses phenomenology as research method. It has an inductive approach and the method used for the gathering of empirical data is interviews with seven respondents from six different companies. The result shows that the use of social media is important for brand building for B2B companies in the media industry, but should primarily be seen as a portfolio where the company shows what they can do and to provide information, rather than a marketing tool. The result indicates that relationship building and networking are the most important aspects for B2B companies to establish new customer relationships and maintain existing ones. The customer should be seen as a partner rather than just a customer and in order to succeed, long-term relationship building is required. The conclusion is that B2B micro companies should focus on networking and relationship building through physical meetings and word of mouth, but use social media as a complement to this to be able to demonstrate their competence and strengthen the brand.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nordiska nationella destinationsorganisationernas digitala nätverk och därefter analysera hur nätverket och de olika plattformarna används för att slutligen diskutera på vilket sätt det går att generalisera ett optimalt nyttjande av nätverk för destinationskommunikation. Frågor som som använts för att undersöka detta är: Hur ser de nordiska ländernas nationella destinationsorganisationers digitala nätverk ut? Hur har nätverkssamhällets trender influerat de nordiska ländernas nationella destinations- kommunikation? Nätverk och nätverkssamhälle är den teoretiska ram som undersökningen utgått från. Närmare bestämt är det Van Dijks teorier om de trender som finns i dagens nätverkssamhället som ligger till grund för undersökningen. Med turismbranschen och deras digitala nätverk som undersökningsobjekt var det även relevant att ta hänsyn till branschförutsättningar och det som förespråkas inom strategisk kommunikation för sociala medier. Metoden som använts för att genomföra studien är kvantitativ nätverks- och innehållsanalys. Studien visade att de nordiska nationella destinationsorganisationer följer nätverkssamhällets trender på många punkter samtidigt som det finns utrymme att utvecklas mer. De använder medvetet användargenererat innehåll, för dialog och har ett visuellt uttrycksätt. Nätverken skulle kunna ha en högre täthet och/eller utveckla den personliga anpassningen. Den koncentrationen av valda kanaler, innehåller de populära ”Big Three ” – Facebook, Twitter och YouTube. De nordiska länderna har goda förutsättningar för att vara i framkant med den nätbaserade kommunikationen då Internet används i hög grad i alla nordiska länder, vilket genererar en hög Internetmedvetenhet i dessa länder. Trots detta finns det inte en tydligt bild av att organisationerna använder sitt digitala nätverk optimalt utan variationerna i användandet ger utrymme för alla länder att hitta utvecklingsmöjligheter. / The purpose of this paper is to identify the Nordic national destination organizations' digital networks. After analyzing the network and the different platforms the result is used to discuss how we can generalize an optimal utilization of a destination network. Questions that were used for this this were: What does the Nordic countries' national destination organizations digital network look like? And, How has social networking trends influenced the Nordic countries' national destination communication? The theoretical framework that was used for this research was network analysis and the Network Society. Van Dijk's theory about the trends that exist in today's networked society was specifically used as base for this research. With the tourism industry and its digital network as a subject, it was also relevant to take into account the industry conditions and what is advocated within strategic communication for social media. The method used to conduct the study is quantitative network analysis and content analysis. The study showed that the Nordic national destination network society organizations follow the trends in many ways, but there is capacity to develop it even more. They consciously use user-generated content, converse and use visual content for expression. The networks could have a higher density and/or develop the idea of ”personalization” more. The concentration of selected channels, includes the popular "Big Three" - Facebook, Twitter and YouTube. The Nordic countries are well placed to be at the forefront of the online communication as the Internet is widely used in all the Nordic countries, which generate a high Internet awareness in these countries. Despite this, there is not a clear picture of the organization using their digital network optimally. The variations of how the organizations use their networks shows that all of the countries can find opportunities for even more progress.

