Många människor i Sverige söker sig till psykiatrisk vård för olika psykiatriska åkommor. Ett antal av dessa människor är mycket psykiskt sjuka att de tvingas vårdas inom sluten psykiatrisk vård. Sjuksköterskan som har ansvaret i att administrera läkemedel, som vid tvångsmedicinering, riskerar att bli sedd som fiende och måltavla för våld från patienterna, vilket kan leda till rädsla samt svårigheter att skapa tillit till sjuksköterskan i vårdrelation. Därför är det av vikt att forska och lyfta fram aspekter och perspektiv på hur man ska gå tillväga för att förstå sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter av att hantera aggressiva beteenden och utveckla vården så att patienterna kan få optimal omvårdnad. Syftet med studien var att belysa psykiatrisjuksköterskors upplevelser av våld samt beskriva vilka faktorer som påverkar uppkomster av våld inom psykiatrisk vård. Metoden av litteraturstudien var baserad på 15 utvalda vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 2005 och 2015. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökning av artiklarna. Det gjordes även manuell sökning av artiklar för att få ett större urval, vilket ledde till inkludering av 3 artiklar. Analysen resulterade i fyra teman: Sjuksköterskors upplevelser av uppkomst av aggression och våld inom psykiatrisk vård, sjuksköterskors upplevelser av hur vård och arbetsmiljö påverka patienter och sjuksköterskor, sjuksköterskors upplevelser av tvångsvård och vidtagna åtgärder för att minimera uppkomst av våld samt sjuksköterskors upplevelser av våld. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskornas upplevelser av våld vid vård av patienter med aggressivt beteende varierar. Vissa blir stressade, traumatiserade eller rädda och byter därför arbetsplats medan andra uppfattar våldet som en rutin, tillhörande arbetsplatsen och inte reflekterar mer om saken. Våldet påverkar sjuksköterskor både emotionellt och fysiskt vilket kan ge betydande konsekvenser i deras arbetsförmåga och privatliv. För att sjuksköterskor ska kunna utföra sitt jobb effektivt, behövs insyn i arbetsmiljön, stöd och förståelse för sjuksköterskors arbetssituation från arbetsgivaren, ökad kompetens i att hantera och förebygga våld, och möjlighet för reflektion i händelse av incidenter, där även arbetsgivarrepresentant är närvarande. Arbetsgivarna behöver komma med strategier för att behålla sin personal och kunna rekrytera nya genom att erbjuda sjuksköterskor tryggare arbetsplats.

Bakgrund Patienter med alkoholmissbruk återfinns idag i alla vårdsammanhang. Inom akutsjukvården är 30 procent av inläggningar relaterade till alkohol. Trots att alkoholism idag ses som en folksjukdom finns det en stigmatiserande syn på personer med alkoholmissbruk. Denna stigmatisering av sjukdomen tros bidra till att många patienter inte söker vård för sina problem, men även att mängden konsumerad alkohol underskattas vid alkoholscreening. Nedsättande attityder och förutfattade meningar om en patientgrupp innebär en risk för att hälso- och sjukvårdslagen inte efterföljs, och i slutändan att patientsäkerheten äventyras. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors attityder till alkoholmissbruk samt deras attityder till patienter med alkoholmissbruk. Metod En litteraturöversikt gjordes i förhoppning att se över och sammanfatta det aktuella kunskapsläget. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt en integrerad trestegsanalys. De två huvudkategorier som uppstod i samband med analysen var Kunskap och Attityder. De underkategorier som uppstod var Utbildning & Kunskapsnivå, Sjuksköterskan i Jämförelse med Andra Professioner, Positiva & Negativa Attityder, Attityders Påverkan på Omvårdnaden, Synen på Alkoholister samt Känslor. Resultat Resultatet visar förekomst av nedsättande attityder hos sjuksköterskan när det gäller alkoholmissbruk och patienter med alkoholmissbruk. Även kunskapen som tillhandahålls under sjuksköterskeutbildningen är otillräcklig för att sjuksköterskan ska ha tillräckligt bra självförtroende för att ge god omvårdnad till dessa patienter. Däremot uttryckte sjuksköterskan en vilja att hjälpa och stötta dessa patienter. Sjuksköterskan uttryckte även en syn på patienter med alkoholmissbruk som personer i behov av vård. Slutsats Det finns nedlåtande attityder i hälso- och sjukvården mot patienter med alkoholmissbruk. Resultatet visade även på bristfällig kunskap bland sjuksköterskor gällande alkoholmissbruk och alkoholberoende, samt även vård och omvårdnad kring dessa patienter. / Background Patients with alcohol abuse are found in all care settings. In emergency care, 30 percent of admissions are related to alcohol. Although alcoholism is now viewed as a widespread disease, there is a stigmatizing view of people with alcohol abuse. This stigmatization of the disease is believed to be a major factor in the fact that many patients do not seek care for their problems, but also that as a patient in alcohol screening, you underestimate the amount of alcohol consumed. Diminishing