LLM / Department of Mercantile Law / Once a company is incorporated it becomes a juristic entity, distinct and separate from its incorporators. Thus, the company bears its own liabilities. However, section 20(9) of the Companies Act 71 of 2008 grants the courts the discretion to disregard the separate legal personality of a company where there is unconscionable abuse of the juristic personality of the company. However, the challenge is that the section fails to define what constitutes ‘‘unconscionable abuse’’. This research thus investigated what constitutes unconscionable abuse of the juristic personality of the company as the ground for piercing the corporate veil. Simply put, this research identified the circumstances under which the corporate veil may be pierced, given the confounding provisions of section 20(9). In unravelling the problems posed by the said section, the researcher employed a combination of doctrinal legal research methodology and comparative research methodology which involve the scrutiny of ‘black letter of the law’ and the laws of other jurisdictions. The result from this extensive inquiry is that the term ‘unconscionable abuse’ is a legislative derivate from the various terms used by the courts at common law to justify the disregarding of the separate legal personality of the corporate entity. Therefore, the inescapable conclusion reached is that just as those terms used at common law are confounding, so shall this legislative innovation. Therefore, in order to resolve this problem each matter should be dealt with based on its peculiar facts.

See the attached abstract below

<p>Person-thing orientation (PTO) describes how interests in people (person orientation; PO) and things (thing orientation; TO) motivate behavior. These orientations have been shown to be predictive of important outcomes, but little is known about <i>how</i> these orientations work as motivational systems for behavior. The current paper explored whether different levels of PO and TO among participants affect individual categorizations of stimuli as “person-like” or “thing-like.” Participants (<i>N</i> = 170) were asked to rate how person-like and thing-like they perceived 100 individual stimulus items to be, and their PO and TO scores were measured. I hypothesized that TO would predict higher ratings of stimuli as thing-like, especially when PO levels were lower, and that PO would predict higher ratings of stimuli as person-like, especially when TO levels were lower. I predicted that this pattern of results would be stronger among stimuli categorized as ambiguous than among stimuli categorized as an unambiguous person or thing. The findings did not support the main hypotheses. Instead, the person category stimuli showed the hypothesized pattern of results. Among these stimuli, PO predicted person ratings and TO predicted thing ratings (but in the negative direction). The results and implications of these findings were discussed.</p>

No description available.

