I dagens samhälle utvecklas företag och organisationer ständigt och samhället ställer stora krav på organisationer, allt från att vara mer miljömedvetna till att skapa en mer genusmedveten marknad. Detta innebär i stor utsträckning att organisationer måste förändras för att efterleva de krav som ställs på dem. Utgångspunkten för denna studie var att se till Svenska Ishockeyförbundets förändringsarbete med att främja damishockeyn. Syftet med studien är därmed att se hur förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet driver upplevs av aktiva spelare, samt hur väl de har lyckats med de mål som de satt upp. Uppsatsen utgår från ett nyinstitutionellt perspektiv och grundar sig därmed teoretiskt. Tanken är att nyinstitutionell teori ska prövas och användas som analysmedel för att granska Svenska Ishockeyförbundet i relation till respondenternas intervjusvar. För att konkretisera syftet har därmed två frågeställningar utformats; -       Hur arbetar Svenska Ishockeyförbundet för att uppnå målen i förhållande till kvinnofrämjande ishockey? -       Vilken uppfattning har kvinnliga ishockeyspelare kring förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet utför?   För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. Materialet som samlats in bestod av rapporter från Svenska Ishockeyförbundet och semistrukturerade intervjuer från fem respondenter från samma förening. Uppsatsen har en deduktiv ansats och resultatet från intervjuerna analyserades därtill med hjälp av den teoretiska referensramen, nyinstitutionell teori. Utifrån detta har studien identifierat damishockeyspelarnas uppfattning och förståelse kring förändringsarbetet samt hur de ställer sig till fenomenet. Studien belyser även hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar för att uppnå målen för att främja damishockeyn. Resultatet förtydligar vikten av legitimitet och hur isärkopplande verksamheter kan påverka förtroendet till organisationen.

Syfte med denna uppsats är att få en bättre förståelse för vilka dessa organisationer och sociala entreprenörer som använder idrott som medel er. Jag önskar också utifrån teori förstå varför dessa organisationer uppstått. Då dessa organisationer arbetar tvärsektoriellt är det också intressant att veta hur de upplever samarbetet med den offentliga, privata och ideella sektorn. Utifrån teori kommer jag försöka förklara varför de upplever samarbetet som de gör.De flesta av aktörerna jag har intervjuat är inte en del av den traditionella idrottsrörelsen, eller upplever sig inte som en del av den, men de använder idrott som medel för att lösa olika samhällsutmaningar. Ofta samhällsutmaningar som traditionellt har varit välfärdsstatens uppgift. De har olika organisationsformer, och få av dem har medlemmar i traditionell mening. Jag har gjort kvalitativa intervju med sju sociala entreprenörer som alla har startat upp organisationer som vill lösa sociala utmaningar genom att använda idrott som medel. Intervjuerna visade att det som är utmärkande för dessa organisationer, är att de alla har olika organisationsformer. De samarbetar med både offentliga, privata och den ideella sektorn. Flera av intervjupersonerna tyckte samarbetet med det offentliga fungerade bra nu, men att det i början hade varit svårt att komma i kontakt med rätt förvaltning och rätt person i kommunerna. Det var också väldigt personbaserat om samarbetet eller kontakten fungerade. Flera av intervjupersonerna upplever att det är svårt att få till ett samarbete med idrottsrörelsen, och de upplever att idrottsrörelsen är skeptisk till dem. Samtidigt upplever flera att både det offentligas och idrottsrörelsens inställning till dem har blivit bättre de senaste åren. Flera tyckte det var enklare att få till samarbete med näringslivet.För att besvara problemställningen och syftet så har jag i bakgrunden gett en beskrivning av den historiska utvecklingen i civilsamhället, idrottsrörelsen och den statliga styrningen. Som teoretisk referensram har jag använt teorier om Nyinstitutionell teori, översättningsmodellen, teorin om organisatoriska mellanrum och teorin om hybrida organisationer. / The purpose of this study is to gain a better understanding of who these organizations and these social entrepreneurs who use sports as a means are. By using theory I will try to explain why these organizations emerges. As these organizations work across sectors, is it also interesting to know how they experience the collaboration with the public, private and non-profit sectors. Based on theory, I will try to explain why they experience the collaboration as they do.Most of the social entrepreneurs I have interviewed are not part of the traditional sports movement, or do not feel part of it, but they use sports as a means of solving various societal challenges, which traditionally have been the task of the welfare state. They have different forms of organization, and few of them have members in the traditional sense.I have done qualitative interviews with seven social entrepreneurs who all have started organizations that want to solve social challenges by using sports as a means. The interviews showed that what is characteristic of these organizations is that they all have different forms of organization. They collaborate with both the public, private and non-profit sectors. Several of the interviewees thought that the collaboration with the public sector worked well now, but in the beginning they had run into problems as getting in touch with the right administration and the right person in the municipalities. It was very person-based if the collaboration or relationship worked. Several of the interviewees feel that it is difficult to get a collaboration with the sports movement, and they feel that the sports movement is sceptical to them. At the same time, many feel that both the public sector's and the sports movement's attitude towards them has improved in recent years. They thought it was easier to get cooperation with the privat sector, the business community.To answer the purpose and the problem in this study, I have given a description of the historical development in civil society, the sports movement and in the Swedish governance. As a theoretical frame of reference, I have used theories of New Institutional theory, theory of organizational spaces and theory of hybrid organizations.