attitudes and preconceived opinions about this patient group entails a risk that the Health Care Act will not be followed, and in the end that patient safety is compromised. Aim The aim of this literature review was to describe nurses' attitudes about alcohol abuse and their attitudes to patients with alcohol abuse. Method A literature review was made in the hope of reviewing and summarizing the current state of knowledge. The result was based on 15 scientific original articles that were analyzed according to an integrated three-step analysis. The two main categories that emerged in connection with the analysis were Knowledge and Attitudes. The subcategories that emerged were Education & Knowledge Level, Nurse in Comparison with Other Professionals, Positive & Negative Attitudes, Attitude's Impact on Nursing, Perspective on Alcoholics and Feelings. Results The result showed knowledge gaps in the nurse regarding alcohol abuse and patients with alcohol abuse. The knowledge provided during nursing education is not sufficient for the nurse to have sufficient self-confidence to provide good nursing care to these patients. However, the nurse expressed a willingness to help and support these patients. The nurse also expressed a view of patients with alcohol abuse as persons in need of care. Conclusion There are patronizing attitudes in health care towards patients suffering from alcohol abuse. The results also showed insufficient knowledge among nurses regarding alcohol abuse and alcohol dependence, as well as care and nursing care for these patients.

Demens är ett komplext sjukdomstillstånd som medför försämring av sociala, psykiska och fysiska förmågor, vilka ofta förvärras i takt med att sjukdomen framskrider. Ett vanligt symtom vid demenssjukdom är nedsatt kommunikationsförmåga. Hur en person påverkas av sin sjukdom beror till stor del på hur andra reagerar. Då personalen ser bortom symtomen kan möten, närmanden och interaktionen underlättas i omvårdnaden. Syftet med detta arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom.  Metoden för arbetet var en litteraturöversikt, med målsättning att skapa en konkluderad bild av valt ämnesområde. Inkluderade artiklar söktes via databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar i studien efter kvalitetsgranskning. Resultatet visar fyra kategorier för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom: ”Att kunna tyda och förstå interaktionen med personer med demenssjukdom”, ”Metoder och strategier för interaktion och kommunikation med personer med demenssjukdom”, ”Möjligheter och utmaningar för en god interaktion med personer med demenssjukdom” samt ”Interaktionens följder och effekter”. I resultatet framkom att sjuksköterskor upplever interaktionen med personer med demenssjukdom som komplex, interaktionen beskrivs såväl givande som utmanande. Positiva erfarenheter baserar sig på förståelse, såväl att förstå dessa personen som att som sjuksköterska göra sig förstådd.  Som slutsats kan konstateras att sjuksköterskor har såväl positiva som negativa erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom. Dessa erfarenheter leder även till följder beroende av upplevelsen. Förbättringsområden och kompetensområden för att trygga en god interaktion mellan sjuksköterskor och personer med demenssjukdom påvisas utifrån sjuksköterskors upplevelser. Förståelse för varandras uttryck kan bidra med såväl förhöjd upplevd livskvalitet som delaktighet hos personer med demenssjukdom. Samtidigt som denna förståelse kan bidra med känslan av en kvalitativ omvårdnad och välbefinnande i arbetet hos sjuksköterskan. Detta kan göra yrket attraktiv då vi står inför framtida utmaningar inom omsorgen av personer med demenssjukdom, där antalet demensdrabbade spås öka drastiskt globalt. / Dementia is a complex disease state involving impairments in social, psychological and physical abilities, which are often exacerbated as the disease advances. A common symptom in dementia is a reduced communication capability. How a person is affected by the disease largely depends on how other people react. When professionals see beyond the symptoms it makes meetings, approaches and interactions easier in nursing. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of interacting with people with dementia. The method of the work was a literature review, with purpose to make a concluded view of the chosen subject area. Included articles where searched in the databases CINAHL Complete and Pubmed. Totally 15 scientific articles were included in the study after quality review.  