This paper discuses three different freakshow-attractions at the amusement park Gröna Lund in Stockholm during the 20th century; two tribes from the African continent, the exhibit of people with dwarfism and all female striptease. These attractions have been examined with international and intersectional perspective aswell as their effect on the possible heritage status of the amusement park Gröna Lund and their part in creating a so-called dissonant heritage. The thesis does not examine individual freaks or the amusement often refereed to as burlesque that also was an important part of the amusement park Gröna Lund. By studying the amusement park Gröna Lund’s company archive at the Centre for business history in Stockholm I found the main source material for this thesis. This material consisted of pictures, commercial flyers given out at exhibitions, advertising banners and articles from various Swedish newspapers. The material has then been exposed to both textual and image analysis. The result is that the human attractions at Gröna Lund can, and should, be seen as a part of an international freakshow market - although influenced by social and political trends and institutions. I also argue that the amusement park, and the human attractions are a part of a dissonant heritage, a more intersectional Swedish heritage. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Problemformulering och syfte: En kris ställer hårda krav på en organisation vilket gör kommunikation till ett centralt verktyg för att lindra eventuella varumärkesskador. Jetlineolyckan fick stor uppmärksamhet i media vilket gjorde att Gröna Lunds organisation var i en pressad situation vid, och strax efter olyckstillfället. Därför är det här en högst relevant händelse att analysera för att kunna dra slutsatser kring hur Gröna Lund hanterade krisen med hjälp av kommunikation. Händelsen har dessutom inte varit särskilt förekommande i tidigare studier vilket gör att det finns en forskningslucka. Studien syftar på att undersöka hur Gröna Lund hanterade sin kriskommunikationsstrategi på Instagram och i pressmeddelanden kopplat till olyckan, samt hur kommunikationen anpassades mellan kanalerna. Metod och material: Den här studien är utförd med en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyserats är Gröna Lunds officiella kommunikation bestående av sex inlägg från nöjesparkens Instagramkonto, samt tre pressmeddelanden från MyNewsdesk. För att få svar på studiens frågeställningar och syften skapades förhandsdefinierade frågor som grundar sig i tidigare forskning och teorier inom kriskommunikation. Dessa ställdes sedan mot materialet för att få ett resultat. Huvudresultat: Resultatet visar att Gröna Lund frekvent använde sig av en rad olika strategier och metoder i deras kriskommunikationshantering. Bland annat är ansvarsfullhet och medkänsla något som kännetecknar kriskommunikationen i allmänhet. När det kommer till kanalanpassning finns det små skillnader. Det går däremot inte att säga att Gröna Lund aktivt anpassade kommunikationen då användandet överlag av olika strategier är likvärdig mellan de båda kanalerna.

Covid-19 slog till hårt på världen och resulterade i avspärrningar och begränsningar på ett sätt människor inte varit med om tidigare. Liseberg var ett av de företag som tvingades stänga ner och under de 520 dagarna som parken var nedstängt var de tvungna att tänka gällande hur de kommunicerade till sina besökare via olika marknadskanaler. I denna studie analyseras marknadskommunikation samt olika typer av marknadskanaler och marknadsstrategier i förhållande till hur Liseberg kommunicerade under pandemin. Syftet med denna studie är att undersöka Lisebergs marknadskommunikation under Covid-19. För att få svar på studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av en innehållsanalys i kombination med semistrukturerade intervjuer. Detta bidrog till en större klarhet i hur informanterna ser på marknadskommunikationen som var under pandemin och även vad de ansåg var relevant och viktigt ur deras perspektiv. Liseberg var studiens fall och urvalet av de informanter som valdes att intervjua bygger på två anställda på Liseberg som arbetade under pandemin på marknadsavdelningen fram tills 2023. Resultatet visar att Liseberg fick ändra sin marknadskommunikation under Covid-19 då parken fick hållas stängt. De fokuserade mer på innehållet för att skapa engagemang bland sina följare och hålla sig top of mind för framtida öppning. De resulterade i en mer värdefull grund gällande vad, hur och när de skulle publicera inlägg men också i möten de införde så de varje vecka får en god översikt i hur processer kring kampanjer och dylikt. Resultatet påvisar även att kommunikationen blev mer interaktiv och byggde mycket på folks känslor och minnen och övergick sedan till ett mer informativt innehåll i samband med att parken fick öppna upp för att säkerställa en ansvarsfull öppning. Denna studien är skriven på svenska. / Covid-19 hit the world hard and resulted in lockdowns and restrictions in a way people had never experienced before. Liseberg was one of the companies that was forced to shut down and during the 520 days that the park was closed, they had to think about how they communicated to their visitors through different marketing channels. This study analyzes marketing communication and different types of marketing channels and marketing strategies in relation to how Liseberg communicated during the pandemic. The purpose of this study is to investigate Liseberg's marketing communication during Covid-19. To answer our purpose, we have used a qualitative method in the form of a content analysis in combination with semi-structured interviews. This gave us a greater clarity in how the informants view the marketing communication during the pandemic and also what they considered relevant and important from their perspective. Liseberg was our case study and the selection of the informants we chose to interview is based on two employees at Liseberg who worked during the pandemic in the marketing department until today. The results show that Liseberg had to change its marketing communication during Covid-19 when the park had to be closed. They focused more on the content to create engagement among their followers and stay top of mind for future openings, which resulted in a more valuable foundation regarding what, how and when to publish posts, but also in meetings they introduced so they get a good overview of how processes around campaigns and the like every week. The results also show that the communication became more interactive and built a lot on people's feelings and memories and then switched to a more informative content in connection with the opening of the park to ensure a responsible opening. This study will be in swedish.

