Länge har kvinnan ansetts vara svagare både psykiskt och fysiskt därmed har mannen varit överordnad kvinnan under historiens gång. Idag lever vi i ett land som är känt för sitt jämställda samhälle men om vi blickar tillbaka i historien så kan vi se hur kvinnoidealen har förändrats genom tiderna. Idag lever vi ett multikulturellt Sverige där vi glömmer att vi delar vår kultur med omgivningen. Många tjejer lever idag i ett svenskt samhälle med en annan kultur, men frågan är hur det är att leva med en dubbelkultur. Denna studie undersöker om en uppväxt med dubbla kulturer bidrar till extra press på unga kvinnor, på grund av det kvinnliga idealet inom enskilda kulturer. Resultatet visade att tjejerna med en dubbelkultur kände sig pressade eftersom de försökte tillfredsställa sina föräldrars önskningar om hur en kvinna bör vara, samtidigt som de unga kvinnorna försökte platsa in och bli accepterade i samhället.

No description available.

Studien undersöker vilka aspekter som uppfattas vara relevanta vid rekrytering av personer till ledarpositioner och hur dessa aspekter kan ses som uttryck för normer om ledare och ledarskap. Uppsatsen består av litteraturgenomgång, tidigare forskning samt empiriskt insamlat material inom området. Metoden för studien är kvalitativ genom ostrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer. Resultatet belyser vilka aspekter som utvalda respondenter anser är relevanta samt vilka de sökande till ledarpositioner är. Aspekterna är både den sökandes kompetenser, erfarenheter och egenskaper. Respondenterna diskuterar även könets, ålderns och etnicitetens betydelse. Slutsatsen är att aspekterna som respondenterna redogör för kan ses som uttryck för normer om ledare och ledarskap vilket kan resultera i att vissa personer uteblir möjligheten att uppnå en ledarposition.

Introduktion: Sjuksköterskan har ett lagstadgat ansvar för att omvårdnaden ska vara jämställd och av god kvalitet oavsett vem patienten är. Ett flertal studier talar dock för att det kan finnas en skillnad i vårdkvalitet beroende på patientens kön. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av patientens genustillhörighet i mötet med sjuksköterskan. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks niostegsmodell. Data samlades in genom systematiska sökningar i de vetenskapliga databaserna Cinahl och PubMed. Urvalsprocessen inkluderade en kvalitetsgranskning och resulterade i 10 artiklar, varav 8 använde kvalitativ metod, en använde kvantitativ metod och en använde mixad metod. Resultat: Databearbetningen resulterade i två huvudteman: “ Skillnader mellan manliga och kvinnliga patienters erfarenheter av mötet med vården och sjuksköterskan” och “Skillnader i sjuksköterskans förhållningssätt till manliga och kvinnliga patienter”. Slutsats: Patientens genustillhörighet har betydelse både för patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan samt för sjuksköterskans förståelse för patienten.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som motiverar kvinnor till att träna på gym. Detta gjordes genom att besvara tre frågeställningar som formulerats utifrån syftet; Hur relaterar kvinnor sin gymträning till rådande kroppsideal? Hur resonerar kvinnor angående gymträning i relation till hälsa? Vilka interna och externa motivationsfaktorer ligger bakom kvinnors gymträning? För att besvara dessa frågeställningar och undersöka kvinnors träningsmotiv utformades en enkätundersökning som sedan genomfördes på 56 kvinnliga respondenter. Den kvantitativa undersökningen möjliggjorde framtagandet av statistiska samband och beräkningar som påvisar svaren på ovanstående frågeställningar. Studien bygger på en eklektisk teori som förenar teorier om inre- och yttre motivationsfaktorer med en teori om normer. Tidigare forskning på områdena motivation, kvinnor, träning och ideal har förutom ovanstående tagits i beaktning.   Den från enkätundersökningen erhållna empirin analyserades och tolkades med hjälp av studiens eklektiska teori där teorier om inre- och yttre motivation kombinerats med en teori om normer. Empirin visade att kvinnorna i den här undersökningen mestadels tränade som följd av inre motivation som fysiskt- och psykiskt välmående, förbättrad ork och uppfattningen av att träning är roligt. Däremot framkom också en annan aspekt som visar att de kvinnliga respondenterna upplever yttre motivationsfaktorer som krav och förväntningar vilket påverkar deras kroppsuppfattning samt relationen till träning negativt. Resultatet av den analyserade empirin visade även att inre motivation lägger grund för positiva spiraler gällande motivationsnivåer medan yttre motivation riskerar försätta individen i onda cirklar och leda till latent motivation. Dessutom visade resultatet att det förekom skillnader i motivationsfaktorer mellan yngre och äldre.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn konstruerar kön och identitet utifrån text och bild i bilderböcker. Utifrån syftet formulerades frågeställningen Hur förhåller sig barn till kön och identitet i bilderböcker? För att besvara frågeställningen utfördes fyra halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra barn och med hjälp av tre bilderböcker utfördes boksamtal med respektive barn som fick svara på följande frågor: Finns det någon flicka/pojke i boken? Hur vet du att det är en flicka/pojke? Vem i boken skulle du vilja vara/inte vara? Varför? Resultatet visar att barn konstruerar och motiverar könet hos en karaktär i bilderböcker genom dess fysiska attribut, som hårfrisyr och klädsel, men även genom vilken färg denna har. Saknades tydliga fysiska attribut kunde barnen säga att en karaktär var pojke eller flicka, men inte motivera varför. Gällande identitetsfrågan hade barnen svårt att svara på frågan vem de skulle vilja vara. Däremot kunde de formulera vilken/vilka av karaktärerna de tyckte om, vilket motiverades av barnets egna preferenser, alltså vad barnet själv gillade. Resultatet diskuterades med stöd av teorier och tidigare forskning kring kön, könsscheman, normer och identitet samt teorier om bilderbokens inverkan på barns könsskapande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur genus förhandlas, upprätthålls och utmanas mellan barn i den fria leken i förskolan. Detta eftersom det finns lite forskning om genus där barnens perspektiv och delaktighet lyfts fram. Studien utgår från dels feministiskt poststrukturalistism, dels sociokulturell teori, där tyngdpunkten ligger på relationen mellan individ och omgivning. Vi genomförde kvalitativa observationer av tre till femåriga barn på en förskola. Resultatet visade att barnen tog en aktiv roll i att förhandla om genus där de ena stunden verkade förstärka skillnaderna och andra gånger agera överskridande. Vi såg hur de växlade mellan olika lekar och lekkamrater och prövade olika positioner. De gav uttryck för att ha mycket tankar om kön. Utifrån detta blev slutsatserna att barnen bör involveras i genusarbetet, som bör ske utforskande utifrån deras erfarenheter. Det förutsätter att arbetslaget lyssnar på barnens tankar och utgår från detta i genusarbetet.