The results shows four categories to describe nurses experiences of interacting with people with dementia: ”To be able to decipher and understand the interaction with people with dementia”, ”Methods and strategies for interaction and communication with people with dementia”, ”Possibilities and challenges for a good interaction with people with dementia” and ”The interactions consecutions and impacts”. In the results appears that nurses experience the interaction with people with dementia as complex, the interaction is described rewarding as well as challenging. Positive experiences are based on understanding, to understand these people as well as to make yourself understood as a nurse. The conclusion was that nurses have as well positive as negative experiences of interacting with people with dementia. These experiences also cause consequences depending on the experience. Areas of improvement and competence to ensure a good interaction between nurses and people with dementia where shown based on nurses’ experiences. Understanding for each other’s expressions can contribute to additional experienced quality of life and participation among people with dementia. Whilst this understanding can contribute to the feeling of qualitative nursing and comfort within work for the nurse. That can make the profession attractive as we have future challenges ahead in the care for people with dementia, where the number of people with dementia is expected to rise drastically globally.

Bakgrund: Covid-19 upptäcktes i slutet av år 2019 och har genom global smittspridning skapat en pandemi. Flera patienter har vårdats med covid-19 och sjukdomen skapade nya utmaningar för vårdandet av dessa patienter. Kunskap kring patienters erfarenheter av att vårdas under pandemin behövs för att kunna bättre tillgodose patientens behov samt öka vårdkvalitén.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas med covid-19 på en somatisk vårdavdelning. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 10 kvalitativa studier. Kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att vårdas med covid-19 samt kommunikationens betydelse. Patienter upplevde känslor som rädsla och oro samt känsla av övergivenhet och ensamhet. Det förekom brister och utmaningar i kommunikation med vårdpersonal samt anhöriga. Slutsats: Ett bra bemötande och kreativa sätt för kommunikation med sjuksköterskan ansågs kunna ge en bättre upplevelse för patienten. Anhöriga var ett viktigt stöd för patienten och digitala verktyg var ett betydande hjälpmedel. Vidare forskning kring patienters erfarenheter av att vårdas med covid-19 behövs för att öka förståelsen samt hitta förbättringsområden för att vårdandet av patienter i likdanade situationer kan bli bättre i framtiden. / Background: Covid-19 was discovered at the end of year 2019 and has resulted in a pandemic because of global spreading of the disease. Several patients have been cared for with covid-19 and the disease has created new challenges for the care of these patients. Knowledge about patients’ experiences of being cared for during the pandemic is needed to better accommodate patients' needs and increase the quality of care. Aim: The aim was to describe patients' experiences of being cared for with covid-19 in a somatic care unit or department. Method: A literature review based on 10 qualitative studies. Qualitative content analysis was used. Results: Two categories were identified: Being cared for with covid-19 and the importance of communication. Patients experienced feelings of anxiety, fear, abandonment and loneliness. Challenges and lack of communication occurred with health care workers and relatives. Conclusions: Good treatment and creativity in communication with nurses provided a better experience for patients. Relatives were an important support for patients and digital tools were a significant aid. Research into patients' experiences of being cared for with covid-19 is needed to increase understanding and improve patients care in similar situations in the future.

‎Nursing is a trusted profession aimed at delivering quality, patient-centered care perceived by patients as caring and satisfactory. While empiric care components are measurable as associated with clinical outcomes, patients’ perceptions of care are increasingly important in determining satisfaction with the patient care experience. Not clearly defined, nor empirically measurable, the “art” of nursing is taking on increasing importance as a component of satisfaction with the patient experience. The purpose of this integrative literature review was to review the literature in order to find common themes influencing determination of the art of nursing on patient satisfaction in acute care settings. Fourteen studies were selected and reviewed after a search of CINAHL Plus with Full Text, Cochrane Central Register of Controlled Trials, Cochrane Database of Systematic Reviews, ERIC, MEDLINE, PsycARTICLES, and PsycINFOCINAHL databases. Four themes that emerged: building a relationship with the patient; conducting a thorough assessment of the patient; meaningful communication with the patient, and availability of nurses for their patients. The findings suggest that the art of nursing, as grounded in the demonstration of nursing care behaviors, is a component of patients’ satisfaction with the provision of care. This evidence-based knowledge is transferable to efforts in modifying nursing practices that exemplify patient-centered care.