This book provides an ethnographic contribution to research on children’s consumption, family life and happiness. Various and shifting notions of happiness are explored, as well as conditions for and challenges to happiness, through an analysis of video-recorded interviews and mobile ethnography conducted in two of the most popular theme parks in Sweden. Initially, the study outlines how previous research has conceptualized happiness in association with time and place in a rather static way. Based on a treatise of notions of happiness in philosophy and the social sciences, there is a turn in this thesis towards practice. It generates fundamental knowledge about the complexity of happiness. By employing this approach, it is possible to highlight how happiness is enacted as part of and in relation to ideals of family life, time, childhood, money, consumption, experiences and material things. As we explore the practices of children and their families, we discover that shifting meanings of happiness are located in contemporary culture, where emotions and consumption are of central importance. The approach is interdisciplinary, and draws on theoretical and methodological contributions in sociology, anthropology and Science and Technology Studies (STS). Notions of meshwork and enactment become important for the exploration of happiness as a complex and changing matter, which productively involves social relations and material things. Throughout the thesis there is a dialogue with previous research on happiness, consumption and childhood which highlights the importance of exploring messy practices, in movement. It is argued that explorations of practice contribute to a critical understanding of how happiness and contemporary ideals of childhood can be approached – through consumption and as part of citizenship in a consumer society where happiness is of central importance. / Denna avhandling utgör ett etnografiskt bidrag till forskning om barns konsumtion, familjeliv och lycka. Genom en analys av videoinspelade intervjuer samt familjebesök till två av Sveriges mest välbesökta temaparker utforskas skiftande betydelser av lycka, liksom dess förutsättningar och utmaningar. Tidigare temaparks-forskning har generellt tagit lyckans existens för given. Utifrån en inledande diskussion om bland annat olika filosofiska och samhällsvetenskapliga lyckoteorier argumenterar avhandlingen för att studier av praktik tillför ny och grundläggande kunskap om lyckans komplexa sammansättningar. Avhandlingen visar därigenom att lycka iscensätts som en del av – och i förhållande till – ideal om familjeliv, tid, barndom, pengar, konsumtion, upplevelser och materiella ting. Genom att fokusera på barn och deras familjers praktiker lokaliseras lyckans skiftande betydelser i en samtidskultur där emotioner och konsumtion är centrala. Avhandlingens ansats är tvärvetenskaplig och hämtar teoretisk och metodologisk inspiration från sociologi, antropologi samt teknik- och vetenskapsstudier (STS). Genom denna ansats synliggörs sammanflätningar av sociala relationer och materiella ting som produktiva i iscensättandet av lycka. Genom en dialog mellan empiriska beskrivningar och forskning om lycka, konsumtion och barndom belyser avhandlingen nödvändigheten av att synliggöra och utforska röriga och rörliga praktiker. Det bidrar till en kritisk förståelse av praktik som kan förändra hur vi närmar oss lycka och samtida barndomsideal – som konsumenter och medborgare i ett lyckosträvande konsumtionssamhälle.

