Spelling suggestions: "subject:"oon verbal communication"" "subject:"soon verbal communication""
181 |
Framför ditt tal med energi! : En läromedelsgranskning av vad som anses känneteckna god icke-verbal kommunikation vid muntliga framföranden / Present Your Speech with Energy! : A Critical Textbook Review of What Is Considered to Caracterize Good Non-verbal Communication in Oral PresenationsAdolfsson, Evelina January 2021 (has links)
Previous studies show that students are often expected to speak in front of a group, but they receive little guidance on how they should proceed. The aim of this essay is to contribute to the area by a critical examination of the advice and exercises that appear in six textbooks for the Swedish subject in upper secondary school. The study focuses solely on body language and voice ("actio") in oral presentations. Through a qualitative text analysis, the study examines what is considered to characterize a good actio according to the textbooks and how students are expected to acquire these abilities. The essay also sheds light on how the content of textbooks can be understood in relation to the theory ”actiokapitalet” (Gelang, 2008). The result show that contact with the audience through gaze, variation in the use of voice and a lack of nervous expressions, is considered desirable. In the textbooks, students are often encouraged to develop actio through listening to feedback. Within actiokapitalet, a holistic perspective on actio is emphasized, as well as the fact that body language and the use of voice depend on the social context. The content of the books can both be considered compatible with, and deviating from, the theory. In the concluding discussion, I claim that ”actiokapitalet” contributes with an in-depth perspective on the textbooks and I call for further studies where the theory is tested in teaching.
|
182 |
Videointervjuers påverkan vid urval i rekryteringsprocessen : En kvalitativ studie utförd i kommunala verksamheter / The impact of video interviews in selection and recruitment : A qualitative study conducted in municipal departmentsLarsson, Karin, Löf, Camilla January 2021 (has links)
Rekryterare inom kommunala verksamheter har tidigare använt sig av fysiska anställningsintervjuer vid rekrytering, men har på grund av covid-19 pandemin ersatt dessa med videointervjuer. Enligt tidigare forskning begränsas den icke-verbala kommunikationen i samband med videointervjuer vilket riskerar att påverka rekryterarens uppfattning och omdöme av kandidaten. Forskning visar även att kandidater som intervjuas via videolänk tenderar att bli rankade lägre än de som intervjuas via ett fysiskt möte. Den teoretiska referensram som används i studien består av Media Richness Theory och Social Presence Theory som båda analyserar hur den icke-verbala kommunikationen går att avläsa i olika kommunikationskanaler. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap och förståelse för hur rekryterare inom den offentliga sektorn, som har växlat om från att arbeta på en fysisk arbetsplats till att arbeta på distans, upplever användandet av videointervjuer. Vidare syftar studien till att undersöka vilken påverkan videointervjuer har på urvalet av kandidater i en offentlig rekryteringsprocess samt hur negativa effekter som uppkommer i samband med videointervjuer kan förebyggas. Studien har genomförts via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare från mindre kommuner i Sverige som arbetar med rekrytering. Studiens slutsats visar att den begränsade icke-verbala kommunikationen vid videointervjuer underlättar beslutsfattande baserat på den sökande kandidatens kompetens och erfarenhet. Vidare visar studien att användningen av olika kommunikationsmedel under rekrytering ger olika förutsättningar för rekryteraren att inhämta information om den sökande kandidaten, vilket understryker vikten av att sökprocessen utformas på ett liknande sätt för samtliga sökande kandidater. Studien visar även att det finns ett samband mellan hur kandidater hanterar det digitala mötesrummet och hur de blir bedömda i urvalet för tjänsten. Detta på grund av att ickeverbal kommunikation, på ett särpräglat vis, även påverkar samtalen i en videointervju, men på ett annat sätt än i den traditionella fysiska intervjun, såsom genom en kandidats datorvana, ljussättning och bakgrund i rummet. Avslutningsvis konstaterar studien att det finns ett behov av att kombinera fysiska intervjuer med videointervjuer för att optimera framtida rekryteringsprocesser samt främja lika förutsättningar hos de sökande kandidaterna, studien mynnar således ut i ett förslag på en uppdaterad modell av den traditionella sökprocessen för rekrytering. / Recruiters working in different municipal departments have previously used face-to-face job interviews when recruiting new employees, due to the covid-19 pandemic however, these have been replaced with video interviews. Non-verbal communication is reduced in video interviews, affecting the recruiter's perception and assessment of candidates. According to previous studies, candidates