Många misstag i vården har sin grund i bristande samverkan mellan sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt med fokus på omvårdnad, medan läkare har ett biomedicinskt synsätt med fokus på att bota sjukdom. Trots detta förväntas de båda professionerna kunna samverka. Studiens syfte var att belysa faktorer som sjuksköterskor upplever påverkar samverkan med läkare. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Tolv resultatartiklar bearbetades genom en innehållsanalys, vilket resulterade i fyra övergripande teman: Förhållningssätt som handlade om attityder och en förståelse för den andres profession. Involvering berörde delaktighet och ett delat beslutsfattande. Interaktion handlade om kommunikation och relationsskapande. Slutligen lyftes Organisationens struktur som en påverkande faktor genom skilda arbetssätt och hierarkiska strukturer. Sjuksköterskor och läkare är de två viktigaste professionerna inom klinisk sjukvård och de förväntas samverka i team. Ändå implementeras ingen form av utbildning eller information om vad den andres profession innebär med ansvar, utveckling och kunskapsnivå. Samverkan mellan sjuksköterskor och läkare innefattar många olika faktorer som korrelerar, vilket gör samverkan till en komplex process som kräver kunskap, engagemang och handlingskraft. / Many mistakes in healthcare are due to a lack of cooperation between nurses and physicians. Nurses have a holistic approach with a focus on nursing, while doctors have a biomedical approach with a focus on curing disease. Despite this, the two professions are expected to cooperate. The aim of the study was to shed light on factors which nurses experiencing affects cooperation with physicians. The study was conducted in the form of a literature study. Twelve result articles were processed through a content analysis, which resulted in four overarching themes: Approach that contained attitudes and an understanding of the other’s profession. Involvement included participation and shared decision making. Interaction emphasized communication and relationships. Finally, Structure of the organisation was expressed as an influencing factor by differing work procedures and hierarchical structures. Nurses and physicians are the two most important professions in clinical health care system, and they are expected to cooperate in teams. Nevertheless, no form of education or information is implemented about what the other’s profession entails with responsibility, development, and level of knowledge. Cooperation between nurses and physicians includes many different factors that correlate, which makes cooperation a complex process that requires knowledge, commitment, and drive.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle med en befolkning där en del har ett annat modersmål än det officiella språket. Detta har bland annat medfört att språkbarriärer uppstår, framförallt inom vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelse vid tvärkulturell kommunikation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats samt en med mixad metod. Resultat: De tio valda vetenskapliga artiklarna besvarade litteraturstudiens syfte. Resultatet presenterades i sex huvudteman: påverkan på vårdkvaliteten, relationen mellan sjuksköterska och patient,kommunikation utan att tala samma språk, bilinguala sjuksköterskor som tolk, närstående som tolk och professionell tolk. Den otillräckliga kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ledde till bristande delaktighet då patienten undvek att kommunicera med sjuksköterskan och missuppfattade en del av den informationen som gavs. Bilinguala sjuksköterskor fick oftast agera som tolk trots avsaknad på utbildning inom detta område.Konklusion: Studien visar på att språkbarriärer komplicerade sjuksköterskans arbete och som påföljd även försvårade arbetet kring omvårdnad och patientsäker vård. Både sjuksköterskan och patienten blev drabbade av de språkbarriärerna som uppstod. En lösning skulle därför kunna vara att sjuksköterskan utökar sina kunskaper i hur tvärkulturell kommunikation kan komma till hands för att erbjuda patienten en säker vård. / Background: Sweden is today a multicultural society with a population where some have a mother tongue other than the official language. Among other things, this has led to language barriers arising, especially in healthcare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experience of cross-cultural communication. Method: A literature review based on nine scientific articles with a qualitative approach and one with a mixed method. Results: The ten selected scientific articles answered the purpose of the literature study. The results were presented in six main themes: impact on the quality of care, the relationship between nurse and patient, communication without speaking the same language, bilingual nurses as interpreters, relatives as interpreters, and professional interpreters. The lack of communication between the nurse and the patient led to a lack of participation for the patient as the patient avoided communicating with the nurse and did not understand much of the information provided. Bilingual nurses had to often act as interpreters despite the lack of training in this area. Conclusion: The study shows that language barriers complicated the nurse's work and as a consequence also made the workaround nursing and patient-safe care more difficult. Both the nurse and the patient were affected by the language barriers that arose. One solution could therefore be for the nurse to expand her knowledge in communication to offer the patient safe care.