Consumers in the UK are spending about three days of waiting in queues every year. The majority of the French consumers would choose another business if it offered faster service. Research on current waiting times are therefore focusing on finding solutions to reduce consumers wait by reducing perceived waiting time and the dissatisfaction that arises with queues. The purpose of this study is to find out how to make the queues at the theme parks more fun with interactive digital technologies and the impact these have on the guest experience. A survey is carried out to find out how mobile usage looks at amusement parks today and how the respondents place themselves against the integration of interactive digital technologies in amusement parks. Even an interview, with the leader of the world's first synchronized queue entertainment the Helix game, is implemented. Theories show that one can reduce the perceived waiting time by introducing new environmental stimuli and fill the time with various activities that visitors can be consumed by. Thus increases the guest experience and the queues are less boring and time-consuming. One way of doing this is to incorporate mobile digital interactive techniques, which respondents would like to see more of. / Konsumenter i Storbritannien spenderar ungefär tre dagar på att vänta i köer per år. Majoriteten av de franska konsumenterna skulle välja en annan affär om den erbjöd en snabbare service. Forskning gällande väntetider fokuserar därför på att hitta lösningar för att minska konsumenternas väntan genom att reducera uppfattad väntetid och på så sätt minska missnöjet som uppstår med köer. Studiens syfte är att ta reda på hur man kan göra köerna på nöjesfält roligare med hjälp av interaktiva digitala tekniker och vilka effekter dessa har på gästupplevelsen. En enkät har genomförts för att ta reda på hur mobilanvändandet ser ut på nöjesfält idag samt hur respondenter ställer sig mot integreringen av interaktiva digitala tekniker på nöjesfält.  Även en intervju med projektledaren för världens första synkroniserade kö-underhållning, Helix-spelet, genomförs. Teorier visar på att man kan minska de uppfattade väntetiderna genom att introducera nya miljöstimulanser samt fylla tiden med olika aktiviteter som besökarna kan uppslukas av. Då ökar man gästupplevelsen samt gör köerna roligare. Ett sätt att göra detta på är att integrera mobila digitala interaktiva tekniker vilket respondenterna vill se mer av.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse hur Gröna Lund arbetar för en hållbar nöjespark utifrån den social hållbarhetsaspekten med fokus på konserter. Skribenterna vill även få besökarnas perspektiv om hur de upplever Gröna Lund på konserter utifrån det sociala hållbarhetsaspekten. Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi och innehåller tolv semistrukturerade intervjuer som behandlar området konserter på Gröna Lund utifrån besökarnas perspektiv. Med hjälp av intervjuerna har skribenterna kunnat skapa en större förståelse för hur besökarna har upplevt konserter utifrån det sociala hållbarhetsaspekten. Den teori denna uppsats kommer att behandla är hållbarhets utvecklingsarbetet Agenda 2030 utövat från FN. De perspektiv hållbarhets utvecklingen innehåller är ekologiska, ekonomiska och sociala begreppen. Denna studie kommer att ha fokus på den sociala aspekten inom hållbarhet. Studien indikerar på att Gröna Lund strävar efter en hållbar nöjespark med en prioritering på den ekonomiska och ekologiska aspekten. Det Gröna Lund gör utifrån den sociala aspekten är att arbeta med gästnöjdhet, säkerhet, trygghet, upplevelse och att deras medarbetare ska generera i en mångfald. Intervjudeltagarnas upplevelse på konserter på Gröna Lund indikerar på att de negativa faktorerna är fler än de positiva och därmed påverkar det deras upplevelse på nöjesparken. / The purpose of this study is to create an understanding of Gröna Lund working for a sustainable amusement park from the social sustainability perspective with a focus on concerts. We also want to get visitors' perspectives on how they experience Gröna Lund at concerts from the social sustainability perspective. This study has a qualitative research strategy and contains twelve semi-structured interviews that deal with the area of concerts at Gröna Lund from the visitors' perspective. With the help of the interviews, we have been able to create a greater understanding of how visitors have experienced concerts from the social sustainability perspective. The theory this study will address is the sustainability development work Agenda 2030 practiced by the UN. The aspects of sustainability development are ecological, economic and social concepts. This study will focus on the social aspect of sustainability. The study indicates that Gröna Lund strives for a sustainable amusement park with a priority on the economic and ecological aspect. What Gröna Lund does based on the social aspect is to work with guest satisfaction, safety, security, experience and that their employees should generate diversity. The interview participants' experience at concerts at Gröna Lund indicates that the negative factors are more than the positive ones and affect their experience at the amusement park.