interviewed via video link risk being ranked lower than those interviewed in person. The theoretical framework supporting the study consists of Media Richness Theory and Socia lPresence Theory, both of which analyze how non-verbal communication may be perceived through different communication channels. The purpose of the study is to contribute to increasing the knowledge and to further the understanding of public recruiters experiences of recruitment via video link. The study focuses on recruiters who have shifted from working in a physical workplace to working from home. Furthermore, the aim of the thesis is to investigate the impact of video interviews on the selection of candidates in the public recruitment process and how negative effects that arise in connection with video interviews may be prevented. The study was conducted via qualitative semi-structured interviews with ten HR employees, working with recruitment in smaller municipalities in Sweden. The thesis conclude that the limitation of non-verbal communication in video interviews facilitates recruiter’s decision-making in terms of basing the decision made on competence and experience. It also shows that different means of communication provide different conditions for the recruiter to obtain information, which emphasizes the importance that the search process looks the same for all candidates. The study also shows that there is a connection between how candidates handle the digital meeting room and how they are assessed in the selection for different positions. This is because there is a distinctive form of non-verbal communication that affects the conversations in a video interview in a different way than in the traditional face-to-face interview, such as a candidate's computer skills, lighting and background in the room. The results show that in order to optimize future public recruitment processes and to promote equal opportunities for all applicants, there is a need to combine face-to-face interviews with video interviews, the study thereby concludes with presenting an updated model of the traditional search process.
|
183 |
The Efficacy of the Eigenvector Approach to South African Sign Language IdentificationSegers, Vaughn Mackman January 2010 (has links)
Masters of Science / The communication barriers between deaf and hearing society mean that interaction between these communities is kept to a minimum. The South African Sign Language research group, Integration of Signed and Verbal Communication: South African Sign Language Recognition and Animation (SASL), at the University of the Western Cape aims to create technologies to bridge the communication gap. In this thesis we address the subject of whole hand gesture recognition. We demonstrate a method to identify South African Sign Language classifiers using an eigenvector approach. The classifiers researched within this thesis are based on those outlined by the Thibologa Sign Language Institute for SASL. Gesture recognition is achieved in real time. Utilising a pre-processing method for image registration we are able to increase
the recognition rates for the eigenvector approach.
|
184 |
“Hör du mig?! Ser du mig?!” : En kvalitativ intervjustudie om social interaktion, digital scenmiljö ochrekryterares bedömningsmöjligheter under digitala anställningsintervjuerNorberg, Emelie, Pojen, Miranda January 2022 (has links)
Due to the restrictions during the covid-19 pandemic, organizations have needed to implement digital job interviews instead of physical job interviews. This will probably remain in the future because digital job interviews are not only due to the pandemic but also the digitalization in general. The purpose of this study is to investigate the social interaction and the importance of the digital setting, during digital job interviews, from the perspective of recruiters. By studying this, recruiters' assessment possibilities are also made visible. As digital job interviews are an unexplored area in sociology, a section on previous research has been built upon the basis of various themes related to the subject. Previous research has, for example, shown that nonverbal communication and recruiters' subjective perception become crucial when assessing job applicants. The study's theoretical frame of reference is based on Mead's (1976) concept of gestures and Goffman's (2020) dramaturgical perspective. This study conducted qualitative interviews with recruiters working at a Swedish municipality. The results from the study show that non-verbal communication is limited, that technology influences the interaction and that the digital setting is essential during digital job interviews. In addition, the study shows that technology and the digital setting affect the assessment of job applicants. The study also highlights how a skill-based approach has consequences for the assessment during digital job interviews. / Till följd av restriktionerna under covid-19 pandemin har organisationer behövt övergå från fysiska anställningsintervjuer till digitala anställningsintervjuer. Detta är något