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar har funnits i alla tider. När sjuksköterskor möter patienter med smittsamma sjukdomar ska de tillhandahålla trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter sjuksköterskor patienter som bär på Covid-19 som är en smittsam sjukdom. Forskning om vilka omvårdnadskompetenser som krävs för de som är i frontlinjen under en global katastrof är begränsade Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats: Resultat: Ur analysen identifierades fyra teman; Vårda i ovisshet; Rädsla för smitta; Utmaningar att arbeta i skyddsutrustning och Stödets betydelse. Konklusion: Sjuksköterskor saknar information och erfarenhet av att arbeta med Covid-19. Trots att flertalet sjuksköterskor innehar specialistutbildningar räcker inte det för att bemästra denna pandemi. Sjuksköterskor som arbetar med Covid-19 löper en stor risk för yrkesmässig exponering som leder till en stark rädsla för smitta och att smitta sina familjemedlemmar. Utmaningar att arbeta i skyddsutrustning samt bristen på skyddsutrustning har lett till både psykiska och fysiska påfrestningar. Det har bevisats att familjen, teamet och arbetsgivaren är ett viktigt stöd för sjuksköterskor i denna pandemi. / Background: Infectious diseases have always existed. When nurses meet patients with infectious diseases, they should offer to provide care based on theoretical and practical knowledge. Today nurses meet the majority of patients carrying Covid-19 which is a contagious disease. Research on the nursing skills required for those at the forefront during a global disaster is limited: Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with Covid-19: Method: A literature review based on 12 articles with both qualitative and quantitative approach: Results: From the analysis, four themes were identified; To nurture in uncertainty, Fear of infection, Challenges of working in protective equipment and The need of support: Conclusion: Nurses lack information and experience of working with Covid-19. Despite the fact that most nurses have specialist training, this is not enough to overcome this pandemic. Nurses who work with Covid-19 are at high risk for occupational exposure, which leads to a strong fear of infection and of infecting their family members. Challenges to work in protective equipment and the lack of protective equipment have lead to both mental and physical strain. It has been proven that the family, the team and the employer are an important support for nurses in this pandemic.

Bakgrund: Vid brist på vårdpersonal så kan teamsamverkan motverka de negativa konsekvenserna som bristen medför. Team inom sjukvården inkluderar flertalet professioner för att kunna ge patienter optimal och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i team inom akut- och primärvård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Artikelsökningar har genomförts i databaserna Cinahl och Psycinfo där 12 artiklar valdes ut till resultatet med publiceringsår 2014-2023. Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Säker vård har varit den teoretiska referensramen som väglett litteraturöversikten. Översikten resulterade i två huvudkategorier och sex underkategorier; Samhörighet i teamet (Insikt och hänsyn, Samverkan i team och Förtroende för varandra) och Yrkets värde för samverkan (Funktioner i teamet, Säkerhet i förhållande till tidsbegränsningar och kompetens och Kommunikation i samverkan). Resultatet indikerade att effektiv kommunikation bland sjuksköterskorna i teamet främjade god patientvård. Förtroende för teammedlemmarna och tydlig rollkännedom skapade också gynnsamma förutsättningar för samverkan. Slutsatser: Litteraturöversikten visar att samarbete i team har stor betydelse för patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplever inte alltid inkludering i teamet och då känner de sig exkluderade kring beslutsfattande och att de inte respekteras. En central betydelse är att alla i teamet hörs, ses och känner att de får respekt och är delaktiga i vården av patienterna. / Background: In the event of a shortage of healthcare personnel, teamwork can counteract the negative consequences that the shortage entails. Teams within healthcare include several professions in order to provide patients with optimal and safe care. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of collaboration in teams within emergency- and primary care. Method:  A literature review using a qualitative method with an inductive approach. Searches for articles have been done in the databases Cinahl and Psycinfo where 12 articles were selected as the result with publication years between 2014-2023. The data analysis was carried out according to Friberg's five steps. Results: Safe care has been the theoretical framework that has guided the literature overview. The overview resulted in two main categories and six subcategories; Togetherness in the team (Insight and consideration, Collaboration in teams and Mutual trust) and The value of the profession for collaboration (Functions in the team, Safety in relation to time limits and competence and Communication in collaboration). The results indicated that effective communication among the nurses in the team promoted good patient care. Trust in the team members and clear role awareness also created favourable conditions for collaboration. Conclusions: The literature review shows that cooperation in teams is of great importance for patient safety. Nurses do not always feel included in the team and then they feel excluded from decision-making and that they are not respected. A central importance is that everyone in the team is beeing seen and feels that they are respected and are involved in the care of the patients.

