Intressenters efterfrågan på CSR har ökat, då näringslivet till stor del står till svars för den exploatering som sker av människan och miljön. Organisationers behov av legitimitet från omgivande intressenter, för att blir framgångsrika på marknaden, har därför lett till att allt fler organisationer väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa. Studier visar dock att det ibland förekommer en särkoppling mellan organisationers externt redovisade CSR och deras praktiskt utförda CSR-arbete, vilket kan bli problematiskt då det kan leda till att en skev bild av hållbar utveckling presenteras. Föreliggande studie ämnar kritiskt granska särkoppling i relation till hållbar utveckling för att undersöka om och i så fall varför en organisations externa hållbarhetskommunikation kan leda till tröggående hållbar utveckling. Detta genom att utforska vad en förebildsorganisation externt kommunicerar gällande hållbarhet och hur det korresponderar med verkligheten. Urvalet utgörs av organisationen Hennes & Mauritz (H&M) då det går att argumentera för att organisationen är en förebild inom den globala textil- och konfektionsmarknaden. Genom en kritisk diskursanalys analyseras H&M:s hållbarhetsredovisning i syfte att se vilka diskurser organisationen externt kommunicerar samt hur dessa diskurser korresponderar med verkligheten. Resultatet/diskussionen utmynnar i att de diskurser som H&M externt kommunicerar främst villkoras av marknadsrationella ideal, varför en ”marknadisering” av kommunikationen går att argumentera för. Troligtvis kommuniceras detta av strategiska skäl då marknadsrationella ideal går i linje med den dominerande samhällsideologin nyliberalism, vilket kan leda till att organisationen erhåller legitimitet. Då en ”marknadisering” av H&M:s CSR-kommunikation identifieras i studien och detta vidare argumenteras för möjliggör ett sätt för organisationen att ta ett mer distanserat ansvar gällande hållbar utveckling i den sociala verkligheten, så skapas även argument för att H&M som förebild är med och bidrar till tröggående hållbar utveckling. Detta kan förstås utifrån nyinstitutionell teori som bland annat gör gällande att organisationer tenderar att efterlikna andra organisationer vars koncept är legitimitetsskapande och framgångsrika.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur samverkan ser ut mellan skola, Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) samt socialtjänsten i arbetet med att hjälpa barn och ungdomar i åldrarna 0 till 18 år som lider av psykisk ohälsa. Studien grundar sig i sex stycken semistrukturerade intervjuer med två skolkuratorer, två socialsekreterare från socialtjänsten samt två kuratorer från BUP. Resultaten visar att det finns flertal hindrande och möjliggörande faktorer vid samverkan. Resultaten visar att då professionella konsulterar med varandra kring svåra frågor rörande unga som lider av psykisk ohälsa främjas samsyn och samverkan möjliggörs. Vidare visar resultaten att förutsättningar för samverkan inom organisationer bygger på att ledningar uppnår domänkonsensus, för att på så sätt komma överens om hur aktörer skall samverka / This qualitative interview study aims to investigate the collaboration between school, children and adolescent psychiatry and the social service with the intent to help children and adolescents aged 0 to 18 who suffer from mental health problems. The study is based on six semistructured interviews with two school counselors, two employees from the social services and two counselors from children and adolescent psychiatry (BUP). The results show that there are several obstructive and enabling factors when collaborating. The results show that when professionals consult with each other about difficult issues regarding young people suffering from mental illness, it promotes consensus and enables cooperation. Furthermore, the results show the prerequisites for collaboration within organizations is based on the fact that the management reaches domain consensus, in order to agree on how professionals shall collaborate.