Bakgrund: Att leva med humant immunbristvirus (HIV) är en global hälsofråga. 39 miljoner personer lever med HIV idag varav 53% är kvinnor. HIV är en kronisk virusinfektion som kräver behandling resten av livet. Som grundutbildad sjuksköterska och som en del av vårdteamet är det viktigt att kunna ge omvårdnad samt ha kunskap om hur livet för personer med kronisk sjukdom kan underlättas. HIV-positiva kvinnor kan drabbas av intersektionellt stigma där stigmatiseringen förstärks av flertalet orsaker än enbart HIV-diagnosen. Det finns ett behov att öka hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap kring bemötandet av kvinnor med HIV som utsatt grupp för att kunna främja jämlikhet och jämställdhet i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnor med HIV och deras upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudien grundar sig på 12 kvalitativa primärstudiers resultat som kvalitetsgranskades i enlighet med SBU:s granskningsmall. Därefter genomfördes en analys som mynnade ut i resultatet. Samtliga studier inhämtades i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna benämndes: “Den oempatiska vårdrelationen”,”Känslan av smittsamhet” och “En hel person”. Konklusion: Att bli oempatiskt bemött, känslan av att hälso- och sjukvårdspersonal såg kvinnorna som smittsamma samt att få utstå diskriminering till följd av sin HIV-diagnos var olika dimensioner av kvinnornas upplevelser. Känslor av skam, otrygghet och att vara onormal var återkommande känslor vilket indikerade på en bristande omvårdnadskompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonalens bristande eller otillräckliga kunskap om HIV kunde resultera i att negativa stereotyper och fördomar befästes, vilket försvårade uppbyggandet av en god vårdrelation. / Background: Living with human immunodeficiency virus (HIV) is a global health issue. There are 39 million people living with HIV today, 53% of whom are women. HIV is a chronic viral infection that requires lifelong treatment. As a registered nurse and as part of the multiprofessional team, it is important to be able to provide care and to have knowledge of how the lives of people with chronic illness can be made easier. HIV-positive women can suffer from intersectional stigma, where the stigma is reinforced by several factors other than the HIV diagnosis alone. There is a need to increase the knowledge of the health care staff regarding the treatment of women with HIV as a vulnerable group in order to promote equality and gender equality in care. Aim: The purpose of the literature review was to investigate women with HIV and their experiences of interaction with health care professionals. Method: The literature review was based on the results of 12 qualitative primary studies that went through quality assessment in accordance with SBU. An analysis was then carried out, which led to the results. All studies were obtained from the databases Cinahl and Pubmed. Results: Three categories and seven subcategories were identified. The three main categories were named: ”The unempathic professional-patient relationship”, ”The feeling of contagiousness” and ”A whole person”. Conclusion: Being treated unempathetically, the feeling that healthcare professionals saw the women as contagious, and having to endure discrimination as a result of their HIV diagnosis were different dimensions of the women's experiences. Feelings of shame, insecurity and being abnormal were recurring feelings, which indicate a lack of nursing competence on the part of healthcare staff. The health care staff's lack of or insufficient knowledge about HIV could result in the reinforcement of negative stereotypes and prejudices, which made it difficult to build a good professional- patient relation.