Bakgrund: Med en växande prevalens av typ 2-diabetes världen över riskerar fler människor i framtiden att drabbas av följdsjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, njursjukdomar och ögonsjukdomar. Ärftliga anlag har en betydelse för uppkomsten av typ 2-diabetes, men likaså levnadsvanor såsom rökning, stress och fysisk inaktivitet. Sjuksköterskan har därför en viktig roll när det kommer till att uppmärksamma individer som befinner sig i riskzonen för att utveckla typ 2-diabetes samt stötta och motivera till nödvändiga livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att motivera patienter till fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts utifrån analys av Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans. De vetenskapliga artiklarna har varit av både kvalitativ och kvantitativ karaktär och inhämtats från databaserna: CINAHL Complete, PubMed och Medline. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman: Hälsofrämjande omvårdnad, Utmaningar och Behov av kunskap. Utmaningarna kunde bland annat relateras till sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig kunskap och patienternas bristande insikt och ovilja till förändring. Sjuksköterskorna upplevde att hälsofrämjande omvårdnadsinsatser som erbjöds via patientutbildningar ökade patienternas kunskap om sin sjukdom. Diskussion: I metoddiskussion diskuterar författarna styrkor och svagheter med denna litteraturöversikt. Resultatdiskussionen diskuterar huvudfynden med hjälp Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans / Background: With an increasing prevalence of type 2-diabetes worldwide a large number of individuals risk developing cardiovascular diseases, stroke, kidney diseases and eye diseases as secondary diseases from type 2- diabetes. Smoking, a sedentary lifestyle, genetic predisposition and obesity increases the risk of developing type 2-diabetes. Nurses therefor plays an important role in noticing individuals who risk developing type 2-diabetes as well as supporting and motivate them into making neccassary life style changes. Aim: The aim of this study is to describe how nurses experience motivating patients to physical activity at type 2-diabetes Method: A litterature review. Articles were sought out in the databases CINAHL Complete, PubMed and Medline. From these searches 10 scholarly articles emerged. Results: The result is presented as three different themes: Health promotion, Challenges and Need for knowledge. Challenges could among other be related to the nurses experience of insufficient knowledge and the patients lack of insight and their unwillingness to change. The nurses experienced that health interventions that were offered via patient educations increased the patients knowledge of their disease. Discussion: In the method discussion the authors discuss strengths and weaknesses with the litterature review. The result is being discussed using Dorothea Orems Self-Care Deficit Nursing Theory

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård och deras anhöriga kan uppleva välbefinnande och lindrat lidande genom visad empati samt tydlig kommunikation från sjuksköterskor. Utan stöd från sjuksköterskor riskerar patienter och anhöriga i stället få uppleva dåligt omhändertagande och onödigt lidande kan uppstå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård.Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans har använts för att analysera 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna kunde uppleva både hinder samt möjliggörande faktorer för god palliativ vård. Hinder som beskrevs var bristfällig kommunikation, otillräcklig kunskap samt emotionella utmaningar som på olika sätt skapade svårigheter i att uppnå patientsäker vård och lindra lidandet. En god vårdrelation beskrevs vara en förutsättning för att kunna tillfredsställa patienters och anhörigas behov samtidigt som mötet kunde upplevas meningsfullt för sjuksköterskorna. Slutsats: Palliativ vård kan upplevas både meningsfullt och utmanande för sjuksköterskor då de balanserar en professionell yrkesroll med att vara känslomässigt involverad och medmänsklig i mötet med patienter och anhöriga. För att sjuksköterskan ska kunna uppleva trygghet i vårdandet samt bibehålla en professionell yrkesroll krävs stöd inom teamet samt adekvat utbildning. / Background: Patients in need of palliative care and their relatives can experience well- being and relieved suffering through shown empathy and clear communication from nurses. Without support from nurses patients and relatives can experience poor care and unnecessary suffering. Aim: To describe nurses ́ experiences of palliative care.Method: A systematic literature study with a describing synthesis by Evans has been used to analyze 13 qualitive articles. Results: The results showed that nurses could experience both barriers and enabling factors for a good palliative care. Barriers could be insufficient communication, insufficient knowledge and emotional challenges that in different ways created difficulties to achieve safe patient care and decreased suffering. A good caring relationship could satisfy patients and relatives’ needs, at the same time as the meeting could be experienced as meaningful for the nurses. Conclusion: Palliative care can be experienced as both meaningful and challenging for nurses as they balance professionality with being emotionally involved and humane in the meeting with patients and relatives. Support within the team and adequate education are required for nurses to be able to experience safe care and maintain a professional role.