Arbetet behandlar hur barn från årskurserna 2-4 på ett fritidshem i en mindre ort i södra Sverige väljer lek och lekkamrater. Avsikten med arbetet är att undersöka pojkars och flickors val samt ta reda på hur barnen i studien uppfattar sina möjligheter att påverka sina leksituationer på fritidshemmet. Syftet är även att ta reda på om och hur i så fall flickor och pojkar leker med varandra samt vilken nöjessyssla de väljer. Metoden som har använts är en enkätundersökning som barnen på nämnda fritidshem har deltagit i. Förutom kryssfrågorna innehöll enkäten öppna ifyllningsfrågor för att svaren ska ge lite djupare information. Resultatet visar att barnen ofta leker tillsammans oberoende av kön, pojkarna uppvisar mer stereotypt beteende och flickorna bryter i större utsträckning mot det traditionella normsystemet. De viktigaste slutsatserna från arbetet är att flickor och pojkar lek tillsammans men gärna håller sig till den som dem kan identifiera sig med samt att de ser olika på sina möjligheter att bestämma över leken. Flickor ser sig själva ha en större makt än pojkarna att bestämma över vad de ska leka och samtidigt är flickorna i stor del aktiva i de fysiska lekarna som till exempel fotboll. Pojkarna antyder att det blir större jämlikhet och rättvisa i lekarna där barnen själva är initiativtagarna.

Swedish 1 is a required course in all vocational and academic programs in secondary schools in Sweden. Government studies show a deficit of sex and gender perspectives in the study materials today. The aim of this thesis in Swedish with a didactic approach is to analyze dif-ferent textbooks for course Swedish 1 to visualize sex and gender perspectives conveyed. To my help, I have in the analysis used the Yvonne Hirdman's theories about gender system and Judith Butler's theories of performativity. The thesis also contains a less extensive survey made in different classes in secondary school who is reading Swedish 1. The analysis reveals that there is a deficit of sex and gender perspective in teaching aids, as well as different per-spectives of sexuality and ethnicity for example. It is also a part of the students who partici-pated in the survey prepared to agree with

Norms and values have a central role in teaching and the school should contribute with this knowledge. How this is to be done is not concrete expressed in the curriculum and is therefore of importance to investigate more closely. The analysis of norms will be made from an intersectional perspective in order to be able to create a just picture of how social structures are created. By an intersectional perspective is meant that norms should be studied based on its interaction and not individually. This study examines which words are used in the production of the categories gender, ethnicity and class, and whether norms are presented as independent or dependent factors when explaining social structures. As a method, a critical discourse analysis of the textbook Forum 123 (2017) will be made. The result of this study shows that intersectionality is mentioned on two occasions in the textbook but does not permeate the book in its entirety. The categories gender, ethnicity and class are divided into different subchapters and are distinguished from each other, which is problematic from an intersectional perspective.