Studien syftar till att studera samverkan på Barnahus och om det någon gång kan krocka mellan de olika professionerna. Om så är fallet, vill vi författare se ifall det kan uppstå några konsekvenser för barnet. Empirin har samlats in genom fem kvalitativa intervjuer med professionella på det utvalda Barnahuset. Av informanterna var tre socialsekreterare, en polis och en åklagare. Materialet har transkriberats för att sedan analyseras utifrån en tematisk analys. Detta resulterade i fyra teman: Barnets bästa i fokus, Samverkan på Barnahus, Svårigheter på Barnahus och Påfrestningar för barnet. Resultatet har sedan tolkats, analyserats och diskuterats utifrån den valda teoretiska utgångspunkten nyinstitutionell teori. Studien visar att de professionella upplever samverkan som väl fungerande men att de ibland kan krocka i arbetet då de har olika arbetsuppgifter. Vissa av dessa krockar kan leda till påfrestningar för barnet, en av dessa påfrestningar är att barnet skuldbeläggs. / This bachelor thesis in social work aims to study the interaction between the different professionals and organisations in the swedish version of Childrens Advocacy Centers, Barnahus, and if it ever can clash between the different professions. If so, we authors would like to see if there could be any consequenses for the child. The empirical data were collected through five qualitative interviews with different professionals at the chosen Children Advocacy Center. Three of our informants were social workers, one worked as a police officer and the fifth informant worked as a prosecutor. We transcribed the material we recieved to analyze it based on a thematic analysis. We created four different themes based on the result we got: Focus on the childs best, interaction on Childrens Advocacy Center, Difficulties on Childrens Advocacy Center and Strain of the child. The result was later on interpreted and analyzed and discussed from a chosen theoretical point of view; institutional theory. This study shows that the professionals experience interaction as well functioning, but sometimes they collide at work when they have different tasks. Some of these crashes can cause problems for the child, one of these strains is that the child is blamed.

Design is an aspect that can potentially enhance a nations brand, Swedish design is highly regarded in the rest of the world and that is something that the Swedish government happy highlights. Despite this, the government has significantly reduced the grant to Svensk Form, which is the organization with the main task to promote Swedish design internationally. This paper aims to investigate and analyze how Svensk Forms efforts to promote Swedish design internationally affects the Swedish nation brand. Furthermore, the study investigates whether there are cultural differences that affect the communication of the Swedish nation brand. The study has been carried out by applying the theories of nation branding, interculturalcommunication and neoclassical perspective to the collected empirical data which consisted of interviews, two key articles and four documents from the government. The authors of the study therefore use the method of triangulation with a deductive approach.

Denna studies syfte och frågeställningar handlar om hur personalen på tre olika fritidshem i tre olika kommuner beskriver att de arbetar i förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I studien undersöks även huvudmannens roll inom samma arbete. I Skollagen (2010:800) står det att varje enhet ska ha en plan för åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering, våra egna erfarenheter är att arbetet kan variera och att det inte finns specifika direktiv för hur arbetet ska ta sig uttryck. Av denna anledning undersöker vi hur pedagogerna själva säger sig arbeta förebyggande, vilka förutsättningar de anser viktiga och vilka metoder de använder. För att undersöka hur personalen beskriver sitt förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering använder studien sig av en policy enactment teori. För att undersöka huvudmannens roll i samma arbete har studien använt sig av en nyinstitutionell teori. Metoden som använts i studien är kvalitativ innehållande semi-strukturerade intervjuer med pedagoger och nyckelpersoner som har kunskap om huvudmans arbete. Det resultat som studien visar är att personalen ser det förebyggande arbetet som viktigt och att fritidspedagogerna anser sig ha en stark yrkesroll för att främja arbetet. De starka sidor pedagogerna beskriver är helhetssynen av eleverna, deras arbete med sociala relationer och konflikthantering. I de olika fritidshemmen fanns flera likheter och skillnader som beskriver hur personalen arbetade med det förebyggande arbetet. En likhet var vilka förutsättningar som personalen ansåg som viktiga för att skapa ett bra förebyggande arbete och en skillnad är de olika program som fritidshemmen använde sig av.