In November 2008 The National library of Sweden announced that they had decided to switch classification system from the Swedish made SAB system to the international Dewey decimal classification system, in their announcements were recommendations for other libraries to also make the transition to Dewey. This decision was based on cataloging work with being able to reuse international material, make Swedish material more visible internationally and work with a system that is constantly maintained. The purpose of this study is to examine how DDC has influenced the public libraries from librarian’s perspectives, and if the transition has affected the organization negatively. It will also study the librarian's experience and thoughts about the transition and DDC as the topic. This study will apply the theory of new institutional theory, or neo-institutional theory, on the way organizations are understood with how they change to be more alike to each other, where the concepts of isomorphism will be used as analytical concepts and themes to understand how the changes can happen. Through semi-structured interviews six librarians got interviewed from five different public libraries, who also had experienced the transition from SAB to Dewey. The findings are that Dewey as a system did not have any severe or bad consequences to the public libraries who implemented it, but that it still has aspects to it that works poorly which proves that Dewey still needs to get more adapted to public libraries in Sweden.

During 2021 the Swedish government released a public inquiry with the purpose of strengthening the school library, to achieve this one of the propositions was to implement the concept media and information literacy into the curriculum. Today it's stated that a school librarian shall work towards strengthening the student’s digital literacy, this is the reason why this concept is used in this thesis. The aim of this study is to gain new knowledge regarding school librarians understanding of the concept digital literacy, how they describe their prerequisites and how they legitimize their work based on their profession. The data was collected by conducting semi-structured interviews with five high school librarians. The data was then analyzed using qualitative content analysis. The theoretical framework used in this study was profession theory and new institutional theory. The outcome of the interviews showed that a high school librarian prefers the use of media and information literacy comparative to digital literacy because it describes their qualification more clearly. The conclusion reached was that the governing documents released by the state gives the high school librarian legitimacy and prerequisite in their educational work, this is the reason why interpretations of concepts become significant for their profession.

