Background Child maltreatment has increased over the past years. There is no direct relation-ship between child maltreatment and the actual living condition of the children. All children should be protected against all types of physical, mental and sexual abuse. It is of great im-portance that nurses have knowledge of how to report when they suspected child maltreatment. Aim The aim was to describe nurses´ experiences of reporting when child maltreatment is sus-pected. Methods A method to contribute to evidence-based nursing with ground in analysis of qualita-tive research was performed. In this study nine qualitative articles were analyzed. Results From the analysis three main themes were identified; a difficult task, need of support and create a holistic view of children. Seven subthemes were identified; manage their own lack of knowledge, uncertainty and fear, trust their judgment and courage to act,protection of children's safety and well-being, support from colleagues and management, interact with child protection services, strengthen trust with related parents of the child and environment affecting children.Conclusion Conclusions that can be deduced from this study are to highlight the need for support and knowledge of how a report is conducted. Consequences to not report child maltreat-ment is described in this study as well as which benefits a report of child maltreatment may give for both children and close relatives.

Background: Since the beginning of the epidemic, more than 70 million people have been infected with Human Immunodeficiency Virus (HIV) and the disease continues to be a public health issue all around the world. There are around 42.000 people in the Philippines living with HIV and therefor the nurses and other health care personal play a key part of the persons lives when undergoing treatments. Aim: The aim of this study was to describe Philippine nurses’ experiences of caring for patients with HIV. Method: A qualitative method was used and data was collected through semi structured interviews with five Philippine nurses at a hospital in Baguio. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The findings resulted in two main themes. The first theme, Nurse patient relationship, shows that a nurse patient relationship is important when caring for HIV patients, including getting to know the patient, the importance of trust and giving person centered care. Factors that may be obstacles in the process of building a relationship is also included in this theme. The second theme, Important aspects of caring, including factors such as having conversations, listening and supporting the patient. Discussion: The main findings were discussed in relation to the literature and Travelbee’s human to human theory. The main focus in the discussion was the nurse and patient relationship and important aspects of caring for HIV patients. / Bakgrund: Mer än 70 miljoner personer har drabbats av Humant immunbristvirus (HIV) sedan epidemin startade och sjukdomen är idag fortfarande ett globalt hälsoproblem. I Filippinerna lever cirka 42 tusen personer med HIV och därför har sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal en viktig roll i patienternas liv när det gäller att möta och vårda dessa patienter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva Filippinska sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med HIV. Metod: För att genomföra studien användes en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem Filippinska sjuksköterskor på ett sjukhus i Baguio. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien inkluderar två huvudteman. I det första temat: relationen mellan sjuksköterskan och patienten, beskrivs vikten av att skapa en relation med sina patienter. För att skapa en relation bör sjuksköterskan lära känna patienten, skapa tillit och ge personcentrerad vård. Hinder och svårigheter i processen att skapa en förtroendefull relation med sin patient tas även upp i detta tema. I det andra temat beskrivs viktiga aspekter som sjuksköterskorna bör ha i åtanke när de träffar och vårdar patienter med HIV. Diskussion: Resultatet från intervjuerna i studien diskuterades i relation till relevant litteratur och Travelbee’s teori. Fokus i diskussionen var relationen mellan sjuksköterskan och patienten samt viktiga aspekter vid vårdande av HIV patienter.

Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte. Osäkerhet rådde bland operationssjuksköterskorna för när Checklistans olika faser skulle utföras samt vem som ska initiera Checklistan. Användning av Checklistan medförde trygghet för så väl patient som personal, liksom en ökad handlingsberedskap för operationssjuksköterskan. Presentation av personalen på operationssalen ansågs vara positiv för ny personal, och negativ då detta tar tid och innebär upprepning. Slutsats WHO:s Checklista är ett bra verktyg för att öka kommunikationen och därmed öka patientsäkerheten. Det fanns ett behov av att anpassa Checklistan till den egna kliniken. / Background The number of surgical procedures is expected to increase, and thus also the total number of complications might increase. World Health Organization, WHO, has developed a Checklist for use in connection with surgical procedures to minimize the risk of errors and to enhance patient safety. The aim of this study was to investigate the theatre nurses' experiences of this Checklist. Method A pilot study was performed and five theatre nurses were interviewed. The interviews were transcribed verbatim, and a qualitative manifest content analysis was conducted with an inductive approach. The result shows that there were obstacles in the use of the Checklist, the staff was unaccustomed to the new procedures the Checklist had led to, the surgical team’s attitudes affected the use of the Checklist, and some in the surgical team showed lack of understanding of the purpose of the Checklist. Uncertainty prevailed among theatre nurses when to perform the different phases of the Checklist, and who should be initiating the Checklist. The use of the Checklist led to increased safety for the patients as well as for the staff, and also led to an increased preparedness for theatre nurses. The presentation of the staff in the theatre room was considered to be positive for new staff, and negative since this took time and involved repetition. Conclusion The WHO's Checklist is a useful tool to increase communication and thereby increase patient safety. There was a need to adapt the Checklist to the own clinics.

Bakgrund: Telefonrådgivning är idag en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter i primärvården. Det är en komplex arbetsuppgift som innebär ett vårdmöte via telefon där distriktssköterskan ska kunna bedöma vårdbehov, brådskandegrad, ge egenvårdsråd och samordna med andra vårdgivare. För att patienten ska få en så korrekt bedömning av sitt vårdbehov som det går är det viktigt att distriktssköterskan får relevant information. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta i telefonrådgivning i primärvården. Metod: Studien är kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Nio distriktssköterskor intervjuades i tre fokusgruppsintervjuer. Resultat: Ur analysen framkom sex övergripande kategorier vilka benämndes; Telefonrådgivning kan vara en stor utmaning, Arbetsmiljön i telefonrådgivningen har betydelse för kvaliteten på samtalet, För och nackdelar med datoriserat beslutsstöd, Kunskap och erfarenhet underlättar telefonrådgivningen, Kvalitet på samtal och bedömningar är viktigt, Samtal med tredje part kan påverka utfallet av samtalet. Konklusion: Denna studie har synliggjort utmaningar i telefonrådgivning vilka kan utgöra risker för patientsäkerheten och den personcentrerade vården. Resultatet kan bidra till att undvika felbedömningar vilket ökar patientsäkerheten och ger samhällsnytta. / Background: Telephone counselling is today a major part of the duties for a district nurse in primary care. It is a complex task that incorporates a care meeting via telephone where the district nurse should be able to assess care needs, urgency, give self care advice and coordinate with other care providers. In order for the patient to get a correct assessment of their care needs as it is possible, it is important that the district nurse receive relevant information. Aim: This study aims to describe the experience of working in telephone counselling for a district nurse in primary care. Method: The study is a qualitative interview study with an inductive approach. Nine district nurses where interviewed in three focus group interviews. Result: Six general categories were identified from the analysis, which were named; Telephone counselling can be a major challenge, The working environment in telephone counselling is important for the quality of the call, Pros and cons of computerized decision support, Knowledge and experience facilitates telephone counselling, Quality at calls and assessments are important and Conversations with third parties can affect the outcome of the call. Conclusion: This study has highlighted challenges in telephone counselling which may pose risks to patient safety and person-centred care. The result can help to avoid misjudgements, which increases patient safety and benefits society.