Schools’ decisions to offer Physical Education (PE) is among the possible ways of involving students in physical activity, which has significant effects on students’ health, lifelong participation in physical activities and participation in sport. This thesis explores the factors and the ways they influence secondary schools’ decisions on whether or not to offer PE in Tanzania. The study is based on Institutional Theory, and on a social constructivist approach to knowledge generation, employing qualitative research methods, such as document analysis and interviews with different actors within and related to secondary schools. The study areas and the participants were purposefully sampled and included heads of school boards, heads of schools, PE teachers, parents and students. Document reviews were used in order to gather information concerning the regulative and normative conditions that govern schools. Four schools were more carefully studied – two that offer and two that do not offer PE. In these schools I focused on cultural conditions and local frames that could influence schools’ decisions. The findings indicate a number of factors which influence schools’ decisions whether or not to offer PE. Some of these factors are the availability of teaching and learning logistics, including facilities, equipment, qualified PE teachers, text books and teaching hours for the subject. Furthermore, the contribution of the examination for promotion purposes, the pen and paper examinations, the prioritization of other programmes and subjects, reliable support for the subject and the interest of those empowered to make decisions at school level also influence schools’ decisions concerning offering the subject. On the basis of the theory used in this study, to enable schools to make decisions favouring the offering of PE, there need to be consistency among the regulations and the normative and cultural-cognitive aspects of the institution. First, the regulative conditions are those that legalize the subject by forming the basis for schools’ decisions to offer the subject; these include governing and monitoring organs. Second, the normative conditions stipulate the logic of appropriateness for how the teaching should be approached; these include various normative directives, such as the curriculum and the syllabus. Finally, the cultural-cognitive conditions exert an influence on schools’ decisions through various perceptions held about the subject within the community. The thesis concludes with some implications of the study, indicating what changes will be needed concerning both the general institutional level and the school level. / Att skolor i Tanzania beslutar sig för att erbjuda skolämnet Idrott och hälsa (Physical Education) kan vara en förutsättning för att engagera elever i fysiska aktiviteter, vilket är betydelsefullt med tanke på deras hälsa, fortsatta fysiska aktiva liv och deltagande i idrott. Denna avhandling undersöker olika faktorers inverkan på skolors (motsvarande högstadium) ställningstagande för eller emot att erbjuda Idrott och hälsa som valbart ämne. I studien, som är baserad på nyinstitutionell teori och på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kunskapsutveckling, tillämpas en kvalitativ ansats genom metoder som dokumentanalys och intervjuer med olika aktörer inom och i anknytning till ett urval av skolor. Dokumentgranskningar har gjorts som grund för en analys av vilka regulativa och normativa villkor som inverkar på skolors ställningstaganden. Därutöver har fyra skolor studerats - två som erbjuder och två som inte erbjuder Idrott och hälsa. Här har syftet varit att klarlägga vilka kulturella förhållanden och lokala ramar som inverkar på skolornas beslut om att ge eller inte ge ämnet. Vid dessa skolor har intervjuer genomförts med strategiskt utvalda personer; ordföranden i skolstyrelser, skolledare, idrottslärare, föräldrar och elever. Resultaten visar att ett antal faktorer inverkar på skolors beslut om att erbjuda eller inte erbjuda Idrott och hälsa. Några av dessa faktorer är tillgången på faciliteter och utrustning, utbildade idrottslärare och läromedel. Vidare är det betydelsefullt hur undervisningstimmar i ämnet fördelas. Negativ inverkan har förhållandet att praktiskt kunnande inte bedöms i de nationella proven, att betygen i Idrott och hälsa inte har något egentligt värde i utbildningssystemet och att andra ämnen tillmäts högre status och värde. För ett positivt ställningstagande behöver det finnas ett substantiellt stöd för ämnet och ett intresse bland dem som har befogenhet att fatta beslut på skolnivå. Alla dessa faktorer inverkar på skolornas beslut om att erbjuda ämne. Utifrån den teori som används i studien måste det finnas en samsyn och överensstämmelse mellan de regulativa, normativa och kulturella villkor som styr skolan som institution för att skolor ska kunna erbjuda Idrott och hälsa. Denna studie har visat att en sådan samsyn inte föreligger. För det första bör de regulativa villkoren ge tydlig legitimitet åt ämnet genom att etablera legala förutsättningar för skolors möjligheter att erbjuda ämnet; vilket även involverar de institutioner som övervakar utbildningen. För det andra bör de normativa villkoren såsom läroplan och kursplan, vilka styr innehållet i och formerna för undervisningen i ämnet, vara relevanta och realistiska utifrån de lokala förutsättningar som råder. Slutligen bör insatser göras för att förändra de kulturella-kognitiva förutsättningarna i form av att synliggöra värdet av ämnet Idrott och hälsa med tanke på barns och ungdomars utveckling av goda hälsovanor. Avhandlingen avslutas med några implikationer av studien, vilka indikerar vilka konkreta förändringar som kan behövas såväl på institutionell och nationell nivå som på skolnivå.