Introduktion: Sjuksköterskor inom somatisk vård möter och vårdar vid ett antal tillfällen per år patienter med diagnosen anorexia nervosa. Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet. Diagnosen påverkar både patientens somatiska och psykiatriska status. Patienter med diagnosen anorexia nervosa beskriver ett omvårdnadsbehov ur både ett somatiskt- och psykiatriskt omvårdnadsperspektiv. En framgångsrik allians är viktig för att vård och behandling ska kunna uppnås och upprätthållas. Sjuksköterskor inom somatisk vård upplever flera utmaningar i mötet med patientgruppen, däribland fördjupad förståelse för sjukdomens komplexitet. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom somatisk vård upplever omvårdnaden i förhållande till patienter med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt ett induktivt förhållningssätt. Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning. Tematisk analys användes för analys av intervjuerna. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre övergripande teman: Sjuksköterskan och anorexi, Komplex somatisk omvårdnad samt Ropet efter psykiatrin. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter som starka känslor, bristande vårdstruktur och otillräcklig kunskap om diagnosen anorexia nervosa i omvårdnadsarbetet med patientgruppen. Sjuksköterskorna önskade handledning och utbildning om sjukdomens komplexitet samt ett förbättrat samarbete mellan somatiken och psykiatrin. Slutsats: Sjuksköterskor inom somatisk vård upplevde flera svårigheter i mötet med patienter med diagnosen anorexia nervosa. Brist på tid, omvårdnadsstruktur och fördjupad kunskap om sjukdomen upplevdes försvåra möjligheterna till god kommunikation och allians med patientgruppen. Stöd, kunskap och ett välfungerande samarbete med psykiatrin ansågs kunna förbättra och utveckla omvårdnadsarbetet på den somatiska avdelningen för patienter med diagnosen anorexia nervosa. / Introduction: Nurses working in an acute medical care setting sometimes participate in the treatment of patients diagnosed with anorexia nervosa. Anorexia nervosa is a serious disease with a high mortality-rate. The disease affects the body as well as the mind. Patients diagnosed with anorexia nervosa describe nurses' lack of knowledge about the diagnosis. Nurses in medical care settings describe several challenges in the nursing process involving patients diagnosed with anorexia nervosa. Purpose: To examine the experiences of nurses working in an acute medical care setting when treating and nursing patients diagnosed with anorexia nervosa. Method: A qualitative interview study. Semi-structured interviews were conducted with eight nurses working in an acute medical care setting. The text material was analyzed with thematic analysis. Results: The nurses experienced strong feelings when nursing patients diagnosed with anorexia nervosa. The nurses described unclear treatment structures and insufficient knowledge about the diagnosis. A well-established cooperation with the psychiatric unit as well as improved knowledge about the diagnosis were described as requirements in order to offer the patients advanced nursing. Conclusion: Nurses in a medical care unit experienced several challenges when nursing patients with anorexia nervosa. The nurses described a constant lack of time, unclear treatment structures and insufficient knowledge about the diagnosis. Tutorials, education and cooperation with the psychiatric unit could support nurses in medical health units to improve in order to understand the complex needs of patients diagnosed with anorexia nervosa.

Syfte: Syftet var att belysa vårdrelationens betydelse i samband med vård av patienter med Anorexia Nervosa. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. Artikelsökningen som var relevant för syftet gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Tio kvalitativa artiklar identifierades. Dessa kvalitetsgranskades och en manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Resultat som framkom i studien var att vårdrelationen var av stor vikt och att patienterna ansåg att stöd från sjuksköterskorna var hjälpsamt. Svårigheter i vårdrelationen kunde uppstå när patienterna motsatte sig vård. Patienterna upplevde blandade känslor i vårdrelationen. Kommunikationen och vårdrelationen är av stor vikt för upplevelsen av välbefinnande och för fortsatt behandling. Det kategorier som framkom i analysen var: Vårdrelation, Känslomässiga upplevelser och Kommunikation. Slutsatser: Det finns bristande kunskap om vårdrelationens betydelse. En stark terapeutisk relation är av stor vikt för att förhindra att återfall uppkommer och för att kunna bygga en tillit för varandra. Kommunikationssvårigheter uppkommer då patienterna inte är villiga att ta emot behandlingens mål. Detta kan leda till att sjuksköterskan upplevs icke-hjälpsam. Trots patienternas ibland negativa känslomässiga upplevelser ska sjuksköterskorna alltid behandla patienterna med värdighet, respekt och vänlighet. Kommunikationen mellan båda parter är viktig för att få en helhetsbild av patientens situation. Nyckelord: Anorexia Nervosa, Patientupplevelse och Sjuksköterskans-patientens relation. / Objective: The aim was to illuminate the health care relationship in relation to patient care with Anorexia Nervosa. Methods: A systematic literature review was conducted. Articles relevant to the aim of the study was sought in the databases Cinahl and PubMed. Ten qualitative articles were identified. A quality valuation and a manifest content analysis was conducted. Results: The results in this the study showed that the care relationship is of great importance and the patient considered that support from nurses was helpful. The categories found in the analysis were: Care relations, Emotional experiences and Communication. Difficulties in the care relationship could arise when patients opposed care. The patients also experiences mixed feelings in the care relationship. However, communication and care relationshipa are of great importance for the perception of well-being and for continued treatment. Conclusions: There is insufficient knowledge of the importance of the care relationship in treating Anorexia Nervosa. A strong terapeutic relationship is of great importance to prevent relapses from occurring and to build trust in each other. Despite the patient’s fluctuating emotional experiences, nurses should treat patients with dignity, respect and kindness. Communication between both parties is important in order to get an overall picture of the patient’s situation for optimal care and treatment. Keywords: Anorexia Nervosa, Patient experience and nurse-patient relations.

