Syftet med studien är att undersöka hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka på styrning och praktik inom kontoren som beslutar om insatser till personer med funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori och idéer om förändringar i offentlig sektor i linje med teoribildningen New Public Managemnt. Med hjälp av New Public Management vill vi förstå styrningen inom kontoren och hur den fungerar. Denna teoribildning är inspirerad av näringslivets struktur och har kommit att påverka den offentliga sektorn från 1980-talet och framåt. Skaparna hävdade att dessa idéer ökar legitimiteten och effektiviteten. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar. Hur upplever chefer och handläggare styrningen och hur har styrningen inverkat på styrningen och praktiken inom kontoren? Hur beskriver de intervjuade cheferna och handläggarna att kundbegreppet blivit en del av verksamheten i och med IT-stödet? Vilka motiv beskriver de intervjuade cheferna och handläggarna fanns till införandet av IT-stödet? Studien har en kvalitativ ansats där det har genomförts sex semi-strukturerade intervjuer på kontor inom den valda kommunen. Resultatet visar att IT-stödet inverkar på styrningen och praktiken, den ger handläggarna merarbete i form av ökad dokumentering och komplettering av uppgifter, istället för att direkt vara ett stöd. Genom IT-stödet har kundbegreppet blivit en del av intervjupersonernas vokabulär, men det används inte i det dagliga arbetet utan ses mer som en samhällsutveckling. Motivet till införandet beskrivs vara tillgänglighet, ökad medvetenhet hos kunder, och en allmän samhällsutveckling. Studien bekräftar tidigare forskning men visar även på en löskoppling mellan chefer och handläggare. Tidigare studier har fokuserat på att studera en nivå inom organisationer, men i den här studien har det skett en jämförelse mellan två nivåer. I och med resultaten går det att konstatera att det skiljer sig mellan hur nivåerna upplever IT-stödet. Det går dock inte att säkerhetställa huruvida chefernas upplevelser är korrekta eller om det är svar som de förväntas ge i förhållande till de formella motiv som beskrivs. En sådan politisk korrekthet kan förstärka löskopplingen mellan det formella och det praktiska.

Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa reformerna som styr Sveriges sjukvård idag. Dessa reformer bygger på idéer hämtade från New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnått legitimitet inom sjukvården. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett styrinstrument. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån att detta styrningssätt har en rad konsekvenser på läkarprofessionen. Med hjälp av vår insamlade primär- och sekundärdata har vi kartlagt och analyserat effekterna av den nya styrmekanismen i avseende på kvaliteten inom vården. Utgångspunkten i arbetet ligger i att kvalitet är ett oklart koncept som dessutom är svår att mäta. Den medicinska praktiken brottas med denna problematik på vardagsbasis och riskerar att bli omdefinierad på grund av resultatfokusering. Detta utgör en irreversibel förändring som kräver mer uppmärksamhet och åtgärder för att värna om den omätbara kvaliteten inom sjukvården.

Norrköping är en av de kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori. Den tidigare forskningen som använts i studien utgörs av internationell och nationell forskning om skolkuratorers drogförebyggande arbete och skolkuratorers handlingsutrymme och samverkan i det drogförebyggande arbetet. Analysmetoden som använts i studien är hermeneutiskt inspirerad och används tillsammans med en abduktiv slutledning. Resultatet av studien visar att skolkuratorerna upplever det drogförebyggande arbetet som viktigt och beskriver att det bedrivs på både individ- och gruppnivå. Vidare visar studien att samverkan med socialtjänst och polis utgör en viktig del i det drogförebyggande arbetet. Handlingsutrymme beskrivs i studien som en förutsättning för att kunna arbeta drogförebyggande. En viktig slutsats i studien är att skolkuratorerna inte har samma referensram vad gäller begreppet drogförebyggande arbete vilket vi ser som en påverkansfaktor till hur arbetet beskrivs och bedrivs i praktiken.