The economization of public administration and an increased interest in statistics, through requirements of evaluation and measurability, has contributed to the questioning of the public library in modern society. For public librarians this development has contributed to an increased focus on the needs of the library user, combined with an overall practice prioritizing service and marketing. This thesis presents language as fundamental for the understanding of social reality, through the use of language within the frames of discourses, and therefore in the pattern of action that constitutes the institution of the public library. It is consequently, against this background, important for librarians to understand how language that maintains and affects practices of the public library institution is expressed. In order to distinguish the discourse within which the public library institution is constructed, this thesis analyses five interviews from public librarians and the descriptions of their practices and the societal role of the public library. A qualitative research approach is applied and semi-structured interviews and discourse analysis are used as research methods, to collect and analyse the empirical material of this thesis respectively. The analysis is conducted with the support from theoretical tools, consisting of central concepts from the fundamental theories of the thesis; the post-structural perspective and the neo-institutional perspective. The key findings is the dominant discourse and how this constitutes the construction of the public library, based on models from the private sector, and the potential within the institution itself to change this narrative.

Are the public libraries as an institution threatened in any way? In this study six library managers have been interviewed to investigate whether they perceive any forms of threats towards public libraries in Sweden. The study is based on Katarina Michnik's research on threats (2014) where she sent a questionnaire to all library managers in Sweden. It has been 10 years since her empirics were collected. We therefore find it reasonable for the study to be followed up. Our approach differs from the way of Michnik in two major ways. Firstly we study public library managers' perception on things in a qualitative manner. Secondly we use the new-institutional perspective, and not exclusively the concept of legitimacy within the new-institutional perspective. Our empirical data has been created through six interviews by public library managers. They are asked what they think may threaten both their local libraries and the library as an institution. Throughout the interviews we have asked supplementary questions where deemed appropriate, in order to deepen the various threats the managers mentioned. Threats mentioned were related to the libraries economy, social changes and the view of the public libraries. Through our theoretical perspective we analyse the threats as signs of a changing society. Norms within the library profession and norms within the society differ in ways that makes it hard for the public libraries to legitimize themselves the way they are.

The first staffless library was introduced more than fifteen years ago, yet little research has been published. This study aims to contribute to our understanding of staffless libraries through semistructured interviews with library staff. The theoretical framework was inspired by the concept of “values of worth” introduced by Boltanski and Thévenot, the concept of accessibility as formulated by Buckland and the concept of nudging as formulated by Thaler and Sunstein. Content analysis with a hermeneutic approach was used to analyze the empirical material. Based on the staff's own descriptions of ambitions and working methods, five themes emerged: creating a safe room, guiding to independence, improving access, adapting to different needs and inviting to a common room. The results indicate an ambition to meet the needs of the users by introducing staffless libraries. The study also reveals some dilemmas in meeting the needs of all citizens during staffless hours.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