Background: Patients with cancer who are cared for at the end of life and theirrelatives wish that the last times they have will be good. Research shows that the presence ofnurses is crucial for the patients’ experience of being cared for at the end of life. Patients andrelatives felt that lack of support from nurses increased their concerns about the future. Thisplace demands on nurses’ ability to treat patients and relatives with dignity but also toprovide good care for patients in the last days of life. Aim: was to describe nurses’ experiences of end of life care of patients with cancer. Method: A systematic literature study with a descriptive synthesis based on Evans’ analysismethod. Results: Nurses experienced that caring for patients at the end of life could both strengthenthem and pose challenges. Professional development increased through the support of theteam. The challenges were difficulties in handling communication, finding a balance in careand that they experienced insuffieciency in care. Conclusions: Nurses experienced that caring for patients at the end of life wasstrengthening and challenging on a personal as well as professional level. The challenges inthe work contributed to developing their ability to provide the best possible care towards theend of life. The presence of nurses was experiencedto be significant for patients being caredfor at the end of life and their relatives.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning träffar på anhöriga som befinner sig i ett akut kristillstånd. Detta möte kan vara mycket komplext. Krisen kan utlösas när de anhöriga får se sin närstående snabbt föras iväg för att få akutsjukvård. I denna svåra stund har de anhöriga behov av stöd från sjuksköterskan. Det ingår i sjuksköterskans professionella ansvar att möta och tillgodose dessa behov.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta anhöriga i kristillstånd på en akutmottagning.  Metod: En litteraturöversikt som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och PubMed. Artiklarna som valdes ut var av både kvalitativ och kvantitaiv ansats. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs anvisningar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre övergripande teman med tillhörande subteman. Det första temat är sjuksköterskans utmaningar. Det andra temat är sjuksköterskans kunskap. Det tredje temat är sjuksköterskans strategier.  Diskussion: Diskussionen delas upp i metod respektive resultatdiskussion. I metoddiskussionen reflekteras om vald metods styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens resultat med Phil Barkers tidvattenmodell som teoretisk referensram. / Background: It is not uncommon for nurses who works in the emergency department to meet relatives who are in a state of crisis. This meeting can be very complex. The crisis of the relatives can be triggered when they see their relative quickly getting taken away to recieve emergency care. At this difficult moment, the relatives need support from the nurse. It is part of the nurses' professional responsibility to meet these needs.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting relatives in crisis in the emergency department.  Method: A literature review based on ten scientific articles. The databases used were CINAHL Complete, Medline and PubMed. The articles selected were of both qualitative and quantitative approach. The data analysis was done according to Friberg's instructions.  Results: The result is presented based on three general themes and associated subthemes. The first theme is the nurses' challenges. The second theme is the nurses' knowledge. The third theme is the nurses' strategies.

Bakgrund: Missfall är en vanlig graviditetskomplikation som sker i ungefär 20% av alla kända graviditeter. Att genomgå missfall innebär en stor sorg och förlust. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge god omvårdnad till kvinnor som genomgår missfall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad vid missfall. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Nio vetenskapliga artiklar bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier; att möta komplexa behov, att ge skriftlig och muntlig information, att ge emotionellt stöd, vårdmiljön betydelse och sjuksköterskans känslor. Sjuksköterskorna upplevde att kvinnorna var i behov av såväl fysisk som emotionell omvårdnad för att underlätta förlusten. Att ge omvårdnad vid missfall kunde vara utmanande i en stressig vårdmiljö. Sjuksköterskorna upplevde att mötet med kvinnorna kunde vara en känslomässig utmaning. Konklusion: Att möta patienter som upplevde sorg efter ett missfall var en stor emotionell påfrestning för sjuksköterskor. Utmaningen var större för de sjuksköterskor som inte hade så lång yrkeslivserfarenhet eller som upplevde en avsaknad av utbildning och stöd. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att tillgodose såväl fysiska som emotionella behov i omvårdnaden. / Background: Occurring in 20% of pregnancies, miscarriages is a quite frequent complication. Grief and a feeling of loss are common emotions reported. The nurse has an important role in the perinatal bereavement care. Aim: The aim was to describe the experiences of nurses caring for women undergoing a miscarriage. Method: A general literature study with an inductive approach was implemented. Nine scientific articles were analyzed through content analysis. Results: The result based on five main categories; understand and met the complex needs, to provide written and verbal information, to provide emotional support, a good caring environment and the nurses feelings. To ease the grief, the nurses found the women in need of physical and emotional care. Nursing care could be a challenged by a stressful working environment. Conclusion: Meeting women in grief after a miscarriage, could arouse an emotional stress. To newly educated and unexperienced nurses and for nurses in need of more support and education, the challenge was even more significant. The nurses found it important to fulfill the needs of both physical and emotional care.