Bakgrund Den globala migrationen har ökat markant de senaste åren och behovet av tolk inom vården ökar alltmer. Tolken har en avgörande roll i kommunikationen mellan personer med migrantbakgrund och vården när språkliga hinder finns. Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan att säkerställa att kommunikationen är tydlig och respektfull i vårdmötet mellan person och tolk, oavsett språkliga eller kulturella hinder för att undvika missförstånd och felbehandling. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med migrantbakgrund upplever användning av tolk i kommunikation i vårdmötet. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt omfattar 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har valts ut genom systematisk datainsamling i PubMed och CINAHL. För att utvärdera artiklarna användes bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola. Studierna har granskats och sammanställts utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Av resultaten i litteraturstudien framgår det att personer med migrantbakgrund upplevde varierande känslor i vårdmötet beroende på tolkens professionalism. Den professionella tolken ingav trygghet och tillit i kommunikationen med vården medan den icke- professionella tolken medförde utmaningar såsom integritetskränkning, misstro och oro för felöversättningar. Informella tolkar användes i brist på professionella tolkar där tillgängligheten var en fördel medan nackdelen var att det skapade delade upplevelser hos personer med migrantbakgrund. Slutsats Litteraturöversikten fokuserade på upplevelserna av tolkanvändning i vårdmöten för personer med migrantbakgrund. Resultatet framhävde vikten av professionella tolkar för att skapa trygghet, förbättra kommunikation och stärka vårdförtroendet. Trots fördelarna med informella tolkar identifierades utmaningar, inklusive språkliga osäkerheter och påverkan på personernas integritet. Att säkerställa närvaron av professionella tolkar är nödvändigt för att främja öppen kommunikation och skapa en trygg personcentrerad vårdmiljö vilket blir särskilt relevant i Sverige med dess mångkulturella befolkning. / Background Global migration has increased significantly and the need for interpreters within healthcare has grown. Interpreters play a crucial role in the communication between people with migrant backgrounds and the healthcare system when language barriers exist. Nurses bear significant responsibility to ensure communication is clear, comprehensible and respectful between the person and the interpreter, regardless of language or cultural barriers. This in turn can help avoid misunderstandings and treatment errors. Aim The aim of the literature review was to describe how people with migrant backgrounds experience the use of an interpreter in communication in the healthcare setting. Method This literature review includes 15 original articles using a qualitative method. They were selected through systematic data collection in PubMed and CINAHL. Assessment criteria from Sophiahemmet University were used to evaluate the articles. The studies have been reviewed and compiled based on an integrated data analysis. Results The results showed that people with migrant backgrounds experienced varying emotions in the healthcare meeting depending on the interpreter’s professionalism. The professional interpreter created feelings of security and trust whilst the non-professional interpreter brought challenges such as breach of privacy, mistrust, and concern for mistranslations. Informal interpreters were used when there was a lack of professional interpreters; the advantage was easy access whilst the disadvantage was that it created different experiences for people with a migrant background. Conclusions The literature review focused on the experiences of people with a migrant background using an interpreter in healthcare encounters. The result highlighted the importance of professional interpreters to create security, improve communication, and strengthen healthcare trust. Despite benefits of informal interpreters, challenges such as language uncertainties and impact on persons privacy were identified. Ensuring the presence of a professional interpreter is necessary to promote open communication and create a safer person-centered healthcare environment, this is especially relevant in Sweden with its multicultural population.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är ett samtal som sker mellan den ansvarige läkare, patienten och dess närstående med syfte att informera om vårdens inriktning samt ger möjlighet för den äldre personen att framföra sina önskemål i livet slutskedet. Sjuksköterskan har en viktig roll vid brytpunktsamtal genom att ge emotionellt stöd till den äldre och dennes närstående under samtalet, att följa upp efter samtalet samt planera personcentrerad vård utifrån den äldres och dess närståendes behov och önskemål.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter före, under och efter brytpunktssamtal med äldre personer och dennes närstående i kommunalt särskilt boende. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Total åtta sjuksköterskor med fem till trettiotvå års erfarenheter inom den kommunala äldreomsorgen i tre kommuner i mellan Sverige deltog i intervju.  Insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys Resultat: Tre kategorier framkom under analysen nämligen, att agera professionellt, att ge stöd till närstående, att skapa förutsättningar för- och motverka hinder för ett bra brytpunktssamtal.  Slutsats:  Sjuksköterskorna upplevde att förutom utöva sin yrkesroll i vården av patienten, samt att tillsammans med vårdpersonalen bedöma patientens tillstånd och ta ställning till om brytpunktssamtal behöver genomföras, tar de också ofta ansvarar för att genomföra brytpunktssamtal. Vidare beskrev sjuksköterskorna att de flesta äldre inte deltog i samtalet, vilket uppfattades som syftet med brytpunktssamtal och vikten av att kommunikationen inte uppfylldes. / Background: A breakpoint conversation is a conversation that takes place between the responsible doctor, the patient, and their relatives with the purpose of informing about the direction of care and giving the elderly person the opportunity to express their wishes in the final stages of life. The nurse has an important role in end-of-life conversations, to provide emotional support to the elderly and their relatives during the conversation, to follow up after the conversation and to plan person-centered care based on the elderly's and their relatives' needs and wishes.   Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences before, during and after breakpoint conversations with elderly people and their relatives in municipal nursing homes. Methods: The study has a descriptive design with a qualitative approach. A total of eight nurses with five to thirty-two years of experience in municipal elderly care in three municipalities in the middle of Sweden were interviewed. The collected data was analysed using content analysis methods.  Results: Three categories emerged during the analysis, namely: to act professionally, to provide support to relatives, to create conditions for and counteract obstacles for a good breakpoint conversation.  Conclusion: The nurses experienced that apart from exercising their professional role in the care of the patient, which means, together with the nursing staff, assessing the patient's condition and deciding whether break-point conversations need to be carried out, they are also often responsible for carrying out breakpoint calls. Furthermore, the nurses described that most elderly people did not participate in the conversation, which was perceived as the purpose of break point conversations and the importance of communication not being met.

