The thesis deals with the study of issues of escape, nomadism and territorialisation with regard to postmodern society. These concepts are explored on the basis of works by two French postmodern authors: Giles Deleuze and Michel Maffesoli. However, the analysis of seemingly similar ways of telling about these topics is to prove their considerable difference with respect to their understanding of life, world and society. In the theoretical part, the research focuses on Deleuz's concepts of becoming, multiplicity and division of space into smooth and grooved and Maffesoli's concepts of postmodern society associated with neotribalism, its desire to wander and dynamic rooting. The analytical part of the thesis is based on these concepts to interpret the documentary cycle "Kmeny", which relates to the topic of urban subculture within the Czech Republic.

This diploma thesis deals with digital nomadism (modern way of teleworking, enabled mainly by the existence of internet and social networks) and implications of this phenomenon for journalistic environment and media functioning. In the Czech environment, this issue has been explored so far, and digital nomadism is rapidly changing in view of the rapid technological development of the media environment on the internet. The author wanted to add this gap to the thesis, both in theory and in primary research. Through interviews with specific digital nomads (especially Czechs and Czechs), she tries to answer basic questions about how the digital nomads actually happened, their motivation, the specifics of their work and, last but not least, whether it is possible as a digital nomad - actually a journalist to feed. The concept of digital nomadism first captures theoretically, both in general, in the context of the technological development of the media environment (new media and formats) and changes in the labor market in the journalistic environment, and specifically in terms of media theory. Specifically, it analyzes digital nomadism in the context of technological convergence and media hybridization. In particular, on the basis of available, mainly foreign literature, the concept and concept of digital...