I föreliggande studie har immigranters identitetsskapande på digitala medier undersökts.Vidare har detta satts i relation till en integrationsprocess i det svenska samhället. Detteoretiska ramverk som legat till grund för studien är det digitala nätverkssamhället,diaspora, hybridaidentiteter samt kollektiva identiteter. Empirin samlades in genomfenomenologiska halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter från treolika länder, fyra män och en kvinna, i åldrarna 23-33. Intervjuerna hölls i Malmö underperioden mars-april 2017 och varierade i längd mellan 30-60minuter. Resultatet visar på attdigitala medier främst var användbara gällande identitetsskapning gentemot hemlandet.Genom det digitala nätverkssamhället möjliggjordes kontinuerlig kontakt med hemlandetvia olika sociala medier. Vidare frambringade den digitala diasporan en omförhandling avtidigare identiteter samt en positionering till identiteter i Sverige. De digitala verktygenmöjliggjorde genom den digitala diasporan en hybrididentitet. / The present study has examined immigrant’s identity shaping on digital media.Furthermore, the identity process has been put in relation to an integration process into theSwedish society. The theoretical framework in the study includes ‘the digital networksociety’, ‘diaspora’, ‘hybrid identities’ as well as ‘collective identities’. The empirics wascollected through qualitative phenomenological half structured interviews and were heldwith five participants, four men and one woman, from three different countries in the agesbetween 23-33 years old. The interviews were conducted in Malmö during March-April2017 and lasted between 30-60minutes. The results show that digital media foremost werebest used regarding identity negotiation towards the homeland. Through the digitalnetwork society, a continuous contact with the homeland were made possible through theuse of social medias. Furthermore, the digital diaspora brought forth a negotiation of oldidentities and a positioning in the Swedish context. Additionally, the digital tools madehybrid identities possible through the digital diaspora.

Authors: Phia Bergdahl &amp; Karin Tydén Title: This is the era of the personal brand – a study about the role of a personal brand in a professional context in modern society Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 54 Background In pursuit of being unique and stand out, it has become fashionable to market yourself as a personal brand. According to some experts on the subject, this has become a necessity for survival in the tough competition about the jobs and the customers. With Internet and social media as a natural element in our society, we also have to relate to these channels when it comes to communicating ourselves. Purpose The purpose of this study is to examine the role of the personal brand in a professional context in modern society and to explore Internet involvement in communicating the brand. Theories We have used Bauman’s theory of “consumer society”, how we live in a society where we are both the consumers and the goods consumed. We have also used Castells’s theory of "network society" and how its growth is changing our culture. We have also used some general brand theories. Methodology Our study is based on two methodological approaches. We have chosen to use a qualitative study consisting of interviews with experts within the field, and a quantitative study in the form of a questionnaire with a strategic selection of respondents. Conclusions A personal brand plays a significant role in today's society, both professional and private. A strong personal brand reflects who the individual are, what the person stands for and contribute to the environment. It is a contributory factor for success in business and in the creation of identity. Internet and social media are good tools to communicate the personal brand. Regardless of financial means or status in society, the individual can build a platform to spread the message. The purpose of the visibility is important and it must be kept in mind that these channels may not only increase, but also reduce the credibility. Key words Personal brand, branding, communication, Internet, social media, consumer society, network society

Problembakgrund och syfte: Sociala medier breder i allt större omfattning ut sig i samhälletoch skapar därmed nya kommunikativa spelregler vilka den vetenskapliga sfären behöver förhålla sig till. Mot bakgrund av denna utveckling är det intressant att ur ett samhälls- ochmedieperspektiv studera hur universitet och högskolor arbetar med tredje uppgiften nämligen att föra ut forskning till en publik utanför den vetenskapliga sfären. Syftet med denna studie var således att undersöka hur forskningskommunikatörer och forskare arbetar med och resonerar kring att synliggöra forskning externt genom sociala medier.Metod och material: Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 12 respondenter varav fyra är kommunikatörer och åtta är forskare