Företags närvaro på Facebook har under de senaste åren ökat kraftigt. En uppfattning är attföretag, stora som små, har etablerat sig på Facebook för att vara “rätt i tiden”. Detta skapar funderingar kring vilka anledningar som ligger till grund för närvaron och om företagen upplever den gynnsam. Denna studie syftar till att undersöka vilka erfarenheter företag har fått av närvaron på Facebook. Studien syftar även till att se vilka samband som finns mellan företags bakgrund och deras erfarenheter. Denna studie grundar sig i ett nyinstitutionellt perspektiv som förklarar hur organisationer genom olika anpassningsstrategier likriktar sig till sin omgivning för att uppnå legitimitet. Ett kvantitativt tillvägagångssätt har använts där en webbenkät skickades ut till 350 företag närvarande på Facebook. Företagens bakgrund undersöktes genom frågor gällande deras storlek, antal år på Facebook samt främsta anledning till närvaron på Facebook. Företagen besvarade därefter frågor gällande erfarenheter inom fyra olika områden; kundkontakt, intern påverkan, marknadsföring och varumärkesbyggande samt upplevda resultat. Resultaten visar att den främsta anledningen till närvaron på Facebook var att stärka varumärket. De företag som gick med av denna anledning upplever goda erfarenheter av kundkontakt och goda resultat. De företag som däremot etablerat sig på grund av förväntan från omgivningen upplever sämre erfarenheter gällande kundkontakt samt även av marknadsföring och varumärkesbyggande. Det kan förklaras av att de etablerade sig för att anpassa sig efter omgivningen, utan mål och strategier för närvaron. Många företag etablerade sig på Facebook under samma tidsperiod, vilket kan ses som en anpassningsstrategi för att uppnå legitimitet. Resultaten visar också att ju större företagen är desto bättre erfarenheter avkundkontakt och resultat har de. Företagen påverkas även mer internt av närvaron påFacebook ju större de är. Företagens erfarenheter av intern påverkan visar tendenser på att löskoppling skett, och att företagen därmed till stor del bedriver sin kärnverksamhet åtskild från aktiviteterna som sker på Facebook. Majoriteten av företagen anser att det är gynnsamt att närvara på Facebook. / Corporate presence on Facebook has in recent years greatly increased. A view is that both large and small companies have established themselves on Facebook to seem modern andactive. This raises questions concerning the fundamental reasons to companies presence on Facebook, and if they perceive it favorably. This study aims to examine the experiences companies have received through their presence on Facebook. It also aims to see correlations between corporate background and their experiences. This study is based on new institutional theory which explains how organizations through various strategies adapt to their environment in order to achieve legitimacy. A quantitative approach has been used where an online questionnaire was sent to 350 companies present on Facebook. Corporate background was investigated by questions regarding company size, number of years present on Facebook and the foremost reason for their presence. The companies then answered questions regarding experience in four different areas; customer contact, internal influence, marketing and branding and perceived results. The results show that the main reason for the presence on Facebook was to strengthen the company brand. The companies that joined for this reason experience a good record of customer contact and good results. However, the companies which established themselves on Facebook in anticipation from the environment experience apoorer record of customer contact and marketing and branding. This can be explained throughthe possibility that these companies adapt to the environment without any objectives and strategies for their presence. Many companies established themselves on Facebook during the same time period, which can be interpreted as an adaptation strategy to achieve legitimacy.The results also show that the larger the company, the better experiences of customer contactand result. Larger companies are also affected more internally by the presence on Facebook. The companies’ experiences of internal influence show signs that decoupling occurred and that companies are running its core business separate from activities taking place on Facebook. The majority of companies believe that it is favorable to attend on Facebook.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Europeiska socialfondens (ESF) horisontella principer översätts i region Sydsveriges projektägares skriftliga ansökningar, med hjälp av ett konstruktivistiskt och nyinstitutionellt perspektiv. Genom en beskrivande idéanalys tillsammans med Carol Lee Bacchis ansats om problemrepresentation ämnar uppsatsen besvara frågeställningar som berör hur de horisontella principerna i ESF:s policydokument beskrivs, vilka effekter denna beskrivning får samt hur de rekonstrueras i lokala projektansökningarna. Uppsatsens resultat hävdar att det finns en rekonstruering av policydokumentet i projektansökningarna, där de horisontella principerna inte fullständigt bäddas in i den lokala kontexten, det vill säga särkopplas. Projekten måste anpassa sig till de strukturer som finns i dess omgivning, bland annat ESF:s riktlinjer och krav. Det sker på så sätt en institutionalisering av, i detta fall, EU:s strukturer i svensk offentlig organisering. / The aim with this thesis is to study how the horizontal principles of the European social fund translates in Swedish project applications. The perspectives used to study how the horizontal principles of the European social fund are described, what effects the descriptions have and how they are reconstructed in the project applications are social constructivism and neo institutional theory. To study translation this thesis uses descriptive idea analysis and Carol Lee Bacchi ́s method What ́s the problem represented to be?. The results of the analysis show that the project applications reconstruct the horizontal principles of the European social fund, but they are not fully embedded in the local context, hence decoupling. The projects have to adapt to the dominating structures of the European social fund, thus that the public administration in Sweden will institutionalize the structures of the European social fund.

This thesis has examined regional and municipal cultural policy documents and public library policy documents. The purpose of the study was to examine and discus which preconceptions about the public library the policy documents contains. The chosen method and theory to achieve this purpose was discourse analysis, new institutional theory was applied in order to discuss the preconceptions that the discourse analysis made visible. The regional and municipal cultural policy documents did not mention the public library as much as expected. The findings from the analysis show that the discourses identified in the policy documents were relatively similar. The discourses found in the regional cultural policy documents were: the literary discourse, the multifunctional discourse and the societal development discourse. Only the multifunctional discourse was identified in the municipal cultural policy documents. In the public library policy documents four discourses where identified: the literary discourse, the information-conveying discourse, the multifunctional discourse and the societal development discourse. The preconception that where made visible during the discourse analysis can be considered as a result of reproduction of other policy documents from the cultural policy field. According to institutional theory this can be viewed as isomorfism, and the policy documents are used to achieve legitimacy. In order to survive the regions, municipalities and public libraries reproduce values, norms and demands from the cultural policy field. During the analysis it became clear that there were two different logics present in the cultural and library policy documents: a market based logic and library logic. This is a two years master´s thesis in Library and Informations Science.