[EN] Video possible/spaces. A geographic approximation to the audiovisual language of the Northern border of Mexico. The purpose of this thesis is to evidence the artistic practice that develops en a specific context, the city of Tijuana on the Northern border of Mexico. This practice limited to Video Art and the artists that produce within this medium, but overall the relationship between the artists and video. The emphasis on the body of work is put on the experience of the artists to produce audiovisuals and build an artistic language with a condition we have designated as nomad. This nomad condition, permits us to engage the dialog with the border context. Thinking of a culture related with the concepts that Nicolas Bourriaud promotes in his book The Radicant, showed a contemporary art under the acts of translation. The concepts of migration and nomadism in relation with fluidity and movements that culture has developed since modernity. From the aspect of humanist geography and experimental anthropology that give us the possibility of framing the concept of space and direct it toward the border as representational spaces (Lefebvre, experimenting, perceiving and imagining). We rely upon a qualitative method while performing a series of interviews of 10 artists: Marcos Ramírez "Erre"; Julio Orozco, Salvador Ricalde "Sal", Aldo Guerra, Adriana Trujillo, Omar Pimienta, Michelle Romero, Mayra Huerta, Abraham Ávila y Karina Álvarez. To identify the three classifications that derive from the following; the origin of the artist; the use of the medium (video) and the topics that the artists develop in their creative approaches. In this manner the research shows a panorama of the audiovisual language that connects with certain art history moments with which video has been related to in some way. We think of the displacement of video as well as of the artists selected to create classifications that can be modified at any moment. Either by the technical, discursive or interdisciplinary aspects with which it is produced in this medium. The result of this study, shows the relation of video art and the selected artists that work in the border context; providing an artistic practice linked to the mobile aspect of a contemporary society. This possibility makes evident ten nomad conditions in the analyzed audiovisuals. Including the widespread definition of how video is produced based on the various forms of working among all of them. The video demonstrates its ease to acquire this nomadic condition, as in the genres we have, some of the artist share their production in both genres (single channel video and video installation). The proposal can continue and change according to the needs of the audiovisuals that are analyzed. / [ES] Vídeo espacios/posibles. Una aproximación geográfica del lenguaje audiovisual de la Frontera Norte de México. El propósito de esta tesis es evidenciar la práctica artística que se desarrolla en un contexto específico, la ciudad de Tijuana al Norte de la frontera en México. Está práctica delimita al vídeo como medio de creación, y también a los artistas, pero sobre todo la relación de estos con el vídeo. El énfasis del cuerpo de trabajo está planteado desde la experiencia de los artistas para producir audiovisuales y construir un lenguaje artístico con una condición que hemos denominado nómada. Esta condición nómada nos permite entablar el diálogo con el contexto fronterizo. Al pensar en una cultura relacionada con los conceptos que Nicólas Borriaud promueve en su libro Radicante, se evidencia un arte contemporáneo bajo los actos de traducción. Conceptos como migración y nomadismo aparecen relacionados con la fluidez y movimientos que la cultura ha desarrollado a partir de la modernidad. Desde la perspectiva de la geografía y la antropología experimental nos dan la posibilidad de enmarcar el concepto de espacio, al direccionarlo a la frontera integrándolo a los espacios de representación (Lefebvre, experimentado, percibido e imaginado). Nos apoyamos en el método cualitativo al realizar una serie de entrevistas a diez artistas: Marcos Ramírez "Erre"; Julio Orozco, Salvador Ricalde "Sal", Aldo Guerra, Adriana Trujillo, Omar Pimienta, Michelle Romero, Mayra Huerta, Abraham Ávila y Karina Álvarez. Se han identificado tres clasificaciones que derivan de lo siguiente; el origen del que proviene al artista; el uso del medio (el vídeo) y los temas que los artistas desarrollan en sus propuestas creativas. De esta forma la investigación muestra un panorama del lenguaje audiovisual que se conecta con ciertos momentos históricos del arte, de los cuales el vídeo ha estado relacionado de alguna manera. Pensamos en el desplazamiento del vídeo así como el de los artistas seleccionados para crear clasificaciones que pueden modificarse en cualquier momento. Ya sea por los aspectos técnicos, discursivos o interdisciplinarios con los que se produce en este medio. El resultado de este estudio muestra la relación del vídeo de creación y los artistas seleccionados que producen en el contexto fronterizo; proporcionando una práctica artística vinculada al aspecto móvil de una sociedad contemporánea. Esta posibilidad permite evidenciar diez condiciones nómadas en los audiovisuales analizados. Incluyendo, entre ellas la definición generalizada de cómo se produce en vídeo, y partiendo de las diversas formas de trabajar entre ellos. El vídeo demuestra su facilidad de adquirir esta condición nómada, pues en los géneros que tenemos, algunos de los artistas comparten la producción en ambos géneros (el vídeo monocanal y la vídeo instalación). La propuesta puede continuar y modificarse de acuerdo a las necesidades de los audiovisuales que se analicen. / [CA] Vídeo: espais/possibles. Una aproximació geogràfica del llenguatge audiovisual de la Frontera Nord de Mèxic. El propòsit d'aquesta tesis és evidenciar la pràctica artística que es desenvolupa en un contexte específic, la ciutat de Tijuana, al Nord de la frontera de Mèxic. La pràctica està delimitada al video com a mitjà de creació i als artistes, però, sobretot, a la relació del artistes amb el video. L'èmfasi del cos de treball està plantejat des de l'experiència dels artistes per produir audiovisuals i construir un llenguatge artístic com una condició que hem denominat nòmada. Aquesta condició nòmada ens permet entaular el diàleg amb el contexte fronterer. Al pensar en una cultura relacionada amb els conceptes que Nicólas Borriaud promou al seu llibre Radicante, s'evidencia un art contemporani sota els actes de traducció. Els conceptes com de migració i nomadisme en relació a la fluïdesa i els moviments que la cultura ha desenvolupat a partir de la modernitat. Desde la perspectiva de la geografia i l'antropologia experimental que ens donen la possibilitat d'emmarcar el concepte d'espai al redireccionar-lo a la frontera com els espais de representació (Lefebvre, experimentat, percebut i imaginat). Ens recolzem d'un mètode qualitatiu al realitzar una sèrie d'entrevistes a deu artistes: Marcos Ramírez "Erre", Julio Orozco, Salvador Ricalde "Sal", Aldo Guerra, Adriana Trujillo, Omar Pimienta, Michelle Romero, Mayra Huerta, Abraham Ávila y Karina Álvarez. S'han d'identificat tres classificacions que deriven del següent: l'origen del qual prové l'artista; l'ús del medi (el video) i els temes que els artistes desenvolupen en les seues propostes creatives. D'aquesta forma, l'investigació mostra un panorama del llenguatge audiovisual que es conecta amb certs moments històrics de l'art, dels quals el video ha estat relacionat d'alguna manera. Pensem en el desplaçament del video així com el dels artistes seleccionats per a crear classificacions que poden ser modificades en qualsevol moment, siga pels aspectes tècnics, discursius o interdisciplinaris amb els quals es produeix aquest medi. El resultat d'aquest estudi mostra la relació del video de creació amb els artistes seleccionats, que produeixen en el contexte fronterer; proporcionant una pràctica artística vinculada a l'aspecte mòbil d'una societar contemporània. Aquesta possibilitat permet evidenciar deu condicions nòmades en els audiovisuals analitzats. Incloent, entre elles, la definició generalitzada de cóm es produeix en video, i partint de les diverses formes de treballar entre ells. El video demostra la seua facilitat d'adquirir aquesta condició nòmada, ja que en els gèneres que tenim, alguns dels artistes comparteixen la producció en ambdós gèneres (el video monocanal i la video instalació). La proposta pot continuar i modificar-se d'acord amb les necessitats dels audiovisuals que s'analitzen. / Huerta Jiménez, M. (2016). Video espacios/ posibles. Una aproximación geográfica del lenguaje audiovisual en la Frontera Norte de México [Tesis doctoral no publicada]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/63453