Bakgrund: Konfusion är ett vanligt förekommande syndrom som ofta drabbar äldre människor inom sjukhusvård. Konfusion förväxlas ofta med andra sjukdomstillstånd eller förbises av sjuksköterskor vilket i sin tur kan leda till onödigt lidande för patienter. Sjuksköterskor förväntas arbeta personcentrerat och till sitt förfogande har sjuksköterskan en mängd bedömningsverktyg för att bedöma patientens status och identifiera konfusion. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma samt vårda äldre patienter med konfusion på sjukhusavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelning. Resultat: Sjuksköterskor saknar utbildning om konfusion, kunskapen om syndromet har de fått genom erfarenhet. För att identifiera konfusion använder sig sjuksköterskor av sin kliniska blick samt patientens anamnes, anhöriga och gemensam reflektion inom teamet. Kognitiva bedömningsverktyg används inte. Patienter med konfusion har ett stort behov av trygghet och tid, behoven är svåra att tillfredsställa för sjuksköterskor inom akutsjukvård och under tillfällen av hög arbetsbelastning på avdelningar. Slutsats: Kunskapsbristen som råder om konfusion behöver belysas för att utbildning om syndromet ska prioriteras. Äldre patienter med konfusion bör inte vårdas på akutvårdsavdelningar om deras sjukdomstillstånd inte kräver det. Medvetenheten och kunskapen om kognitiva bedömningsverktyg bör förbättras inom sjukhusvården för att underlätta en tidig identifiering och undvika onödigt lidande för patienter. / Background: Delirium is a common syndrome that often affects older people when admitted into hospital care. Delirium is often misinterpreted as other medical conditions or overlooked by nurses, which in turn can lead to unnecessary suffering for patients. Nurses are expected to work person-centered and the nurse has a variety of assessment tools at her disposal to assess the patient's status and identify delirium. Aim: To investigate nurses' experiences of assessing and caring for patients with delirium in a hospital ward Method: A qualitative interview study with nurses working in hospital wards Results: Nurses lack education on delirium, they have gained knowledge about the syndrome through experience. To identify delirium, nurses use their clinical gaze as well as the patient's anamnesis, relatives and joint reflection within the team. Cognitive assessment ools are not being used. Patients with delirium have a great need for security and time, these needs are difficult to satisfy for nurses in emergency care and in times of high workload in hospital wards. Conclusion: The lack of knowledge about delirium needs to be highlighted in order to prioritize education about the syndrome. Elderly patients with delirium should not be cared for in emergency departments unless their medical condition so requires. Awareness and knowledge of cognitive assessment tools should be improved in hospital care to facilitate early identification and avoid unnecessary suffering for patients.

No description available.