som förmodligen kommer kvarstå i framtiden, eftersom den ökade digitaliseringen i samhället inte är ett “undantagstillstånd” som endast beror på pandemin. Syftet med studien är att undersöka den sociala interaktionen och digitala scenmiljöns betydelse under digitala anställningsintervjuer, utifrån rekryterares perspektiv. Genom att studera detta synliggörs även rekryterares bedömningsmöjligheter. Då digitala anställningsintervjuer är ett outforskat område inom sociologin har ett avsnitt om tidigare forskning byggts upp utifrån olika teman som relaterar till ämnet. Tidigare forskning visar exempelvis att icke-vokal kommunikation och rekryterares subjektiva uppfattning blir avgörande vid bedömning av de arbetssökande under en anställningsintervju. Studiens teoretiska referensram utgår från Meads (1976) begrepp gester samt Goffmans (2020) dramaturgiska perspektiv. I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med rekryterare som arbetar på en svensk kommun. Studiens resultat visar bland annat att den icke-vokala kommunikationen begränsas, att tekniken påverkar den sociala interaktionen samt att den digitala scenmiljön har betydelse under digitala anställningsintervjuer. Vidare visar studien att tekniken och den digitala scenmiljön påverkar bedömningen av de arbetssökande. I studien belyses även hur ett kompetensbaserat arbetssätt får konsekvenser för bedömningen under digitala anställningsintervjuer.
|
185 |
Psykoterapeuters erfarenheter av tystnad i psykodynamisk psykoterapi med unga vuxna / Psychotherapists´experiences of silence in psychodynamic psychotherapy with young adultsWall, Maria January 2021 (has links)
Inledning: Tystnad finns alltid närvarande i den terapeutiska processen och blir ett utrymme föromedveten kommunikation där latenta budskap kan förmedlas bortom orden. I samtidaforskning har det visat att tystnaden som uppstår hos psykoterapeuten och den unga vuxna kanupplevas som hindrande av den unga vuxna och skulle kunna påverka behandlingsresultatet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka legitimerade och verksamma psykoterapeuters erfarenheter av sin egen och den unga vuxnas tystnad som uppkommer i den terapeutiska processen i psykodynamisk psykoterapi med patienter som är 18 - 25 år. Metod: Kvalitativ metod användes där fem psykoterapeuter intervjuades. Resultat: Tystnad upplevdes som en betydelsefull del i den terapeutiska processen och dess betydelse måste förstås. Tystnadens betydelse kunde handla om att vara ett utrymme för självreflektion, där den unga vuxna kunde upptäcka sig själv och öva på ensamhet, men också vara en icke verbal kommunikation. Ett aktivt och närvarande förhållningssätt eftersträvades där psykoterapeuten behövde ta ansvar så tystnaden inte skapade för hög ångest. Metakommunikation kring relationen och att sätta ord på tystnaden sågs som viktigt. Den unga vuxna kunde öka sin förmåga till mentalisering genom att psykoterapeuten satte ord på tystnaden och sina egna tankar samt skapade ett reflekterande förhållningssätt tillsammans med den unga vuxna. Diskussion: Tystnad kunde både vara verksam och inte med en ung vuxen. Tystnaden förutsatte en god relation och när tystnaden var gynnsam kunde den vara en del i att växa som vuxen. Ett anpassat förhållningssätt till tystnad krävdes annars fanns det en risk att det påverkade psykoterapin negativt. / Introduction: Silence is always present in the therapeutic process and becomes a space forunconscious communication where latent messages can be conveyed beyond words. In contemporary research, it has been shown that the silence that arises in the psychotherapist and the young adult can be perceived as an obstacle by the young adult and could affect thetreatment result. Purpose: The purpose of the study was to investigate legitimate and active psychotherapists experiences of their own and the young adult´s silence that arises in the therapeutic process of psychodynamic psychotherapy with patients aged 18-25. Method: Qualitative method was used where five psychotherapists were interviewed. Results: Silence was perceived as an important part of the therapeutic process and itssignificance must be understood. The meaning of silence could be about being a space for selfreflection,where the young adult could discover himself and practice loneliness, but also be a non-verbal communication. An active and competitive attitude was sought where the psychotherapist needed to take responsibility so that the silence did not create too much anxiety. Metacommunication around the relationship and putting words to the silence was important. By the psychotherapist putting words to the silence and creating his own thoughts, a reflective approach is required, increasing the young adult's ability to mentalize. Discussion: Silence could both be effective and not with a young adult. Silence presupposed a good relationship and when silence was favorable, it could be a part of growing as an adult. An adapted approach to silence was required compared otherwise there was a risk that it had a negative effect on psychotherapy.