Research questions: Overall research question; How is the undertaking of social sustainability organized, led and executed within the management of Västerås Municipality Government Administration.  To answer the overall research question, a focus is on two sub-questions; How is social sustainability discussed at the leadership level in the city of Västerås? How is social sustainability integrated into the two committees? Purpose: The purpose of this study is to contribute to the body of knowledge of how working with social sustainable development is integrated within public administration organizations. Method: The starting point of the study is qualitative method, with thematic content analysis as a basis for a narrative presentation. Conclusion: Our conclusion is that social sustainability is a broad concept. There is a wide variation in knowledge among leaders and the ambition to work with these issues. The topic in itself is current and permeates large parts of the Västerås Municipality Government Administration both in terms of the work within the organization and towards civil society. Social sustainability recurs in different forums and on different levels. Social sustainability is observed on several areas, however, deficiencies can be discerned within certain domains. This means that the implementation of social sustainability needs to be given more space to maintain and strengthen the legitimacy of the organization. The essay's  contribution: The study is an empirical contribution to the organization in terms of  research in social sustainability a new institutional perspective / Frågeställningar: Övergripande forskningsfråga; Hur bedrivs, organiseras och leds arbetet med social hållbarhet på ledarnivå inom Västerås stad?  För att besvara studiens övergripande forskningsfråga riktas ett fokus på två underfrågor; Hur diskuteras social hållbarhet på ledarnivå i Västerås stad? Hur integreras social hållbarhet sett utifrån de två nämnderna? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper i hur social hållbar utveckling är integrerad i offentliga organisationer. Metod: Studien har utgått ifrån kvalitativ metod, där tematisk innehållsanalys har legat som grund med en narrativ framställning. Slutsats: Den slutsats som dras är att social hållbarhet är ett vitt begrepp som berör många olika områden. Det förekommer stor variation i kunskap hos ledarna samt vad gäller  ambitionen att  arbeta med frågorna. Social hållbarhet i sig är aktuell och genomsyrar stora delar av Västerås stads arbete både inom organisationen, men även sett ut mot samhällets invånare. Social hållbarhet återkommer i olika forum och på olika nivåer. Inom flera områden kan tydliga inslag av social hållbarhet ses, trots detta kan brister urskiljas inom vissa domäner. Detta gör att implementeringen av social hållbarhet behöver ges större utrymme för att bibehålla och förstärka legitimiteten i organisationen.  Uppsatsens bidrag: Studien är ett empiriskt bidrag till organisationen vad gäller forskning om social hållbarhet sett utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv.

Purpose: This study aims to examine how digitalization affects risk management procedures within Swedish banks in relation to the implementation of GDPR, PSD2 and KYC. Method: The empirical result is due to semi-structured interviews with four bank representatives from the Swedish bank sector as well as three representatives from the Swedish RegTech industry. The interviews took place in person or via telephone. Empirics and Conclusion: The result shows that digitalization has affected the way Swedish banks handle their risks. New risks have emerged resulting in a more complex environment, where several factors need to be taken into consideration such as operational risks. Depending on the type of bank, different risk strategies have been identified. The bank- and RegTech representatives point out several aspects that need to be improved to make risk management more efficient. This includes increased digital automatization to handle big data more efficiently resulting in more adequate KYC analysis. Lastly the empirical result shows that digital banks together with RegTech companies set the normative standard on how to approach risk management in a digital era. From a new institutional perspective legitimacy is attained when banks conform to present norms within the industry caused by the three types of isomorphism. Where the institutional forces mould, construct and regulate the social structures. Furthermore, nudging can be applied as a tool that banks have been using to adapt to current requirements, by educating their workers and using digital tools to make better decisions. / Syfte: Studien ämnar undersöka hur digitalisering påverkat riskhanteringsprocessen i svenska banker i relation till implementeringen av GDPR, PSD2 och KYC. Metod: Empirin har uppkommit genom semistrukturerade intervjuer genom fyra bankrepresentanter från den svenska banksektorn tillsammans med tre representanter från svenska RegTechbolag. Intervjuerna skedde i person eller via telefon. Empiri och Slutsats: Resultatet visar att den digitalisering som skett inom bankväsendet påverkat bankernas riskhantering. Nya risker har följaktligen uppkommit, vilket resulterat i en mer komplex miljö. Där flera nya faktorer behöver ses över såsom operativa risker. Beroende på typ av bank, har olika riskstrategier identifierats. Bank- och RegTechrepresentanter poängterar att det finns ett flertal förbättringsområden för att effektivisera den nuvarande riskhantering. Detta inkluderar en utökad digital automatisering för att hantera den massiva data som banker dagligen behöver analysera. På så sätt kundkännedomsanalyser förbättrats. Slutligen visar det empiriska resultatet att digitala banker tillsammans med RegTechbolag sätter en normativ standard gällande hur risker skall bemötas i en digital era. Utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, uppnås legitimitet när banker formar sig efter rådande normer orsakat av institutionella krafter. Den likformiga riskhantering som uppstår i industrin kan kopplas till tvingande-, normativ och imiterande isomorfism. Även beteendeinsatser kan utläsas inom bankindustrin för att internt forma och strukturera organisationen efter rådande krav. Detta görs genom digitala riskhanteringsverktyg som förenklar beslutsprocessen samt genom utbildning och kunskap expertis.