Syftet med studien var att ta reda på hur barnkonventionens inkorporering i svensk lagstiftning kan påverka elitidrottens verksamheter. Studien tog sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori som syftar till att förklara sambandet mellan resultatet och de olika villkoren som påverkar inträdet av lagstiftningen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ datainsamling där de intervjuade personerna har insyn och erfarenhet av barnkonventionen. Respondenterna representerar fyra olika elitföreningar i fotboll, en Svensk Elitfotbollsansvarig och tre experter på barnrättsperspektivet inom idrotten.   Resultatet visar på att en del föreningar kommer att behöva ändra om helt i sin verksamhet medan andra redan har tillämpat värdefulla resurser. Att barnkonventionen blir till svensk lagstiftning kommer att ge mer tyngd vilket leder till flertalet debatter och mer utrymme i media. För att denna inkorporering och utveckling skall kunna tillämpas hos föreningar måste idrottsrörelsen ta sitt ansvar. Kommuner kan få större makt då de redan idag styr en stor del av de bidrag som föreningarna får. Skulle föreningarna inte följa barnkonventionen så kan det leda till sanktioner. Dessutom så kan föreningar för första gången ställas inför rätta om lagen inte följs. Vad det sedan innebär är det ingen som vet ännu, utan de intervjuade respondenterna anser att första domstolsbeslutet blir avgörande. Samtliga experter anser att den tidiga selekteringen kan strida emot barnkonventionens villkor och detta blir något föreningarna måste se över. Däremot betonar SEF-representanten att elitförberedande verksamheter fortfarande ska få finnas och klubbarna behöver få en vettig chans att bedriva den verksamheten.