|
186 |
Intuitivt lättläst kördirigering : hur koristens behov av gestisk information från dirigenten skiljer sig utifrån tidigare körerfarenhet och musikalisk utbildningsnivåRyd, Rebecka January 2023 (has links)
Studiens syfte var att undersöka och utvärdera hur dirigenten på effektivast möjliga sätt kommunicerar information till koristerna genom sitt gestiska språk utifrån hur koristerna fördelar sin uppmärksamhet och tolkar positioneringen av dirigentens händer. Studien utredde även om och i så fall hur uppmärksamhetsfördelningen och tolkningen av en dirigents gestik skiljer sig mellan korister med varierande körerfarenhet och musikalisk utbildning. Dirigering är ett uråldrigt icke-verbalt kommunikationssätt och tidigare forskning visar att vi människor speglar varandras kroppsspråk, den så kallade kameleonteffekten. Tillsammans med vetskap om hur sångarens röstapparat fungerar ges en övergripande bild av vilken information koristen behöver från dirigenten för att sången ska nå önskat resultat. Studien genomfördes genom experiment på fyra körgrupper med skilda erfarenheter av körsång samt utbildningsnivå i musik, där ett antal övningar konstruerades för att kunna analysera hur sångarna fördelade sin uppmärksamhet mellan dirigentens händer, ansikte och det egna lyssnandet. Som komplement till experimentet genomfördes även en intervju med en erfaren professionell kördirigent. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i försöksgruppernas tolkning av gestiken. Enklare gester som tydligt ger psykologiska associationer till kända känslor eller beteenden, såsom att lyfta något tungt, tolkades intuitivt på likvärdigt sätt av samtliga sångare, medan mer köridiomatiska gester såsom att placera en konsonant på ett synkoperat slag skiljde sig mellan grupperna. Detta innebär inte att mindre erfarna sångare med nödvändighet inte kan avläsa eller förstå vissa gester. Skillnaderna mellan gruppernas tolkning av gestiken berodde sannolikt i hög utsträckning på andra faktorer, såsom att det i repetitionssammanhang kan ta längre tid för den oerfarne koristen att lära sig läsa noterna, hitta rätt i röst och andning och intonera rent. Detta gör att denne inte har lika mycket utrymme att koncentrera sig på dirigentens gestik jämfört med en korist som tränat upp körsjungandets elementa till automatik. / The purpose of the study was to examine and evaluate how the conductor most efficiently communicates information to the choristers through gestural language based on how the choristers distribute their attention and interpret the position of the conductor’s hands. The study also investigated if and how the distribution of attention and interpretation of a conductor’s gesticulation differs between choristers with different levels of experience in choral singing and musical education. Conducting is an ancient non-verbal mode of communication, and previous research shows that people mirror each other’s body language, the so-called chameleon effect. Coupled with knowledge of the function of the singers’ vocal apparatus, an overall picture of what information the choristers need from the conductor in order for the music to achieve the desired result is provided. The study was conducted through experiments on four choir groups with different levels of experience in choral singing and musical education, where a number of exercises were constructed to analyze how the singers distributed their attention between the conductor's hands, face and their own listening. To complement the experiment, an interview with an experienced professional choir conductor was made. The results showed both similarities and differences in the experimental groups' interpretation of gestures. Simpler gestures that clearly gives psychological associations of known emotions or behaviors, such as lifting something heavy, were intuitively interpreted in a similar way by all singers, while more choreographic gestures such as placing a consonant on a syncopated beat differed between the groups. This does not necessarily mean that less experienced singers are unable to read or understand certain gestures. The differences between the groups' interpretation of gestures were probably largely due to other factors, such as the fact that in a rehearsal context it may take longer for the inexperienced chorister to decipher the notes, find the right voice and breathing and intonate just. This means that they have less opportunity to concentrate on the conductor's gestures, in comparison with a chorister who has trained the basic elements of choral singing to automaticity. / <p>Information om examenskonserten</p><p>Repertoar:</p><p>Lux Aeterna (Rebecka Ryd)</p><p>I detta vita, outsagda (text Cecilia Lindemalm, musik Rebecka Ryd)</p><p>Hör på mig, ni fjärran länder (text Jesaja 49:1-2, musik Rebecka Ryd)</p><p>Visa vid vindens ängar (text och musik Mats Paulson, arr Rebecka Ryd)</p><p>Den blida vår är inne (text J O Wallin, A Frostenson, arr Rebecka Ryd)</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Rebecka Ryds Diskantensemble</p><p>Dante Fritzell, flöjt</p><p>Lisa Herlitz, oboe</p><p>Patricia Träff, klarinett</p><p>Zacharias Frato, horn</p><p>Fritz Fembro, fagott</p><p>Rebecka Ryd, dirigent och kompositör</p>