inom Malmö universitet.Resultat: Studiens resultat visar på att forskare och forskningskommunikatörers grundsyn iarbetet med att sprida forskning till det omgivande samhället består av två delar; att kommunicera forskning till berörda grupper samt att forskare och forskning bör synliggöras i samhällsdebatten. I arbetet med att nå de uttalande målen har två framträdande strategier identifierats. Sociala medier används som ett verktyg för att nätverka och bygga relationer med definierade primära målgrupper samt används för att lyfta fram forskning och ge den medialt utrymme i de traditionella nyhetsmedierna och därmed nå ut med forskning brett till det omgivande samhället. Resultatet visar också att forskningskommunikation genom sociala medier omges av olika personliga och organisatoriska incitament. Slutligen visar resultatet på att sociala medier bedöms vara av särskild betydelse när det kommer till att synliggöra formella vetenskapliga publikationer till en bredare publik. Sociala medier används därmed som ett komplement och som en del av övrig forskningskommunikation och forskningskommunikativa aktiviteter. / Background and objective of study: In a contemporary era of a progressive mediadevelopment, an increasing number of people are accessing information through social mediaand therefore its interesting, from both a societal and media perspective, to study how research communication is changing, and in what way the science outreach is adapting to this new media landscape. The purpose of this study was thus to investigate how research communicators and researchers make research visible externally through social media.Methods: The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with 12respondents, four communicators and eight researchers from Malmö University.Results: The study's findings show that researchers' and research communicators' basic beliefs in the dissemination of research to the surrounding community consist of two parts; tocommunicate research to relevant groups and to make researchers and research visible in thepublic debate. In the process of reaching the statement goals, two prominent strategies have been identified. Social media is used as a tool for networking and building relationships with defined primary target groups and is used to highlight research and provide media space in the traditional news media and thus reach out to the surrounding community with scientific research.The result also shows that research communication through social media is surrounded by different personal and organizational incentives. Finally, the result shows that social media is considered of particular importance to make formal scientific publications visible to a broader audience. Social media are thus used as a complement and as part of other research communication activities.

Denna kvalitativa flerfallsstudie syftar till att skapa en fördjupad förståelse av digitalt socialt arbete. Vi vill undersöka det digitala kunskapshöjande arbetet och det digitala stödet så som det beskrivs på stödorganisationerna Bris, ECPAT och Storasyster hemsidor, avseende barns sexuella utsatthet på internet. Studiens material analyseras med hjälp av tematisk analys .Resultatet presenteras genom två centrala teman, digital informationsspridning och digitala praktiska åtgärder med tillhörande fem subteman. I diskussionen diskuteras stödorganisationernas digitala arbete utifrån teorin om nätverks- och informationssamhälle. Slutsatsen visar att stödorganisationernas informationsspridning på deras hemsidor görs i nätverkssamhället där individer kopplas samman via nätverk. Storasysters “onlinesyster” och“onlinebror” är mer lik massamhällets uppbyggnad med starkare kontakter, medan ECPATs“ snabbhjälpen” och Bris “brisboten” är mer lik nätverkssamhällets ideal med minimal kontakt. Uppsatsen har skapat en fördjupad förståelse av variationer av digital informationsspridning samt av digitalt stöd. / This qualitative multi-case study aims to create an in-depth understanding of digital socialwork. We want to examinate the digital knowledge-raising work and digital support as described on the support organizations Bris, ECPAT and Storasyster websites, regarding children's sexual vulnerability on the internet. The material of the study consists of supportorganizations’ websites and digitally published texts that are analyzed using thematic analysis. The discussion highlights the support organizations’ digital work with the theory ofnetwork and information society. The conclusion shows that the support organizations’ dissemination of information on their websites is done in the network society where individuals are connected via networks. “Onlinesyster" are more similar to the mass society with stronger contacts, while "snabbhjälpen" and "brisboten" are more similar to the ideal ofthe network society with minimal contact. The thesis has created an in-depth understanding of variations in digital information dissemination as well as digital support.