Bakgrund: Patienter med substansbrukssyndrom har ofta komplexa problem och sjuksköterskan behöver ha   kunskap och medkänsla för att vårdrelationen skall fungera. Sjuksköterskan behöver hantera både sina egna och patientens känslor för att vårdrelationen skall fungera. Sjuksköterskan behöver vara ett stöd för patienten när hen skall hitta en hälsosam livsstil utan substansbruk. En fungerande vårdrelation mellan sjuksköterska och patient med substansbrukssyndrom är betydelsefull för att omvårdnaden skall fungera. Syfte: Syftet var att beskriva vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med substansbrukssyndrom ur ett sjuksköterskeperspektiv.   Metod: En litteraturstudie valdes som metod. Artiklarna söktes databaserna PubMed och Cinahl. Totalt inkluderades 18 vetenskapliga originalartiklar i resultatet. Resultat: Resultatet visade att synsätt och perspektiv samt negativa erfarenheter påverkar relationen mellan sjuksköterska och patient med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskan upplever svårigheter med kunskapsbrist och patienters manipulativa beteende. Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten med substansbrukssyndrom kan utvecklas genom stöd och utbildning till sjuksköterskor i deras yrkesroll. / Background: Patients with substance use disorder often have complex problems and the nurse needs knowledge and compassion to make the care relationship work. The nurse needs to handle both her own and the patient's feelings in order for the care relationship to work. The nurse needs to support the patient as he or she finds a healthy lifestyle without substance use. A functioning care relationship between nurse and patient with substance use disorder is important for the care to work successfully. Aim: The aim of the study was to describe the care relationship between nurse and patient with substance use disorder from a nursing perspective. Method: A literature review was chosen as method. The article search was conducted in   the databases PubMed and Cinahl. In total, 18 original scientific articles were included in the results. Results: The results showed that attitude and perspective as well as negative experience   affect the relationship between nurse and patient with substance use disorder. The nurse experiences difficulties related to lack of knowledge and patients' manipulative behavior. Conclusions: The care relationship between the nurse and patient with substance use disorder can be improved by providing support and education for nurses in their professional role.

O objeto deste estudo é a atuação de enfermagem na segurança do paciente submetido à cirurgia bariátrica no período transoperatório. Embora o movimento mundial de cirurgia segura já esteja em andamento em muitos hospitais, contudo, a prática demonstra insuficiência de planejamento e recursos humanos e materiais, tanto para identificar quanto para atender necessidades especiais de pacientes. Neste grupo, inserem-se os pacientes com obesidade mórbida, submetidos à cirurgia bariátrica. Apesar da importância dessa cirurgia na melhoria das condições de saúde desses indivíduos, ela não é isenta de riscos, o que determina atuações preventivas específicas para um procedimento seguro, seja definindo critérios para sua realização, seja prevendo e provendo necessidades especiais dos pacientes em todo o período perioperatório. Não há dúvidas sobre a importância da atuação da enfermagem, principalmente na fase transoperatória, momento crítico do ato anestésico-cirúrgico. No entanto, não é amplamente conhecido se e como a enfermagem vem produzindo conhecimento para atuar nessa problemática, e suas evidências. Para esse reconhecimento, o presente estudo realizou uma revisão integrativa da literatura científica, a partir da questão: Há evidências no conhecimento produzido pela enfermagem sobre necessidades de segurança do paciente no período transoperatório de cirurgia bariátrica que subsidiem a prática clínica? A busca da literatura, a partir de descritores previamente selecionados, foi realizada nas bases eletrônicas PubMEd, Medline, LILACS, Scielo, CINAHL, Cochrane, Nursing Consult, Joanna Briggs e International Journal of Evidence Based Healthcare, sendo identificados 589 estudos. Submetidos a três processos de seleção, desse total foram incluídos 14 estudos, ao atenderem especificamente à questão formulada. Todos esses estudos foram publicados a partir de 2003, oriundos basicamente dos Estados Unidos da América (13-92,85%), no idioma inglês, com exceção de um, do Brasil (7,14%), escrito em português. A maioria deles (8) constitui opiniões/reflexões/informações, seguindo-se propostas de programa, protocolo e ou guias de recomendações (5). Destes, 4 foram desenvolvidos por meio