I århundranden har djurparker använts för att tillfredsställa människors nyfikenhet, men har på senare tid blivit centrum för bevarande, utbildning, forskning samt rekreation. En hel del studier om djurparker har täckt det ekologiska inom hållbarhetsarbetet och väldigt få inom den sociala aspekten som innefattar det etiska hänseendet. Organisationer har idag ett stort inflytande på samhället och påverkar därmed samhällsutvecklingen. I dagens samhälle har konsumenter dessutom blivit alltmer medvetna och engagerade i hållbarhetsfrågan och ställer därmed högre krav på företag när det kommer till deras ansvarstagande gentemot samhället. Denna uppsats syftar till att studera hur Parken Zoo i Eskilstuna arbetar med social hållbarhet samt hur det uppfattas av besökarna. För att kunna uppfylla syftet samt besvara frågeställningarna utgår studien från en flermetodsundersökning som består av semistrukturerade intervjuer med två nyckelpersoner med beslutsomfattande roll, Parken Zoos VD och kommunikatör. Parallellt med detta publicerades en enkätundersökning i utvalda Facebookgrupper för att nå besökarnas uppfattning om sociala hållbarhetsarbetet på parken. De teorier som denna studie kommer att behandla är bland annat hållbar utveckling fokus på sociala aspekten och CSR (Corporate Social Responsibility). I resultatavsnittet ger studenterna resultatet en kontext genom att påminna läsaren om hur syftet, frågeställningarna och metod hänger ihop med resultatet som samlats in. / For many centuries, zoos have been used to satisfy human curiosity but have recently become a center for conservation, education, research and recreation. A lot of studies on zoos have covered the ecological in the sustainability work and very few in the social aspect that includes the ethical aspect. Organizations today have a great influence on society and influence the development of society. Today, consumers have also become increasingly aware and engaged in the issue of sustainability and thus place higher demands on companies when it comes to their responsibility towards society. This essay aims to study how Parken Zoo in Eskilstuna works with social sustainability and how it is perceived by their visitors. To fulfill the purpose and answer our questions, the study is based on a mix-method that consists of semi-structured interviews with two important participants with a decision-making role at the park, the CEO and the communicator. In parallel with this, a survey was published in selected Facebook groups to reach the visitors' perception of the social sustainability work at the park. The theories that this study will address include sustainable development focusing on the social aspect and CSR (Corporate Social Responsibility). In the results section, the students give the result a context by reminding the reader how the purpose, the question at issue and method are related to the result that has been collected.

Sociala medier är en plattform som kantas av känslor. Samtidigt vänder sig människor dit under kriser för att dela känslor och prata med varandra. I kommentarsfältet på Gröna Lunds Instagraminlägg, där de kommunicerar efter Jetlineolyckan, 2023, händer detta. Genom en kvalitativ socialsemiotisk multimodal textanalys erbjuder fallstudien en tolkning, och bidrar till en förståelse för vilka meningsbärande element som konstruerar vilka känslor i kommentarsfältet. En teoretisk och hypotetisk diskussion förs om känslornas möjliga betydelse för organisationens legitimitet. Först och främst analyseras Gröna Lunds Instagraminlägg kvalitativt med en innehållsanalys för att belysa kontexten, och de kriskommunikationsstrategier som används. Fallstudien visar på att Gröna Lund kommunicerar under krisfasen, tar på sig hela ansvaret och latent kommunicerar känslor av skam och skuld. Med hjälp av kriskommunikationsstrategier erkänner och bekänner nöjesparken krisen, och kommunicerar därefter åtgärdande handlingar. Den vanligaste känslan som konstrueras i kommentarsfältet är känslan av ilska och sorg. Ilska tar sig i uttryck både mot Gröna Lund och mot andra Instagramanvändare. Skuld konstrueras latent i konstruktionen av ilska. Det finns även en liten mängd kommentarer som konstruerar känslan lycka. Känslan av ångest uttrycks framför allt i form av frågor och en stor ovisshet. Fallstudien visar att känslorna många gånger konstrueras av liknande lexikala val, och att olika emojis förstärker vissa konstruktioner. En mycket liten mängd emotikoner har påvisats. Den teoretiska och hypotetiska diskussionen visar att känslor som ilska, skuld och ångest potentiellt försämrar Gröna Lunds tre former av organisatorisk legitimitet. Kommentarer med känslor av lycka och hopp visar motsatsen. Ilska kan däremot både förbättra och försämra legitimiteten, beroende på vem ilskan riktas mot. Det samma gäller för legitimitetsstrategier. Känslor av lycka hopp kan ge en teoretisk fingervisning på att strategierna stärker legitimiteten. Slutligen är det av stor vikt för samhället såväl yrkeslivet att förstå hur känslor tar form, i framför allt i medier med öppna kommentarsfält, då dessa potentiellt påverkar organisationens legitimitet. / Social media is an emotional platform. At the same time, people turn to it during crises to share emotions and talk to each other. In the comments section of Gröna Lund's Instagram post, where they communicate after the Jetline accident in 2023, this happens. Through a qualitative social semiotic multimodal text analysis, the case study offers an interpretation and contributes to an understanding of which meaningful elements construct which emotions in the comment field. A theoretical