This master’s thesis deals with the development of the Swedish library catalogue. The thesis primarily has two purposes. Firstly, it describes how the Swedish library catalogue has developed from its first appearance until today. As the Swedish library sector is very extensive the authors have chosen a few catalogues which they have studied more thoroughly. To find information about the chosen catalogues different literature sources have been used, for example historical texts describing the actual catalogues, biographical and scholarly texts and official reports. Secondly, it examines the changes of the catalogue from an institutional perspective. The new institutional theory is used. This theory is explained and its background and development within different subject fields is described. Especially three different aspects of the theory have been studied and analysed in the text. These are the importance within institutions of operating procedures and rules (for example actors and routines), isomorphic changes and institutions’ importance for social and political control and legitimacy. The authors find that catalogues have appeared in different shapes and have had different aims throughout the centuries. The first catalogues were administered by organizations lead by strong leaders. Isomorphic processes were important to the development and their influences have had different geographic origin during the period. As the development of the library catalogue progresses it appears to be a strong factor in the institutionalization of libraries. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine in what way the introducing of library plans in three municipalities have affected the work in library organizations. We base our study on a new institutionalist perspective, which focuses on changes in organizations from a social and interpretative perspective. By using this theoretical framework, it is possible to study how interpersonal relations affect the development in library organizations. Through qualitative interviews with ten librarians, we investigate how the establishing of library plans has influenced, and been influenced by, the library field and by the environment, i.e. politicians and the public. Further, this thesis investigates whether the library plans are articulations of traditional values and norms of the field, or if the plans have implied new ideas in the daily work. We observe that it is of decisive importance who initiates the establishing process of the plans, and that communication with politicians is crucial in the working process. The library work in the investigated municipalities is directed by institutionalized norms, values and routines, which are articulated in the library plans. Our study shows that this articulation works in two different ways. In one aspect it reinforces the institutionalization and has a legitimizing function. In another aspect, it has a limiting impact on the library’s ability to environmental adaptation and organizational change of a revolutionary nature. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine in what way library users are depicted on images at two academic libraries; the University College of Borås Library & Learning Resources (BLR) and the Gothenburg University Library (GUB). 62 images, from websites and information brochures, are analyzed and the main questions are: How are users represented on images? What activities are shown? What is the difference between BLR and GUB? How can the consequences of the representations be understood? Little is currently known in the LIS-field about how images work as constructors of the social reality. The theoretical and methodological point of departure of the study is discourse analysis, new institutional theory and picture analysis. The result of the analysis is that BLR shows a larger variety of activities than GUB, and more users using the computer. The typical user on the images from GUB is sitting in a large study hall alongside with a large number of other users. Women are more often depicted than men in the whole material and the images reveal an absence of personal-user interaction. The users are shown as independent. A general impression is that GUB, considering the long history and the unanimous images, is more institutionalized than BLR. Both the behavior of the users in the library and the making of new library images are influenced by the existing images. / Uppsatsnivå: D

No description available.

När kraven från omvärlden ökar hittar organisationer nya sätt att vara såväl det mest effektiva som det mest legitima företaget. Detta gäller gentemot kunder, anställda, konkurrenter och samhället i stort. Syftet med denna kandidatuppsats är att med hjälp av nyinstitutionell teori undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag jobbar med arbetsmiljö. Fokus ligger på att belysa hur arbetsmiljöarbetet samverkar med legitimitetsskapande faktorer, exempelvis standardisering av arbetsmiljöarbetet. Kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie och utgörs av dokumentstudier samt intervjuer. Genom att koda materialet kunde våra frågeställningar besvaras. Våra slutsatser är att bostadsbolaget har ett antal rutiner som pekar på att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs. Vidare utför bostadsbolaget enligt oss en stor del av sitt arbetsmiljöarbete för att upprätthålla sin legitimitet, även om en viss del även utförs av effektivitetsskäl. Införandet av en standard skulle inte nödvändigtvis förändra det praktiska arbetet i någon större grad, men ge ett ökat fokus på arbetsmiljöarbete vilket i sin tur skulle kunna förbättra arbetsmiljöarbetet i organisationen, möjligtvis till priset av ökad administration. / When demands of the surrounding world increase organizations find new ways to be the most effective and legitimate. This applies to customers, employees, competitors and society as a whole. The aim of this bachelor thesis is to investigate how a public housing company1 handle issues concerning the work environment. The focus of this paper is to illustrate how the occupational safety and health work interacts with legitimacy-building factors, for example standardization. To explain this, we use neoinstitutional theory with its concepts we find relevant. This bachelor thesis is a qualitative study, consisting of document studies and interviews. By encoding the material our three initial questions were answered. The conclusions suggest the public housing company retain systematic routines when working with occupational safety and health. Further, according to us, the company executes a large part of their occupational safety and health work in order to maintain its legitimacy, although some is also carried out for reasons of efficiency. The introduction of a occupational health standard would not necessarily cause significant change in the organization's daily work routine, but give an increased focus on occupational health and safety work, which in turn could improve the work environment of the organization. 1 Note that "public housing" in Sweden (allmännyttiga bostadsbolag)not is reserved for people under a certain income level. This form of housing tenure makes up 20% of all homes in Sweden.