Hur fungerar bildämnet i dagens skola? I relation till skolämnenas snarlika strukturer, där ett slutresultat bedöms, särskiljer sig bildämnets metoder och lärande som mer processorienterat. Traditionella, hantverksmässiga arbetssätt kompletteras med nya digitala medier och arbetssätt, som resulterar i urvalsproblem och stoffträngsel. Dessa faktorer bidrar till stora klyftor mellan kunskapsnivå, betygssättning och en likvärdig bildundervisning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur bildämnet påverkar och påverkas av att samexistera i skolan. Genom att analysera formulärsvar från tolv bildlärare dels utifrån våra egna erfarenheter och dels mot bakgrund av en posthumanistisk teoretisk ansats fick vi syn på bildämnets nomadiska funktioner. Bildämnet, liksom bildlärare, fungerar likt en kil i skolans kontext, både förenande och separerande. I bildämnet kan det genom friktion skapas rörelse mot olika typer av tillblivelser som möjliggör för nya arbetssätt. Slutsatsen visar på att en målinriktad undervisningsstruktur och seglivade traditioner i skolan riskerar att kila fast bildämnet i ofördelaktiga normer, där friktion behövs allra mest för att bildämnet ska utvecklas och dess status höjas.

The demand for natural resources is increasing, leading to more exploitations in northern Sweden. This project is situated in the region of Norrbotten, which is currently undergoing significant transformations due to continued mining activity, energy production, and forestry. These activities are claiming, destroying, and disrupting large areas of land. In addition, little of the resources produced from these activities benefit the communities. Sami people were nomads, moving to different hunting, fishing, and reindeer land. However, the Sami community has had southern models imposed upon them, which has affected the loss of Sami knowledge and culture. This project challenges the dominant narrative of ‘green development’, stating that the exploitations are not sustainable or just. Through the lens of sustainability, the project understands the practices of Sami culture and the value of local ecologies in the region to derive solutions. By building on nomadic practice and utilizing the land like the Sami community, this project generates resilient, productive landscapes. This project puts forward an alternative future scenario, one where Sweden is based on a distributed, decentralized structure. This thesis aims to provide strategies for a more self-sufficient, interdependent region where the connection between local communities and local ecologies is re-established.

No description available.