Det råder en ökning av skjutvapenvåld och ett allt råare klimat i samhället har vuxit fram där poliser allt oftare blir bemötta med hot samt låg tillit. Denna samhällsförändring väcker frågor kring hur och om det påverkar polisen dagliga arbete. Denna studie riktar därmed sitt fokus på polisers arbete och de krav samt förväntningar som finns på dem. Dessa krav och förväntningar gestaltas både internt från polisväsendet men även genom extern påverkan från allmänheten. Sett till det faktum polisens arbete innefattar många påfrestande situationer undersöker även studien vilka känsloregler som råder inom Polismyndigheten samt om poliserna får de verktyg som behövs för att hantera känslor som uppstår under arbetet. Det empiriska materialet består dels av intervjutexter från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta poliser som varit yrkesverksamma i minst ett år. Det har även genomförts en kvalitativ tematisk analys av Polismyndighetens medarbetarpolicy och värdegrund samt Polishögskolans utbildningsplan. Materialet har huvudsakligen analyserats utifrån Peter Berger och Thomas Luckmanns institutionsbegrepp samt nyinstitutionell teori med utgångspunkt i Ulla Eriksson-Zetterquist, Alexander Styhre och Thomas Kalling samt Meyer och Rowan. Även Arlie Russell Hochschild teori om känsloarbete samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv har utgjort centrala perspektiv i analysen av det empiriska materialet. Resultatet visar att de krav och förväntningar som finns inte alltid går att leva upp till då dokumenten inte är helt anpassade efter hur arbetet ser ut samt att det råder brist på resurser inom myndigheten. Vidare visade även resultatet att det inte finns några uttalade känsloregler. Slutligen redovisade resultaten att det råder en brist på konkreta verktyg kopplat till känslohantering samt att det finns en komplexitet kring det.

No description available.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Evelina Axelsson (01/08/30), Elin Judell (97/05/23),  Shila Rezai (01/01/23) Titel: CSRD, är revisionsbranschen redo?           En kvalitativ undersökning om hållbarhetsgranskning Handledare: Leanne Johnstone Nyckelord: Kvalitet, Pålitlighet, Granskning, Nyinstitutionell teori  Forskningsfrågor:  I vilken utsträckning påverkas kvaliteten och pålitligheten av hållbarhetsrapporter i samband med införandet av CSRD? Vilka konsekvenser kommer CSRD att få för revisionsyrket?  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur det nya direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, kommer att påverka praxis och processer för revisorer vid granskning av hållbarhetsrapporter. Undersökningen vill förklara sambandet mellan hur införandet av nya standarder och regelverk påverkar revisorsrollen.  Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av både hållbarhetsspecialister och auktoriserade revisorer.  Slutsats: Studien visar att normativ isomorfism har en dominerande ställning, därefter är tvångsmässig isomorfism den näst mest betydande vad gäller de konsekvenser som CSRD kommer att få för revisionsyrket. Även inslag av mimetiska tryck förekommer. Kvaliteten och pålitligheten av hållbarhetsrapporter förväntas påverkas i en större utsträckning vid införandet av CSRD.  En konsekvens av CSRD är att fler och fler revisorer kommer behöva vidareutbildas för att kunna granska hållbarhetsrapporter. Revisionsföretagen håller på att göra sig redo genom att utforma interna utbildningsinsatser och rekrytera mer personal. En möjlig konsekvens är också att det i framtiden kommer att ställas högre krav på auktorisation, där hållbarhet kommer att vara ett större område än vad det är i dagsläget. / Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Evelina Axelsson (01/08/30), Elin Judell (97/05/23), Shila Rezai (01/01/23)          Titel: CSRD, is the audit industry ready?           A qualitative study about sustainability assurance  Supervisor: Leanne Johnstone  Keywords: Quality, Reliability, Assurance, Neo-institutional theory Research questions:  To what extent is the quality and reliability of sustainability reports affected by the introduction of CSRD? What implications will CSRD have for the auditing profession? Purpose: The purpose of the study is to investigate how the Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, will affect the practices and processes of auditors when reviewing sustainability reports. The survey wants to explain the connection between how the introduction of new standards and regulations affects the auditor's role. Method: A qualitative study has been carried out in the form of semi-structured interviews. The respondents consist of both sustainability specialists and authorized auditors. Conclusion: The study shows that normative isomorphism has a dominant position, then coercive isomorphism is the second most significant in terms of the consequences that CSRD will have for the auditing profession. There are also elements of mimetic isomorphism. The quality and reliability of sustainability reports is expected to be affected to a greater extent by the introduction of CSRD. A consequence of CSRD is that an increased number of auditors will need further training to be able to review sustainability reports. Audit firms are preparing by designing internal training efforts and recruiting more employees. A possible consequence is also that there will be higher requirements for authorization in the future, where sustainability will be a larger area than it is today.

No description available.