Bakgrund: Världen har drabbats av pandemier åtskilliga gånger under historiens gång. Den 11 mars 2020 stod det klart att världen drabbats av en ny pandemi, viruset SARS-Cov-2 som orsakar sjukdomen Covid-19. Alla världens länder vidtog olika åtgärder för att försöka begränsa smittspridningen. Sverige gick in i denna pandemi med otillräckliga lager av skyddsutrustning, lågt antal vårdplatser och begränsat med vårdpersonal. Arbetsbelastningen under en pandemi förväntas öka, vilket innebär att sjuksköterskor riskerar att utsättas för stor stress, som kan komma att påverka deras hälsa negativt. Syfte: Syftet var att undersöka hur arbete i kommunal hälso- och sjukvård under pågående pandemi påverkar sjuksköterskors upplevda hälsa. Metod: Studien genomfördes med en induktiv ansats. Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor, varav sex inom ordinärt boende och två från särskilt boende, deltog i studien. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Första kategorin blev organisationens påverkan som inkluderade underkategorierna bristande riktlinjer, okunskap kring sjukdomen och ökade krav, som upplevdes orsaka ökad arbetsbelastning. Emotionella påfrestningar bestod av ensamhet, rädsla för sjukdomen och brist på återhämtning. Sjuksköterskor upplevde sig ensamma på både arbetet och privat. De hade en rädsla för sjukdomen, både för att själva bli smittade och för att smitta familj och vänner. Den ökade stressen som arbetet innebar gjorde att sjuksköterskor upplevde brist på återhämtning. Den tredje kategorin var etisk stress som omfattade underkategorierna otillräcklighet och att arbeta mot sina värderingar. På grund av bristande resurser upplevde sjuksköterskor att de tvingades ta beslut som gick emot deras egna värderingar. Slutsats: Sammanfattningsvis indikerar den aktuella studien att brist på riktlinjer, okunskap om sjukdomen och ökade krav tillsammans med emotionella påfrestningar och etisk stress, är faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevda hälsa negativt när de arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. / Background: The world has been facing pandemics several times during our history. The eleventh of March 2020, the world was facing a new pandemic, the disease Covid-19, caused by the virus SARS-cov-2. Countries all over the world took actions to prevent the virus from spreading. Sweden faced the pandemic with limited amount of supplies of protective gear and a low number of both hospital beds and caregivers. The workload during a pandemic is supposedly increased, and may affect the levels on stress to nurses, and in the long term have a negative effect on their health. Purpose: The aim of the study was to examine how work in municipal healthcare during the ongoing Covid-19 pandemic affect nurses and their perceived health. Method: The study had a qualitative design with an inductive approach. Data was collected through semi structured interviews. Eight nurses, of which six worked in ordinary homes and two of them worked in nursing homes, participated in the study. The material was transcribed and analyzed with a qualitative content analysis. Result: Three categories and eight subcategories emerged. The first category, impact of the organization included the subcategories lack of guidelines, ignorance of the disease and increased demands, altogether experienced as causing increased workload. Emotional stress comprised loneliness, fear of disease and lack of recovery. Nurses felt alone both at work and in private. They had a fear of the disease, both to become ill themselves and to infect family and friends. The increased stress that the work entailed meant that the nurses experienced a lack of recovery. The third emerged category was ethical stress comprising the subcategories inadequacy and working in disagreement with one’s personal ethical values. Due to lack of resources, nurses experienced a feeling of inadequacy and that they were forced to make decisions that went against their own values. Conclusion: In conclusion, the current study indicates that lack of guidelines, ignorance of the disease and increased demands together with emotional and ethical stress are factors affecting nurses perceived health negatively when working in municipal healthcare during a pandemic.