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras. / In this thesis attention is drawn to Swedish education policy and citizenship. In times of globalization, and with Swedish membership of the European Union, national policymaking concerning the commissioned role of citizen upbringing has come under increased pressure. In this study, light is shed on how this issue is given shape in Swedish education policy in the 1990s, a period marked by significant changes in the field of education in Sweden. The core question is, more precisely, what direction is being marked out for the Swedish schools´ commission, laid down by law, to foster democratic citizens during this period. By taking an interest in how objectives, visions and motives are formulated in education policy texts from the 1990s, understandings of citizenship are mapped that characterize Swedish education policy during this period. In addition, a more extensive analysis is carried out, by means of which historical goals of the schools’ fostering of citizens prior to those of the 1990s are presented. The aim of the study is critical. The understandings are reviewed in order to revise what they include and exclude, as well as what possible consequences they may have for different individuals and groups, and whether there are conceivable alternatives. It is emphasised that two historical changes take place during the 1990s concerning the subject of the content and meaning of citizenship in Swedish education policymaking. Firstly, during the first part of the 1990s, a historically established citizen role is changed and replaced by other, more market-oriented roles. During the latter part of the 1990s, when the market orientation is reinforced in neo liberal courses, a second change emerges, the historically accepted basic idea of inclusion – the nation – as the “we”-creating reference for civic spirit is shattered. It is replaced by another – globalization – with other qualities that include and exclude different individuals and groups. Finally, on the basis of these findings, some conditions for a possible alternative are sketched. This alternative is given shape with the ambition of, to a greater extent than is made visible in Swedish Education policy, reasoning about possibilities beyond presupposed dividing properties for a “we”. The power of language for political and societal change has an important role in this dissertation. Political clashes concerning achieving preferential access to talk and interpretation about upbringing objectives are examined by analyzing the texts’ talk about the schools’ commission to foster citizens. Light is shed on the outcomes of these clashes by examining three vital areas for citizen upbringing, found to be crucial in this context: a political one, a cultural one and an economical and working-life oriented one. These citizenship discourses are elucidated and understandings of citizenship in Swedish education policy are given form and alternatives are discussed.

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras. / In this thesis attention is drawn to Swedish education policy and citizenship. In times of globalization, and with Swedish membership of the European Union, national policymaking concerning the commissioned role of citizen upbringing has come under increased pressure. In this study, light is shed on how this issue is given shape in Swedish education policy in the 1990s, a period marked by significant changes in the field of education in Sweden. The core question is, more precisely, what direction is being marked out for the Swedish schools´ commission, laid down by law, to foster democratic citizens during this period. By taking an interest in how objectives, visions and motives are formulated in education policy texts from the 1990s, understandings of citizenship are mapped that characterize Swedish education policy during this period. In addition, a more extensive analysis is carried out, by means of which historical goals of the schools’ fostering of citizens prior to those of the 1990s are presented. The aim of the study is critical. The understandings are reviewed in order to revise what they include and exclude, as well as what possible consequences they may have for different individuals and groups, and whether there are conceivable alternatives. It is emphasised that two historical changes take place during the 1990s concerning the subject of the content and meaning of citizenship in Swedish education policymaking. Firstly, during the first part of the 1990s, a historically established citizen role is changed and replaced by other, more market-oriented roles. During the latter part of the 1990s, when the market orientation is reinforced in neo liberal courses, a second change emerges, the historically accepted basic idea of inclusion – the nation – as the “we”-creating reference for civic spirit is shattered. It is replaced by another – globalization – with other qualities that include and exclude different individuals and groups. Finally, on the basis of these findings, some conditions for a possible alternative are sketched. This alternative is given shape with the ambition of, to a greater extent than is made visible in Swedish Education policy, reasoning about possibilities beyond presupposed dividing properties for a “we”. The power of language for political and societal change has an important role in this dissertation. Political clashes concerning achieving preferential access to talk and interpretation about upbringing objectives are examined by analyzing the texts’ talk about the schools’ commission to foster citizens. Light is shed on the outcomes of these clashes by examining three vital areas for citizen upbringing, found to be crucial in this context: a political one, a cultural one and an economical and working-life oriented one. These citizenship discourses are elucidated and understandings of citizenship in Swedish education policy are given form and alternatives are discussed.

No description available.

Arbetet utforskar det liminala gränslandet mellan mode och arkitektur genom parallella jämförelser av fasadbeklädnad och kläder. Med utgångspunkt i den personliga sfären, undersöks arkitektoniska och bärbara strukturer utifrån och omkring kroppen. Detta är ett undersökande kollage över designpraktikens gränser som förenar det mest intima rummet; våra kläder med den mest intima arkitekturen; tältet. Både arkitektur och mode grundar sig i vikten av att skyla och skydda sig samt att uttrycka identitet. Vad finns det för rumslig potential i detta lager som vi adderar genom att klä, både mänsklig kropp och arkitektonisk huskropp? Dagens samhälle speglar en livsstil i ständig förändring och förflyttning vilket gör att vi behöver vara mer flexibla i våra rum. Det publika rummet ställer allt högre extroverta krav och gör alltmer anspråk på det privata rummet. För dagens samtida urbana nomad formas ett behov av en mobil, bärbar och konvertibel privat sfär.  Här följer en tolkning utifrån definitionen om arkitektoniskt och mänskligt skydd.