de pesquisa secundária (revisão de literatura). Apenas um estudo correspondeu a pesquisa primária, no caso, exploratória descritiva. Somente dois estudos incluídos tratam especificamente da temática desta revisão integrativa - período transoperatório; os demais se referem a todo o período perioperatório, desde a decisão pela cirurgia até acompanhamento após a alta, considerando, portanto, o transoperatório enquanto etapa desse contexto. Pela classificação de evidência utilizada os estudos analisados inserem-se nos níveis C e D. Desse modo, o conhecimento de enfermagem identificado para atuação em necessidades de segurança do paciente no período transoperatório (e também em todo o perioperatório) de cirurgia bariátrica não constitui evidências fortes, permanecendo predominantemente no nível racional teórico, portanto, carecendo de demonstração por meio de pesquisas primárias. A partir de uma classificação arbitrária desse conhecimento produzido constata-se que predominam considerações sobre ambiente físico, incluindo estrutura e previsão/provisão de recursos materiais, nas formas de mobiliário e insumos de assistência. Conclui-se pela pertinência de realização de estudos primários de variados enfoques, tanto para evidenciar o impacto e a eficiência do conhecimento atualmente disponível, quanto para identificar outras necessidades ou gerar outras ações inovadoras. / The object of this study is the nursing role in patient safety in the perioperative period of bariatric surgery. Although a global movement to promote a system-wide approach to safer surgical is already ongoing in many hospitals, the clinical practice shows lack of material and human resources, as well as health care planning to identify and respond to special needs of the patients. Patients with morbidly obese undergoing to bariatric surgery can be included in this group. Despite the importance of this surgery at the improvement of health conditions of these individuals, it is not a procedure free of risks, which determines specific preventive interventions for a safe procedure, that includes surgery criteria, prevention of special needs of the patient during the perioperative period. There is no doubt about the importance of nursing, especially in the intraoperative phase, the critical moment of the surgical anesthetic procedures. However, it is not widely known the evidences and how and if the nurses has produced knowledge to intervene in this issue. For this identification, this study conducted an integrative review of scientific literature based on this question: There is evidence in the knowledge produced by nursing on security needs of the patient during the perioperative period of bariatric surgery that support clinical practice? The literature search with descriptors previously selected was performed in the electronic databases PubMed, Medline, LILACS, SciELO, CINAHL, Cochrane, Nursing Consult, and Joanna Briggs International Journal of Evidence Based Healthcare and identified 589 studies. After three selection processes, it was included 14 studies that matched the eligibility criteria. All these studies have been published since 2003, primarily from the United States of America (13 to 92.85%), in English, except one, of Brazil (7.14%), written in Portuguese. Most of them (8) expresses opinions, ideas and informations that follow program proposals, protocols, guidelines and recommendations (5). Of these, 4 was secondary research (literature review). Only one study was a primary research, which means an exploratory descriptive study. Only two studies included was about the perioperative period - theme of this integrative review. The other ones referred to the entire perioperative period, since the decision to undergo to the surgery until the follow up discharge, considering the perioperative as a step at the perioperative context. The studies analyzed were at level C and D according to the evidence classification adopted. Thus, the knowledge of nursing identified to intervene in security needs of the patient during the perioperative period (and also throughout the period) of bariatric surgery is not a strong evidence, remaining predominantly in the theoretical rationale level, therefore, lacking of primary researches. From an arbitrary classification of knowledge produced, it is demonstrated that the physical environment, including structure and prediction or provision of material resources, such as furniture and supplies of assistance are predominant concerns. We concluded that it is relevant to conduct primary studies with different study designs and objectives to evidence the impact and effectiveness of currently available knowledge, and to identify other needs or create others innovative interventions.