|
187 |
Kvalita verbální komunikace učitele 2. stupni základní školy / Quality of Teacher's Verbal Communication at Lower-Secondary SchoolEhlichová, Jana January 2021 (has links)
The thesis deals with verbal communication skills based on a respectful and partnership approach to students, through a multi-case study of two selected teachers at lower-secondary schools. The theoretical part is devoted to human communication, especially in terms of verbal and also marginally in terms of nonverbal. Introduces and describes the principles and tools of respectful, partnership and immediate communication. It draws attention to the possible effects of the disrespectful and authoritative approach of teachers on pupils' problematic behaviour and their ability to learn. The practical part, through a questionnaire survey and analysis of video recordings of lessons, presents the results of the influence of a respectful and partnership approach on the overall atmosphere in the classroom. In reference to the theoretical part of the work, it provides examples of transcribed monologues and dialogues containing elements of a partnership and respectful approach. Based on the triangulation of data, it was found out which elements of respectful and partner communication teachers use in their practice, and it was also proven that the application of these elements positively affects the atmosphere in school classrooms. Finally, the analysis of the questionnaire survey confirmed that teachers...
|
188 |
Förskollärares uppfattningar och strategier om att stötta barns känslor : -En kvalitativ studie om förskollärares icke-verbala kommunikation för att stötta barns känslomässiga regleringBengtsson, Aleksandra, Lundahl, Rebecca January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärares strategier och uppfattningar till deras icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslomässiga reglering, hos de barn som är 1–2 år som inte har ett utvecklat talspråk. Anledningen till studien är att förstå och undersöka hur betydelsefullt det är att besitta en fungerande kommunikation mellan förskollärare och barn. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: Vilka uppfattningar har förskollärare om icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslomässig reglering? Vilka strategier uppfattar förskollärare som viktiga i arbetet med icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslomässiga reglering? För att få svar på studiens frågor används en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer och ljudinspelningar som står för det insamlade empiriska materialet. Materialet analyseras med stöd av tematisk analys och studien tar inspiration från affektteorin och affektutbrottsmodellen. Resultatet presenteras i tre teman som lyder: Förskollärares bemötande när barn är i affekt, Förskollärares tillvägagångssätt för att främja barns känslor och Förskollärares uppfattningar om barns känslomässiga reglering vilket innefattar underrubriker för att studien ska få en konkret struktur. Studiens resultat tydliggör att förskollärare har olika uppfattningar om icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslor och de använder olika strategier för att stötta barns känslomässiga reglering. I resultatet synliggörs även förskollärares likformiga strategier och uppfattningar om icke-verbal kommunikation. I forskningsstudiens slutsats skrivs det fram hur väsentligt det är för förskollärare att vara medvetna om användningen av icke-verbal kommunikation för att stötta barn i deras känslomässiga reglering. / The purpose of this study is to examine preschool teachers' strategies and perceptions of their non-verbal communication to support children's emotional regulation, in children aged 1-2 years who do not have a developed spoken language. The reason is to understand the importance of having effective communication between preschool teachers and children. The questions that underlie the study are: What are preschool teachers' perceptions