Background In remote areas of the Peruvian Amazon there is a high burden of communicable diseases, limited access to health care and a low distribution of registered nurses. Registered nurses are working with indigenous patients in the area, where traditional medicine and practice is common. In order to strengthen the relation between western and traditional practices, intercultural health has been implemented within the public health care. Aim The aim was to describe registered nurses’ experiences of working with indigenous patients in remote health care settings in Loreto region, Peruvian Amazon. Method A qualitative field study with semi-structured interviews was conducted at four health clinics in Maynas and Mariscal Ramón Castilla province. A qualitative content analysis was used when analyzing the data. Findings Three categories were identified in the analysis; Working environment in a remote area, Providing health care for indigenous patients and Including intercultural health in nursing practice. The participants’ daily work with few colleagues and high demand in remote clinics was described. Experiences of working with intercultural health, as well as opportunities and challenges of working with indigenous patients was found. Conclusion The registered nurses work in an area with a high workload, limited resources and geographic isolation. Intercultural implementations were shown to improve intercultural relations, autonomy and health. Challenges between registered nurses and indigenous patients related to communication and different cultures were described. In order to improve the situation and reach the UN Sustainable Development Goals, infrastructural and socio-economic improvements, more resources and health professionals are necessary.

Bakgrund: Då ett barn drabbas av onkologisk sjukdom och är i behov av sjukhusvård påverkas hela familjen och deras vardag i hemmet. Hemsjukvård kan främja familjernas vardagsliv, normalitet samt barnets delaktighet i vården.  Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med onkologisk sjukdom i hemmet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Individuella intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Tio barnsjuksköterskor från verksamheter belägna i södra- och mellersta Sverige deltog. Kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera insamlade data. Resultat: Analysen genererade i tre huvudkategorier: Barnet och familjen i centrum, En utmanande miljö samt Teamsamverkans betydelse. Barnsjuksköterskor beskrev erfarenheter av att se och inkludera familjen, stödja normalitet och trygghet samt att värna barnets rättigheter. Det ansågs vara utmanande att möta förväntningar, vara känslomässigt engagerad och att möta praktiska hinder. Teamsamverkan utgjorde en viktig del där behovet av reflektion var elementärt. Slutsats: Då barn med onkologisk sjukdom vårdas i hemmet genererar det flertalet fördelar för barnet och hela familjen. Den familjecentrerade omvårdnaden utgör grunden för vårdandet men omvårdnaden i hemmet är komplex och det föreligger flera utmaningar. Teamsamverkan och reflektion är centrala element relaterat till utmaningarna barnsjuksköterskor möter i hemmet. / Background: When a child suffers from an oncological disease and needs hospital care, the whole family and their everyday life is affected. Home care can promote families' everyday life and the child's participation in care. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of pediatric nurses when caring for children with oncological diseases at home. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Individual interviews were conducted based on a semi-structured interview guide. Ten pediatric nurses from businesses located in southern- and central Sweden participated. A qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze the collected data. Results: The analysis was generated in three main categories: The child and family in center, A challenging environment and The importance of teamwork. Pediatric nurses described experiences of seeing and including the family, supporting normality and safety, and protecting the child's rights.  Meeting expectations, being emotionally engaged and facing practical obstacles was seen as challenging. Team collaboration was important and the need for reflection was elementary. Conclusion: Caring for children with oncological diseases at home generates several advantages for the child and the entire family, family-centered care is the starting point for the pediatric nurses. Nursing in home is complex with several challenges. Team collaboration and reflection are fundamental elements to challenges those pediatric nurses face in the child’s home.