Bakgrund: En sjukdom som är obotlig benämns som palliativ vård och det är något som alla individer har rätt till att få. Syftet med palliativ vård är att lindra patientens lidande och ge en så bra livskvalitet som är möjligt. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och vid palliativ vård krävs ett holistiskt och humanistiskt synsätt där omvårdnaden av hela människan och anhöriga är essentiellt. Palliativ vård kan ges på olika platser, bland annat på sjukhus, ordinärt boende eller särskilt boende och allt fler väljer att vårdas palliativt i hemmet. Det förekommer olika utmaningar inom den palliativa vården i hemmet, bland annat utmaningar med missnöjda anhöriga, hög arbetsbelastning, brister i arbetsmiljön och brister inom samverkan inom teamet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet med fokus på sjuksköterskors erfarenheter och känslor. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo har använts för att hitta empiriska studier med kvalitativ ansats som skulle besvara syftet, 14 studier kom att användas. Kvalitetsgranskning skedde utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Analys av studierna skedde utifrån metodboken av Friberg F, 2017. Resultat: Det skapades tre huvudteman: emotionella utmaningar, samarbete i team och organisatoriska utmaningar. Utifrån de tre huvudtemana skapades nio subteman: personlig utmaning, anhöriga, etiska dilemman, hierarki, kommunikation, stöttning inom teamet, tidsbrist, bristande kunskap och miljö. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet visade att det förekom flertal omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet. Några av dessa utmaningar var etiska dilemman, bristande stöttning inom teamet och bristande kunskap, och alla dessa kom att påverka sjuksköterskornas omvårdnadsarbete i negativ bemärkelse. / Background: Palliative care is when a disease is terminal, and it is a personal right to receive palliative care when needed. The purpose of palliative care is to ease the patients suffering and to promote a high quality of life. The nurse has a responsibility for the patient's care and should have a holistic and humanistic view and approach, both to the patient and the patient's relatives. Palliative care can be given in different places, inter alia in hospital settings, retirement homes and in the patient’s own home and more people prefer to be treated with palliative care in the home today. There are different challenges when giving palliative care at home, e.g with disgruntled relatives, high workload and deficits in the cooperation within the team. Aim: The aim of this literature review was to examine care-related challenges within the palliative care in the patient's home, with focus on the nurse’s experiences and emotions. Method: A literature review was done with a qualitative approach. The database used was Cinahl, PubMed, Psycinfo. 14 empirical studies have been used and were analyzed with SBU template for qualitative studies. Thereafter Friberg F, 2017 was used to analyze the results.Results: Three main themes emerged: emotional challenges, cooperation in team and organizational challenges. The main themes have nine sub themes: personal challenges, relatives, ethical dilemmas, hierarchy, communication, support within the team, insufficient knowledge, lack of time and environment. Conclusion: The nurses' experiences showed that there exist several challenges in palliative care at the home. Some of these challenges were: ethical dilemmas, lack of support in the team and lack of knowledge. All of these challenges affected the care that the nurses gave in a negative way.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Närstående till patienter på intensivvårds avdelningar är ofta drabbade av kris och sorg. Patienten befinner sig i ett livshotande tillstånd och miljön är mycket främmande för de närstående. En väl fungerande kommunikation sjuksköterska och närstående emellan är viktig för att hjälpa de närstående bemästra den svåra situation de befinner sig i. Omvårdnadsforskning visar vikten av att de närstående finns nära patienten, men i en livshotande situation kan de närstående bli anmodade att lämna rummet. Metod: För att belysa närståendes och sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter gällande närståendes närvaro vid HLR på en intensivvårdsavdelning utfördes en forskningsöversikt. Sökning gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed, med hjälp av sökorden cardiopulmonary resuscitation, resuscitation, witnessed resuscitation, nurse, nurse perspective, experience, attitude, perception, family, family presence, relative perception, och intensive care. Resultat: Sjuksköterskor i flera studier uttyckte att en personal bör utses att ta hand om de närstående vid närvaro under HLR . Sjuksköterskor uttryckte oro för att de närstående skulle hindra eller störa under HLR, att teamet skulle uttrycka sig olämpligt, eller att de närstående kunde lida psykologiskt sett. Bland de positiva aspekter som redovisades angavs att de närståendes förståelse för situationen ökade, det ansågs kunna hjälpa dem i sorgeprocessen. De närstående som hade närvarat var övervägande positiva, och några som inte närvarat hade ångrat det. De uttryckte att de var till fördel att de kunde se att allt gjordes, att de kunde ge patienten stöd, och att de inte ville att patienten skulle dö ensam. Slutsats: Flera organisationer har i riktlinjer tagit ställning till att närstående bör få närvara vid HLR. Sjuksköterskor förefaller inte enade i sin uppfattning om närståendes närvaro vid HLR, då ungefär hälften är för, och hälften mot närståendes närvaro vid HLR i de studier som granskats. De närstående förefaller vara mer enade i uppfattningen att de vill närvara vid HLR.