Syftet med denna studie är att belysa och problematisera föreställningar om arbetsgivarvarumärkets betydelse för rekryteringsarbete inom en konkurrensutsatt bransch. Employer branding är en strategi som handlar om att marknadsföra företagets arbetsgivarvarumärke för att skapa en positiv association till arbetsgivaren. Inom IT-branschen blir denna strategi extra viktig eftersom det är en konkurrensutsatt bransch och det är ett sätt att utmärka sig från sina konkurrenter. För att kunna besvara studiens syfte har vi formulerat tre frågeställningar som kopplas till employer branding och generation y. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där det insamlade empiriska materialet bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma IT-rekryterare. För att analysera det insamlade materialet utformades ett teoretiskt ramverk och analysen tar sin utgångspunkt ur ett professionsperspektiv. Vi har använt oss av nyinstitutionell teori, organisationsidentitet och organisationsimage vid analys av det empiriska materialet. Teorin hjälper oss att förstå organisationers handlande och kommunikationen mellan ett företags identitet och image. Resultatet i studien visar att rekryterarnas uppfattning är att arbetsgivarvarumärket utgör en viktig roll i rekryteringsarbetet, framförallt inom IT-branschen. De menar att ett starkt arbetsgivarvarumärke lättare kan attrahera och behålla personal på ett företag samt att rekryteringsprocessen effektiviseras. I studien framkom även att kommunikationen, som handlar om att förmedla sin organisationsidentitet till en organisationsimage för potentiella arbetstagare, har visat sig vara en central del i arbetet med employer branding. Företag bör undvika en diskrepans mellan hur de faktiskt är och hur de vill uppfattas. Resultatet visar även en problematik i de föreställningar som finns om generation y som en enhetlig grupp. Det framkom att det finnas en skillnad mellan de som är födda tidigt i åldersspannet mot de som är födda sent.

In 2017, the City of Gothenburg implemented its first more-open unstaffed self-service library station. The following year, the first more-open library was implemented. The purpose of this thesis has been to increase the understanding of more-open library services and to investigate how they are presented in public documents and by representatives of the City of Gothenburg's cultural administration and culture committee. The theoretical framework consists of elements from neo-institutional organisational theory. The starting point is the view of organisations as part of an institutional context where the understanding of organisational development and change is analysed by looking at factors surrounding the organisation. Concepts such as legitimacy, organisational isomorphism and organisational fields are central to the work. The study has been conducted through a mixed-method approach and consists of a document study of public documents and a semi-structured interview study with three library managers, the chairperson for the culture committee and an official from the culture administration. The material has then been analysed through a qualitative content analysis where themes have been identified in the data collection. The study concludes that more-open library services are considered a complement to regular library activities. Above all, more-open library services are justified by increased accessibility to libraries and culture for members of the public. Even though not everyone can use more-open libraries, the more-open services are considered to increase the total accessibility in the city. The study has found some perceived prerequisites for more-open libraries, which can be summarized as follows: a suitable library facility, a quiet local environment with the library placed within a certain context, time for planning activities, technical resources, a pedagogical approach, and independent users who can handle self-service technique. More-open library services can both gain legitimacy and be legitimized with reference to increased availability and efficient use of tax funds. This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning ekonomistudenter och nyexaminerade ekonomer har om hållbarhetsredovisning. Vidare kommer