No description available.

Syftet med avhandlingen är att, ur ett vårdvetenskapligt, och ett i detta inkluderat vårdteologiskt per- spektiv, belysa innebörden av fenomenet tröst och hur tröst förhåller sig till lidande och vård. Det görs i två empiriska intervjustudier med vårdare och äldre vårdtagare samt en tredje delstudie som analyse- rar tröst såsom den framstår i Jobs bok i Gamla testamentet. Dessa delstudier behandlar vårdares upp- levelse av tröst och att trösta, äldre vårdtagares upplevelse av tröst samt Jobs upplevelse av tröst. Metodologiskt har forskningen sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik. En fenomenolo- gisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Paul Ricoeur, har använts för textanalyserna. I avhandlingen behandlas också det som är signifikant för poetisk och religiös text. De metaforer som förekommer i de empiriska delstudierna med vårdare och äldre analyseras för att ta tillvara det överskott av mening som metaforer, enligt Ricoeur, kan uttrycka. Resultatet visar fem övergripande innebörder: Den motsägelsefulla trösten, Den sammanbindande trösten, Den stumma trösten, Den okontrollerade trösten och Den vilsamma trösten. En vårdande tröst är motsägelsefull såtillvida att den innebär dels att den lidande överlämnar sitt lidande till någon an- nan, dels att lidandet kan ges tillbaka för att lidas. Tröst kan således vara att lida. En sammanbindande tröst är närvarande, d.v.s. är hos den lidande och utgår från dennes lidande. Denna tröst kännetecknas av djup gemenskap, en upplevelse av att vara förstådd på ett djupare sätt. Resultatet visar också en tröst som är stum. Denna tröst svarar inte an på den lidandes upplevelse av sitt lidande, är oformlig och saknar följsamhet för lidandet. Ett exempel på en stum och icke-vårdande tröst är vännernas tröst i Jobs bok. Denna tröst förmår inte trösta därför att den inte är där Job är, d.v.s. i hans upplevelse av sitt lidande. Vidare framstår en vårdande tröst som okontrollerad därför att den dels är spontan, dels bistår den lidande att släppa kontrollen över lidandet. Att släppa kontrollen innebär bl.a. att den lidande ger upp försöken att förstå lidandet för att istället låta det oförståeliga vara oförståeligt. Genom att ge upp det som på olika sätt binder lidandet infinner sig en tröstande och hälsobringande vila i eller från li- dandekampen. Resultatet som helhet tolkas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv som vårdgemenskap, tro, hälsa och offer. Tröst som hälsa förstås utifrån en teoretisk modell, inspirerad av Katie Erikssons ontologiska hälsomodell. Filosofiskt-etiskt belyses forskningen utifrån företrädesvis Emmanuel Levinas. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning och i förhållande till vårdvetenskap, samhälle och vård. / The aim of the thesis is, from a caring science perspective including a caring theology perspective, to illustrate the meaning of the phenomenon consolation and how consolation relates to suffering and care. Two studies were completed where staff and elderly care receivers were interviewed and a third study focused on an analysis of consolation as it is presented in the Book of Job in the Old Testament. These studies deal with carers’ experiences of consolation and consoling, elderly care receivers’ ex- periences of consolation, and Job’s experience of consolation. Phenomenology and hermeneutics form the basis for the methodological approach. A phenomenologi- cal-hermeneutic method, inspired by Paul Ricoeur, has been used for the text analyses. The thesis also covers significant aspects of poetical and religious texts. The metaphors that occur in the interview studies with the carers and the elderly are analysed in order to take care of the excess of meaning that, according to Ricoeur, can be expressed in metaphors. The result show five overall meanings: The contradictory consolation, The bonding consolation, The mute and rigid consolation, The uncontrolled consolation and The restful consolation. A caring conso- lation is contradictory in the sense that it entails that the sufferer on the one hand passes on his or her suffering to someone else and on the other hand that the suffering can be returned to be suffered. Con- solation can thus entail suffering. The bonding consolation is present, i.e. is with the sufferer and is based on that person’s suffering. This consolation is characterised by a close fellowship, a feeling of being understood at a deeper level. The results also reveal a consolation that is mute and rigid. This consolation does not respond to the sufferer’s experience of his or her suffering, is shapeless and therefore unable to follow the suffering. An example of a mute, rigid and non-caring consolation is the consolation of the friends in the Book of Job. This consolation is not capable of consoling because it does not correspond to where Job is, i.e. in his experience of his suffering. A caring consolation is also uncontrolled because it is on the one hand spontaneous and on the other hand helps the sufferer to lose control over the suffering. To lose control entails, amongst other things, the sufferer giving up trying to understand suffering and instead lets that which is incomprehensible be incomprehensible. A con- soling and health-bringing rest in or from the struggle with suffering presents itself by giving up what in various ways is tied to the suffering. The result as a whole is interpreted from a caring science perspective with the following important concepts: caring relationship, faith, health and sacrifice. Consolation as health is considered on the basis of a theoretical model inspired by Katie Eriksson’s ontological health model. The research is also illustrated from a philosophical-ethical perspective, mainly based on the work of Emmanuel Levinas. The findings are discussed in relation to previous research and also to caring science, society and care. / <p>The theis also includes 10 pages summary in Enligh, p. 153-163.</p>

Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvård. Självskada innebär att personer tillfogar yttre skador på sin egen kropp med olika föremål, och kommer därmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan även med den somatiska vården. Därför är det av vikt att även sjuksköterskor inom den somatiska vården kan ge dem en god vård. Människor som skadar sig själv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det kräver att sjuksköterskan både kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjälpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens känslor gentemot patienter som skadar sig själva. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades. Totalt var det fyra kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar som granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i de fem olika kategorierna; ”känslor av oförståelse”, ”känslor av otillräcklighet”, ”känslor av ilska och frustration”, ”känslor av ambivalens”, samt ”känslor av stress och bristande stöd”. Resultatet visade att personalen kände att de inte hade tillräckligt med kunskaper för att kunna hjälpa patienter som skadar sig själva. Detta ledde till att känslor som oförstående, ilska, frustration och otillräcklighet uppstod hos vårdpersonalen. Resultatet visade även att vårdpersonalen var stressad och i behov av stöd från kollegor och ledning, för att orka kunna ge en god vård till patienter som skadar sig själva. Slutsats: Vårdpersonalen behöver mer utbildning och kunskap för att kunna förstå och hjälpa patienter som skadar sig själva. De behöver även mer stöd från sina kollegor och ledning för att kunna bemöta patienterna på ett professionellt sätt.

Bakgrund Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen. Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang. Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: Sjukdomens påverkan på KASAM, Hälsofrämjande faktorer samt Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan främja KASAM genom att individanpassa vården samt tillgodogöra sig ökad kunskap kring sjukdomen. Slutsats KASAM grundläggs tidigt i livet och ändras sedan mycket lite. Därför anser vi att personer som diagnostiseras tidigt i livet bör få de bästa möjligheterna att skapa sig hög KASAM. Studien kan bidra med en ökad förståelse för hur KASAM praktiskt kan användas för att främja hälsan hos personer med diabetes i den kliniska verksamheten.

Varje år är omkring 40 miljoner människor runt om i världen i behov av palliativ vård. Att som sjuksköterska vårda patienter som befinner sig i livet slut är en speciell vårdform. Målet för vården inte längre är att bota utan att lindra lidande och stödja patienten i den sista tiden i livet. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ vård. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundades på 13 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två teman Att göra gott för patient och närstående och Att inte räcka till. Sjuksköterskorna strävar efter att ge personcentrerad omvårdnad, skapa vårdrelationer, vilket bidrar till arbetstillfredställelse. Därför bör mer utbildning inom palliativ vård ingå i sjuksköterskors utbildning för att stärka professionen och sjuksköterskors självkänsla. / Every year there are about 40 million people around the world in need of palliative care. For a nurse it is a special form of care to care for these patients in their end of life. The goal is no longer to cure but to ease and to aid the patient in it's last days of life. In this study, the purpose was to shed light on nurses experiences of working in palliative care. The method used was a literature study based on 13 scientific articles. The result showed two themes, one, To make the patient and their loved ones feel comfortable, and two, To not be enough. The nurses are committed to give personalized care, make care relations, which makes for work satisfaction. Therefore should more education about palliative care be a part of a nurses education, to strengthen the profession, and nurses self-esteem.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i det moderna samhället, och bär med sig fysiska komplikationer som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Även psykiska utmaningar som stress och depression kan framträdas. Stereotypisering av överviktiga personer kan innebära bemötande av varierande kvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa människors upplevelser av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med tio artiklar, varav två var kvantitativa och åtta kvalitativa. Resultat: Tre teman identifierades: Känsla av stigmatisiering/fördomar, Känsla av förnedring, Skuld och skam. Slutsats: Övervikt och fetma bär med sig fysiska, psykiska och sociala komplikati oner. Det kan hända att överviktiga individer väljer att inte söka vård på grund av att de har upplevt att de blivit förnedrade av vårdgivare. Klinisk betydelse: För att överviktiga personer ska få bättre vård krävs det att vårdgivare som exempelvis sjuksköterskor blir mer medvetna om överviktigas upplevelser. Genom detta, kan omvårdnad av dessa personer uppnå bättre kvalitet. / Background: Overweight and obesity is a rising problem in the modern society, and carries physical complications such as diabetes and cardiovascular diseases. Psychical complications such as stress and depression can also become apparent. Stereotyping of overweight people could lead to treatment of varying quality. Aim: The purpose of this study was to elucidate people's experiences of living with overweight and obesity. Method: Literature review with ten articles, in which two are quantitative and eight qualitative. Results: Three themes were identified: Feelings of stigmatization/prejudice, Feelings of humiliation, Shame and guilt. Conclusion: Overweight and obesity carries physical, psychological and social complications. People with overweight may choose not to seek health care due to having experienced humiliation from caregivers. Clinical significance: In order for overweight people to receive better health care, caregivers such as nurses need to become more aware of overweight people's experiences. In doing so, health care can achieve better quality.