and hypothetical discussion is conducted on the possible importance of emotions for organizational legitimacy. First of all, Gröna Lund's Instagram posts are analyzed qualitatively with a content analysis to highlight the context and the crisis communication strategies used. This case study shows that Gröna Lund communicates during the crisis phase, taking full responsibility and latently communicating feelings of shame and guilt. Using crisis communication strategies, the amusement park acknowledges and confesses the crisis, and then communicates remedial actions. The most common emotion constructed in the comment section is the emotion of anger and sadness. Anger is expressed both towards Gröna Lund and towards other Instagram users. Guilt is constructed latently in the construction of anger. There is also a small number of comments that construct the feeling of happiness. The feeling of anxiety is mainly expressed in the form of questions and great uncertainty. The case study shows that the emotions are often constructed by similar lexical choices, and that different emojis reinforce certain constructions. A very small number of emoticons have been detected. The theoretical and hypothetical discussion shows that emotions such as anger, guilt and anxiety potentially impair Green Lund's three forms of organizational legitimacy. Comments with feelings of happiness and hope show the opposite. Anger, on the other hand, can both enhance and detract from legitimacy, depending on who the anger is directed at. The same applies to legitimacy strategies. Feelings of happiness and hope can provide a theoretical indication that the strategies strengthen legitimacy. Finally, it is of great importance for society as well as the professional world to understand how emotions take shape, especially in media with open comment sections, as these potentially affect the legitimacy of the organization.

Covid-19 pandemin skapade många begränsningar i det fysiska mötet för företag i Sverige. Problematiken för de företag som inte kunde erbjuda sin produkt på samma sätt digitalt var det som skapade ett intresse att genomföra denna studie. Många företag fick göra ett skifte och fokusera mer på de digitala verktygen under den här tiden. Därför valde gruppen att fördjupa sig i hur företag på Instagram arbetar med sitt innehåll för att skapa engagemang. Frågorna som besvarades togs fram med syftet att skapa en uppfattning kring vilken av de tre framtagna inläggs kategorierna som skapar högst engagemang, rationella inlägg, interaktionella inlägg eller transaktionella inlägg. Samt hur innehållet på Instagram kan förändras beroende på om det fysiska mötet är begränsat eller ej.En kvalitativ fallstudie på Liseberg genomfördes i form av dokumentanalys på företagets Instagramkonto. Resultatet kopplades därefter samman med den tidigare forskningen inom engagemang, digital marknadsföring, sociala medier marknadsföringsstrategi och Social Exchange Theory. Studien är avgränsad till att endast mäta engagemang baserat på gilla-markeringar och kommentarer. Vikten av att ett företag behöver engagemang för att vara konkurrenskraftiga klarläggs samt relevans att företag finns på sociala medier. Resultatet visade att de transaktionella inläggen hade betydligt högst engagemang, men även att de interaktionella inläggen skapade högt engagemang. Förslagsvis borde företag under perioderna de har nedstängt fokusera just på dessa två kategorier som uppmanar till att skapa engagemang i form av gilla-markeringar och kommentarer. Studien visade också hur Liseberg anpassade mängden samt innehållet av deras inlägg under de olika perioderna för att hålla sig aktuella med vad besökarna efterfrågade. Studien är skriven på svenska. / Covid-19 pandemic created a lot of limitations for companies when it came to the physical meeting. The problem that occurred when companies no longer were able to offer their product in reality created an interest in this study. Many companies had to make a shift and focus more on digital tools during this time. Therefore, this group chose to dive into how a company on Instagram works with their content to create engagement. The questions that were answered were developed with the aim of creating knowledge about which of the three developed post categories create the highest engagement, rational posts, interactional posts or transactional posts. As well as how the content on Instagram may change depending on whether the physical meeting is limited or not.A qualitative case study on the amusement park Liseberg was carried out in the form of document analysis on @Lisebergab Instagram. The result was then connected with the previous research on engagement, digital marketing, social media marketing strategy and the Social Exchange Theory. The study is limited to only measuring engagement based on likes and comments. The importance of companies needing engagement to be competitive is clarified, as well as the relevance of companies being on social media. The transactional posts received the highest engagement, but it was also shown that it is not financially sustainable to focus on this too much.The results showed that transactional posts had the highest engagement, but also that interactive posts created high engagement. It is suggested that companies during periods of shutdown should focus on these two categories that encourage engagement in the form of likes and comments. This study also showed how Liseberg adapted the amount and content of their posts during different periods to stay current with what visitors demanded from the company. Following will this paper be written in swedish.