studien att belysa de kunskaper och kompetenser som ekonomistudenterna och nyexaminerade ekonomer har gällande hållbarhetsrapportering. Utöver det ska studien belysa vilka attityder studerande samt nyexaminerade ekonomer har gentemot hållbarhetsredovisning. Studien kommer att begränsas till studenter som läser och nyligen läst redovisning inom universitet samt högskolor. Metod: Denna studie utgår från en kvantitativ forskningsmetod där 50 respondenter har besvarat en rad enkätfrågor för att mäta deras kunskapsnivå och attityder gentemot hållbarhetsredovisning. Slutsats: Utifrån studiens resultat kan det konstanternas att majoriteten av studenter och nyexaminerade har en positiv attityd till en förändring i läroplanen där hållbarhetsredovisning bör belysas i en högre grad. Dessutom är det uppenbart att studenter saknar kunskaper i ämnet på grund av bristande utbildning i hållbarhetsredovisning. / Purpose: The purpose of this study is to examine what view business and economics students and recently graduated business economists have of sustainability reporting. Furthermore, this study also aims to examine the knowledge and competences that the business and economics students and recent graduated business economists have regarding sustainability reporting. In addition to that, the study will highlight the attitudes of business and economics students and recently graduated business economists towards sustainability reporting. The study will be limited to students who study and have recently studied accounting at university. Method: This study has a quantitative approach in which 50 respondents have answered a series of questions to measure their level of knowledge and attitudes, aiming to demonstrate the purpose of the study. Conclusion: Based on the results of the study, it can be concluded that the majority of students and recent graduates have a positive attitude towards a change in the curriculum that highlights sustainability reporting to a higher degree. Additionally, it is evident that students lack knowledge in the subject due to lack of education in sustainability reporting.

Syftet med denna studie är att undersöka den låga graden av misstanke-rapporteringar vad gäller penningtvätt bland revisorer och identifiera de bakomliggande faktorerna till detta, samt undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att öka revisorns medvetenhet. Studien har utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studiens slutsats presenteras olika faktorer som bidrar till den låga graden av misstanke-rapportering av penningtvätt bland revisorer och vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden för att förebygga denna problematik. Studiens slutsats framhäver flertalet faktorer som bland annat omfattas av den starka lojaliteten gentemot kunder och riskerna, samt svårigheterna i att anmäla och upptäcka penningtvätt. Åtgärder som diskuterats är bland annat att erbjuda fler utbildningsmöjligheter som omfattar penningtvätt och att öka kommunikationen med olika myndigheter. Studiens slutsats betonar dessutom att åtgärder kan erbjudas i olika utsträckningar och beror bland annat på revisionsbyråns storlek och omfattning. / The purpose of this study is to investigate the low degree of suspicion reporting regarding money laundering among auditors and identify the underlying factors for this, as well as investigate what measures can be taken to increase the auditor's awareness. The study has been based on a qualitative method with semi-structured Interviews. In the studies conclusion, various factors are presented that contribute to the low degree of suspicion-reporting of money laundering among accountants and what measures should be taken in the future to prevent this problem. The studies conclusion highlights a number of factors that include, among other things, the strong loyalty towards customers and the risks, as well as the difficulties in reporting and detecting money laundering. Measures discussed include offering more educational opportunities covering money laundering and increasing communication with various authorities. The study's conclusion also emphasizes that measures can be offered to different extents and depends, among other things, on the audit firm's size and scope.