Lantbruket har sedan länge haft stor betydelse för Sverige. För att kunna kontrollera vem som förvärvar mark taxerad som lantbruksegendom har lagar sedan 1900-talet satts i kraft. Lagen har sedan början vilat på ett syfte vilket består i att bevara ägarbalansen mellan olika ägarkategorier, speciellt juridiska och fysiska personer. Sedan första lagen stiftades har lagstiftningen har juridiska personers möjligheter till förvärv varit mycket begränsad. Syftet med denna uppsats är att redogöra under vilka förutsättningar och villkor juridiska personer kan lämnas förvärvstillstånd vid förvärv av lantbruksegendom. För att kunna genomföra arbetet har en rättsdogmatisk metod använts i kombination med en rättsanalytisk metod. Materialet som använts är gällande och tidigare lagstiftning, praxis från Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen, underrättspraxis från kammarrätten samt förarbeten tillhörande Jordförvärvslagen (SFS 1979:230). Uppsatsen kan konstatera att det i gällande lagstiftning föreligger fyra villkor då juridisk person kan lämnas förvärvstillstånd när lantbruksegendom förvärvats från fysisk person. Det sker under två förutsättningar, antingen lämnas kompensationsmark eller så sker förvärvet kompensationsfritt. Lämnas kompensationsmark till fysisk person eller staten för naturvårdsändamål inom fem år eller kan komma att lämnas inom fem år kan juridisk person lämnas förvärvstillstånd. Sker förvärvet kompensationsfritt kan tillstånd lämnas om den förvärvade egendomen skall ändra ändamål. Detta måste vara fastställt innan förvärvet sker genom t.ex detaljplan. Ett tredje fall där juridisk person kan lämnas förvärvstillstånd är om förvärvet avser skogsmark och förvärven bedriver sådan industriell verksamhet i vilken egendomens virkesavkastning behövs, som appliceras på mindre träförädlande företag med koppling till orten förvärvet sker från. Sista villkoret som förvärvstillstånd kan lämnas juridisk person är om det föreligger särskilda skäl. En bedömning görs i varje enskilt fall utifrån intresset att bevara ägarbalansen och de skäl som förvärvet innebär. Det allmänna intresset kan även komma att beaktas. I förarbeten tas som exempel att sådana skäl kan vara om den förvärvade egendomen är kapitalkrävande. Lagstiftningen gällande juridiska personers förvärv av lantbruksmark är fortsatt väldigt strikt men vissa undantag görs. Utgångspunkten är dock att förvärvstillstånd inte ska lämnas och bedömning blir därav väldigt restriktiv. / Agriculture has been of great importance to Sweden. To be able to control who acquires land taxed as agricultural property, laws have been enacted since the 20th century. From the beginning, the law has rested on one purpose, which is to preserve the balance of ownership between different categories of owners, especially legal and natural persons. Since the first law was enacted, legislation regarding the acquisition of legal entities has been very limited.  The purpose of this thesis is to explain the conditions under which legal persons can be granted an acquisition permit when acquiring agricultural property. To be able to carry out the work, a legal dogmatic method has been used in combination with a legal analytical method. This essay is based on current and previous legislation, case law from the Supreme Administrative Court and the Supreme Court, lower court case law from the Court of Appeal and preparatory work and SOU belonging to the Land Acquisition Act (SFS 1979: 230).  What can be stated with the thesis is that there are four conditions in current legislation when a legal person can be granted an acquisition permit when agricultural property has been acquired from a natural person. This takes place under two conditions, either compensation land is provided, or the acquisition takes place without compensation. If compensation land is provided to a natural person or the state for nature conservation purposes within five years or may be provided within five years, a legal person may be granted an acquisition permit. If the acquisition takes place without compensation, permission can be granted if the acquired property is to change purpose, this must be determined before the acquisition takes place through, for example, a detailed plan. A third case where a legal person can be granted an acquisition permit is if the acquisition relates to forest land and the acquisitions conduct such industrial activities in which the property's timber yield is needed, which is applied to smaller wood processing companies in connection with the locality from which the acquisition takes place. The last condition on which an acquisition permit can be granted to a legal entity is if there are special circumstances. An assessment is made in each individual case based on the interest in maintaining the ownership balance and the reasons that the acquisition entails. The public interest may also be considered.  The legislation regarding legal persons acquisition of agricultural land remains very strict, but certain exceptions are made. The starting point, however, is that an acquisition permit should not be issued and that the assessment of this will be very restrictive.

Bakgrund: Cirka 1 100 svenskar drabbas varje år av en njursjukdom och ungefär 4 000 personer behandlas med dialys i Sverige. Antalet patienter som behandlas med dialys och/eller njurtransplantation ökar kraftigt. Tiden före en njurtransplantation är krävande och personerna lever med svåra biverkningar av sjukdomen och behandlingarna. Njurtransplantation är en eftertraktad behandlingsform som följs av livslång behandling med immunsuppressiva läkemedel. En njursjukdom medför en förändrad livsvärld och livsrytm för personerna. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att belysa personers upplevelser av livet efter en njurtransplantation. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman. Dessa var; positiva upplevelser av livet efter en njurtransplantation, negativa upplevelser av livet efter en njurtransplantation, personer som genomgått en njurtransplantations upplevelse av det sociala stödets betydelse, personer som genomgått en njurtransplantations upplevda behov och brister kring information. Konklusion: Examensarbetet visade att personer upplevde ökad livskvalitet och förbättrad hälsa efter njurtransplantationen men att det fanns en ständig närvaro av oro och rädsla inför framtiden. Information, utbildning och kommunikation var faktorer som påverkade personernas upplevelser. / Background: Around 1,100 Swedes suffer from a kidney disease every year and approximately 4,000 people are treated with dialysis in Sweden. The number of patients treated with dialysis and/or kidney transplantation is increasing sharply. The time before a kidney transplantation is demanding and the people live with severe side effects of the disease and the treatment. Kidney transplantation is a desirable form of treatment that is followed by life-long treatment with immunosuppressive drugs. A kidney disease may cause a changed world of life and rhythm of life for the persons. Aim: The aim of this bachelor’s essay was to highlight people’s experiences of life after a kidney transplantation. Method: The method used was a literature review with ten qualitative articles. Findings: Four main themes emerged in the results. These were; positive experiences of the time after a kidney transplantation, negative experiences of the time after a kidney transplantation, people who have gone through a kidney transplantations experience of the importance of social support, people who have gone through a transplantations experience of needs and lack of information. Conclusion: The bachelor’s essay showed that people experienced increased quality of life and improved health after the kidney transplantation but that there was a constant presence of worry and fear about the future. Information, education and communication were factors that influenced the people’s experiences.

No description available.

No description available.