Värdighet är en viktig del i omvårdnaden som ofta negligeras. Värdigheten hotas i ögonblicket då patienten inkommer till vårdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters värdighet. En litteraturstudie som utgår från humanvetenskapen genomfördes för att få djupare kunskap och förståelse om bevarande av värdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters värdighet bevaras inom omvårdnad. Databearbetningen genomfördes som en innehållsanalys med stöd av fyra betjänter. Studiens resultat grundar sig på tio vetenskapliga artiklar, där ett övergripande tema framkom som var existentiell längtan. Ur resultatet framkom det att sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i bevarandet av patienters värdighet. Även att se patienter ur ett holistiskt synsätt, värna om patienters autonomi och persona, visa respekt och stötta patienter i sin försoningsprocess är att vårda för att bevara värdigheten. Det är av betydelse att sjuksköterskan tänker på patientens värdighet i omvårdnadens alla moment. Evidensbaserad forskning om hur värdighet bevaras är knapphändig. Vidare forskning krävs för att utveckla och integrera kunskap i utbildning och i det professionella vårdandet. / Dignity is an essential part of caring which often is neglected. The dignity is threatened the moment the patient arrives at the ward. Altough there is an existing need, there are no clear guidelines for the nurse to know how to preserve their patients’ dignity. A literature study with human science as a base was conducted to gain deeper knowledge and understanding about the preservation of dignity. The aim was to identify how patients’ dignity is preserved in nursing. The data was analysed through a content analysis with support of four butlers and the result of the study is based on ten scientific papers. A theme was illuminated which was existential longing. Through the result it was clear that the nurses’ apperance is a great aspect in preservation of patients’ dignity. To see patients from an holistic view, nurture their autonomy and persona, show respect and support reconciliation is a way of nursing to preserve dignity. It is of importance that the nurse considers the patients’ dignity through all the moments of nursing. Science based on evidence on how to preserve dignity is scarce. Therefore, more research is required to develop and integrate knowledge in academic education and clinical practice.

<p>Hjärt- kärlsjukdomarna är idag den vanligaste dödsorsaken, av vilken hjärtinfarkt är den mest förekommande. Rökning är en av de stora riskfaktorerna och risken att återinsjukna kan halveras efter ett år om man slutar att röka. Professionellt stöd kan behövas för att sluta röka. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans stöd i samband med att försöka sluta röka efter en genomgången hjärtinfarkt. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes. Resultatet visar fem kategorier. Detta resultat kan ge sjuksköterskan ökad kunskap samt hjälp att utveckla sitt arbete med stöd för den patient som gått igenom en hjärtinfarkt. För fortsatt forskning föreslås studier gällande sjuksköterskors upplevelser av arbete med att stödja patienter att sluta röka.</p>

<p>Narkolepsi är en sjukdom som endast drabbar 1:1000, men ger ett stort lidande för dem som drabbas. Narkolepsi anses i huvudsak ha fyra huvudsymtom som benämns den narkoleptiska tetraden, och utgörs av sömnattacker och daglig sömnighet, kataplexi, sömnparalys och hypnagoga hallucinationer. Alla dessa har en påtagligt negativ inverkan på den drabbade människan. Syftet med studien är att belysa narkolepsipatientens upplevelse av lidande och välbefinnande i relation till sjukdomen. Studien är utformad som en litteraturstudie där 10 stycken artiklar analyserats. Resultatet är i diskussionen relaterat till vårdvetenskapliga begrepp så som lidande, välbefinnande och subjektiv kropp. Här framkommer att sömnattacker och den dagliga sömnigheten är ett av de, för narkoleptikerna, påtagligaste symtomen. I resultatdiskussionen blir de narkolepsidrabbade människornas lidande påtagligt. Välbefinnandet hamnar i bakgrunden, och är därför en lämplig utgångspunkt för vårdpersonal.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.</p>