of non-verbal communication to support children's emotional regulation? What strategies do preschool teachers perceive as important in working with non-verbal communication to support children's emotional regulation? In order to get answers to the study's questions, a qualitative method is used with the help of interviews and audio recordings that represent the collected empirical material. The material was then analyzed with the support of thematic analysis and the study takes inspiration from affect theory and the affect outbreak model. The results are presented in three themes that read: Preschool teachers' response when children are in affekt, Preschool teachers' approach to promoting children's emotions and Preschool teachers' perceptions of children's emotional regulation, which also have subheadings to give the study a concrete structure. The results of the study make it clear that preschool teachers have different perceptions of non-verbal communication to support children's emotions and they use different strategies to support children's emotional regulation. In the result, preschool teachers' uniform strategies and perceptions of non-verbal communication are also made visible. In the conclusion of the research study, it is stated how essential it is for preschool teachers to be aware of the use of non-verbal communication to support children in their emotional regulation. / ¨
|
189 |
Способы выражения категории вежливости в кросс-культурном аспекте (на материале русского, английского и японского языков) : магистерская диссертация / Expression of Polite Manners Category in Cross-Cultural Aspect (Russian, English and Japanese as an Example)Коржевская, Р. А., Korzhevskaya, R. A. January 2015 (has links)
Актуальность темы диссертации обусловлена расширяющимся сотрудничеством с представителями многочисленных культур, необходимостью учитывать культурные особенности стран в различных профессиональных контекстах. В то же время, данная тема недостаточно представлена в имеющихся информационных источниках. Работа состоит их двух глав, в которых детально проработаны теоретические и практические аспекты проблемы. Работа выполнена на высоком профессиональном уровне с учетом основных современных направлений исследования в представленной сфере. Особую значимость имеет сравнение трех различных культур (русской, английской и японской), выявление общих и специфических черт межкультурной коммуникации. Полученные данные возможно использовать при подготовке переговоров, визитов, организации выставочной деятельности. / The relevance of the topic of the thesis is due to expanding cooperation with the representatives of many cultures, the need to take into account the cultural characteristics of countries in various professional contexts. At the same time, the topic is underrepresented in the available information sources. The thesis consists of two chapters in which the theoretical and practical aspects of the problem are elaborated. The thesis is executed at a high professional level considering the main directions of contemporary research in the field provided. Of particular importance is the comparison of three different cultures (Russian, English and Japanese), identifying common and specific features of intercultural communication. The data obtained may be used in the preparation of negotiations, visits and organization of exhibition activities.
|
190 |
Метаязыковые операторы как маркеры гармонизации речевого общения : магистерская диссертация / Metalinguistic operators as markers of harmonization of verbal communicationМальцева, Т. В., Maltseva, T. V. January 2017 (has links)
Магистерская диссертация посвящена изучению гармонизации речевого общения. При возникновении сложностей в речевом общении, когда взаимодействие адресата и адресанта переходит в зону конфликтной коммуникации, функцию гармонизации речи нередко выполняет метаязыковая рефлексия. Цель диссертации – выявление метаязыковых операторов, гармонизирующих общение, указывающих на единицы, которые способствуют либо смягчению, либо огрублению информации. / Master thesis is devoted to the study of harmonization of verbal communication. If you experience difficulties in speech communication, when the interaction of the addressee and the addresser transferred to the zone of conflict communication, the function of harmonization of speech often performs metalinguistic reflection. The purpose of the thesis is to identify metalinguistic statements that harmonize the communication and indicate units, which contribute to either mitigation, or hard information.
|
Page generated in 0.1602 seconds