Titel: Konkurrensen för de svenska storbankerna på betaltjänstmarknaden efterimplementeringen av PSD2. Bakgrund: Utvecklingen inom betaltjänster har under de senaste åren gått fort fram. Enligt Europeiska Kommissionen har utvecklingen krävt en mer uppdaterad lagstiftning. Betaltjänstdirektivet implementerades i Svensk Lag i maj 2018. PSD2 huvudsakliga syfte är att främja konkurrens samt säkra betalningar och informationsdelning. Problematisering: Hur kommer konkurrensen på betaltjänstmarknaden för de svenskastorbankerna att förändras efter implementeringen av PSD2? Syfte: Uppsatsens syfte är att leda till en djupare förståelse och diskussion för hur PSD2kommer att påverka den svenska betaltjänstmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Metod: Uppsatsen är byggd utifrån en kunskapsgrund bestående av teorier inom ämnet samtav en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen är begränsad tillatt analysera den svenska betaltjänstmarknaden samt de svenska storbankerna. Slutsats: PSD2 kommer att öka konkurrensen för betaltjänster för de svenska storbankerna.Vilken konkurrensposition de olika bankerna kommer att ha kommer främst att bero påbankens val av strategi och samarbetspartners, men även hur konkurrerande aktörer agerar. Nyckelord: PSD2, fintech, Nyinstitutionell teori, Operationella strategier, betaltjänster,konkurrens / Title: Competition for the Swedish major banks in the payment service market after theimplementation of PSD2. Background: The development of payment services has accelerated in recent years. According to the European Commission, the development has increased the need for a moreupdated legislation. The Payment Services Directive was implemented in Swedish Law inMay 2018. The main objective of PSD2 is to promote competition and secure payments andinformation sharing. Problem: How will the competition in the payment service market for the Swedish majorbanks change after the implementation of PSD2? Purpose: The purpose of this essay is to develop a deeper understanding and discussion ofhow PSD2 will impact the Swedish payment service. Method: The essay is based on existing theories in the subject field and a qualitative methodconsisting of semi-structured interviews. The essay is limited to analysing the Swedishpayment service market and the Swedish major banks. Conclusion: PSD2 will increase the competition for provision of payment services for theSwedish major banks. The competitive position in the payment market of the Swedish majorbanks will primarily rely on a bank’s choice of strategy and partners, but also on howcompeting actors will act. Keyword: PSD2, fintech, New-institutional theory, Operational strategies, Payment services, Competition

Följande studie är en explorativ intervjustudie som undersöker hur regelefterlevnad, riskhantering och imitation påverkar organisationers användning av molntjänster. Studien tar en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utförts med tre olika typer av organisationer, konsultbolag, banker och offentliga verksamheter, som ligger till grund som primärdata. Resultatet analyserades med det utformande teoretiska ramverk bestående av nyinstitutionell teori och standarden ISO/IEC 27005:2022 som avser att förstå riskhanteringsprocessen för informationssäkerhet. Med studiens dubbla perspektiv, från både företagsekonomi och informationssystem, har vi kunnat undersöka vilka faktorer som spelar in för organisationers inställningar, attityder och beteenden kring användandet av molntjänster. Resultatet visar att varje enskild organisation står inför individuella utmaningar och möjligheter kopplade till användandet av molntjänster. Det går att identifiera att varje verksamhet har specifika behov och krav. Regelefterlevnad, riskhantering och imitation är tre faktorer som påverkar utfallet av organisationernas användning av molntjänster. Avslutningsvis går det att identifiera att respektive organisation i studien har det gemensamma målet att säkerställa konfidentialitet, integritet och tillgänglighet av data och information. / This thesis is an exploratory case study examining how compliance, risk management and imitation affect the usage of cloud services in organizations. The thesis is of qualitative character, where semi structured interviews with consulting firms, banks and the public sector serve as the primary data source. The result was analyzed based on our theoretical framework comprising New Institutional theory and the standard ISO/IEC 27005:2022, which aims to understand the risk management process for information security. By incorporating a dual perspective, from both business administration and information systems it allowed us to gain a deeper understanding for which factors influence organizations' attitudes and behaviors towards the use of cloud computing. The findings revealed that each organization faces challenges and opportunities related to cloud usage. It is evident that each organization has their unique needs and requirements. The discussion concludes that compliance, risk management and imitation indeed significantly affect the outcome of organizations' usage of cloud computing. Additionally, respective organizations share the common objective of maintaining confidentiality, integrity and availability of data and information.