Organisationsförändring innebär oftast en sorts löpande verksamhet för att följa med i utvecklingen, men det finns också tillfällen då regelbundenhet möts av ett tillstånd som inom forskningen kallas för ”kritisk tidpunkt”, där organisationen möter en omedelbar kris. Två dilemman uppstår för medlemmarna; Först att situationen skapar en osäkerhet; För det andra att situationens komplexitet tvingar medlemmar att agera utan möjlighet till att samla mer information. Forskningen påpekar att meningsskapande påverkar organisationen genom tre funktioner; strategi, lärande och kreativitet. Ledningen behöver hjälpa de anställda att transformera det komplexa mot organisationen till något konkret för den egna omgivningen. Meningsskapandet är därmed både centralt och inflytelserikt som ett verktyg för att förändra instrumentellt handlande. Både självkommunicering likväl som medvetandegörande, kan specifikt relaterats organisationskommunikation, som i ”svenskt” forskningsfält är bristfälligt. Vi ser därmed ett behov lyfta fram organisationskommunikation som metod, med särskilt fokus på en organisation vid ett kritiskt tillstånd. Studiens fokus är Kriminalvården och den nya strafftidslagstiftningen och diskrepansen mellan tillgång och efterfrågan av fängelseplatser. En kritisk diskursanalys har genomförts där textens syntax och meningsskapande urskiljs gentemot analysmaterialet som är två dokument, beslut och PM gällande beredskapsplatser. Som teoretiska inramning har vi använt oss utav systemteori och nyinstitutionell teori.
Studien fann att det råder skillnader mellan ordet och handlingen, då kommuniceringen sker informativt istället för kommunikativt. Det råder motsägelser och otydligheter varpå en förändringsprocess blir försvårande för att möta Kriminalvårdens utmaningar med dubbelbeläggning. Sammantaget är organisationskommunikation som medel för en förändringsprocess i en kritisk tidpunkt avgörande för en organisations förmåga att krishantera. / Organizational changes usually involve a variety of ongoing activities in order to follow developments, but there are also occasions when regularity meets with a condition known in the research as a "critical junction" where the organization faces an immediate crisis. Two dilemmas emerge for the fellows; First and foremost, the situation creates a uncertainy; Secondly and following, the situation creates a complexity where the fellowers is forced to react, without having the opportunity to gather more information about the situation. Previous research shows that the meaning that the organisation is dictating, is affecting the organization in three functions; strategy, learning and creativity. The management therefore needs to help the fellowers to translate the complexity to something more concreate for the organisations own surrounding. The attribute meaning is therefore both central and influential as a tool for changing an organizations instrumental actions. Both self-communication as well as awareness can specifically relate to organizational communication, as in the “Swedish” research field is deficient. We therefore identify a need to put forward organizational communication as a method, in a period when the organization is in a state of a ”critical junction”. The study aims to put emphasis on Kriminalvården and the new incarnation law, and the discrepancy between supply and demand, regarding mass-incarnation in the prison system. A critical discourse analysis have been completed, where the focus has been the written text syntax and what meaning is put in to the sentences between two documents, one is a decision document and the other is a Pro-Memoria regarding “standby-locations” for Kriminalvården. The theoretical framing of this study is new institutional theory and systems theory. The study concludes that there are differences between the word and the act, as the communication is informative rather than communicative. There are contradictions and uncertainties in which a change process becomes aggravating in order to meet the challenges of the Criminal Protection with double occupancy. Altogether, organizational communication, as a means of a change process at a critical moment, is crucial for an organization's ability to crisis management.

Denna kvalitativa studie handlar om de erfarenheter och upplevelser som socialarbetare har av samverkan inom socialtjänsten. Den handlar även om de organisatoriska förutsättningar som finns för en samverkan inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Teorier som kommer att behandlas i denna uppsats är samverkansteori och nyinstitutionell teori. Studiens syfte är att undersöka medarbetarnas uppfattning av samverkan inom socialtjänsten. Syftet är också att få en ökad kunskap och förståelse om hur en samverkan inom socialtjänsten fungerar och vilka hinder och möjligheter som finns för en samverkan inom organisationen. Vår ambition till forskningen är att visa på hur samverkan fungerar i praktiken inom socialtjänsten samt bidra till ökad kunskap. Studien syftar till att synliggöra de omständigheter som kan påverka samverkan mellan utredare och behandlare i två kommuner i Skåne. Resultatet påvisar att ett antal faktorer påverkar samverkan inom socialtjänsten där vissa faktorer är svårare för socialarbetare att utöva inflytande på än andra. En stor utmaning är definitionen av samverkan, organisatoriska förutsättningar samt möjligheter och hinder. Det råder en oenig bild av definitionen av samverkan samt hur organisationen bör arbeta med samverkan. Det framgår även att olika faktorer som relation mellan utredare och behandlare, rivalitet, kultur, kunskap och erfarenhet samt olika synsätt påverkar samverkan inom socialtjänsten. De organisatoriska förutsättningarna för samverkan som beskrivs är tid, rutiner, ledarskap och beslutvägar, som påverkar socialarbetarna på gräsrotsnivån. Slutsatsen är att organisationer som strävar efter att främja och utveckla en god samverkan bör definiera samverkan, avsätta tid för samverkan och prioritera samverkan i alla led.