Med jämna mellanrum dyker det upp artiklar om människor som behövt flytta efter renoveringar med omfattande hyreshöjningar och den bostadspolitiska debatten är hetare än på länge. De senaste årtiondena har kommunala bostadsbolag fått allt mer krav på att agera som privata bolag, med krav på vinst och affärsmässighet, samtidigt som ägarna – kommunen, har ett samhällsansvar. Den här studien undersöker relationen mellan affärsmässighet och samhällsansvar när det kommer till bostadsrenoveringar med hyreshöjningar, inom kommunalt ägda bostadsbolag. Studiens datamaterial baseras på sex kvalitativa intervjuer med aktörer inom fyra olika bolag. Med hjälp av diskursanalytiska verktyg, tidigare forskning gällande bostadsmarknaden samt teorier om nyliberalism, kommodifiering, gentrifiering och segregation försöker studien svara på vilka konflikter och konsekvenser som kan uppstå vid renoveringar samt hur det resoneras kring samhällsansvar inom allmännyttan. Studiens huvudsakliga slutsats är att samhällsansvar konstrueras i termer av vinst och affärsmässighet eftersom det endast är genom att gå i vinst som allmännyttan kan finnas kvar på marknaden och agera samhällsansvarigt. Den nyliberala konstruktionen av samhällsansvar går att härleda till nyliberala idéer på EU-nivå som har influerat den svenska bostadsmarknaden och ställt högre krav på vinst,samtidigt som statliga subventioner förbjudits. Det har försvårat för allmännyttiga bostadsbolag att erbjuda ett varierat utbud av bostäder eftersom renoveringsbehov av det befintliga beståndet i kombination med vinstkrav leder till ökade hyror vid renovering och därav minskat utbud av prisvärda lägenheter. För att allmännyttan fortfarande ska kunna ta ett samhällsansvar krävs det aktiva åtgärder av kommunen, där vinstkrav minimineras och hyresgästernas möjlighet att bo kvar prioriteras inom det handlingsutrymme som finns. Annars finns det risk för ökad polarisering mellan inkomststarka och inkomstsvaga hushåll i samhället, att boendesegregationen i Sverige reproduceras och att människor med låg inkomst får allt svårare att erhålla en bostad.

This Bachelor’s thesis examines and describes the governmental cultural policy in Sweden. The relation between the state and the market in society is in focus. Earlier research is used to describe the development of cultural policy in Sweden after the world war two until today. Two governmental bills are examined and described, one from 1974 and one from 2009. The main issues are: What ideological content can be seen in the two bills? What ideological content can be seen in relation to the market? What points of ideological similarity and difference appear in a comparison between the two bills? In general the conclusions from the analysis are that cultural policy in 1974 is formed around the word equality. The ideology in 2009 years bill is formulated in words of growth. In the comparison different patterns can be seen. An ideological development is clear that shows that neo-liberal market-related ideology is present 2009 but not in the bill from 1974. The method used in the Bachelor’s thesis is textual ideology analysis. A method/theory about ideology analysis created by the Swedish professor in history of ideas, Sven- Eric Liedman is used. / Program: Bibliotekarie

<p>Studien tar sin utgångspunkt i den svenska regeringens Globaliseringsråd där rådets underlagsrapporter skapat del av den empiri som vårt resultat bygger på. Studien visar på hegemonin i de rådande föreställningar om samhällsutveckling i samband med globalisering. Detta skrivs fram i olika författares bidrag till Globaliseringsrådet fram till maj 2009 och där studien har syftat till synliggöra det som av Globaliseringsrådet osynliggjort.</p><p> </p>

<p>År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och</p><p>riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar</p><p>sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005).</p><p>Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. </p><p>Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som</p><p>socialliberala influenser har tenderat att öka.</p>

År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005). Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som socialliberala influenser har tenderat att öka.

<p>This essay analyses the national standard for maintenance aid and if it´s compatible with the standards set in the government mould.</p><p>As new-liberal ideas get more scope in the Swedish policy the analyses focus consisted in seeing about the social contribution been changed, and if the standards in the government mould have lost their worth.</p><p>The national standard is not edified on the basis of subsistence levels, but becomes paradoxical when numbers of welfare recipients is the measure used in order to measure poverty, concurrent as the government mould aims to protecting every citizen’s welfare.</p><p>The study analyses a type of society that has emerged during a period of time. In a normative analysis concepts are set in relation to each other where, the analysis presents standards that are vague. If the standards in the government mould are presented as something valuable and get their worth back in the policy, perhaps also the citizen´s in Sweden change attitude to poverty and welfare contribution.  </p><p> Social- liberalism justifies social contribution and the welfare State, while new-liberalism has other opinions about what redistribution should contain. An important knowledge to present as Sweden is moving towards more new-liberalistic values.</p>

Alarmerande rapporter visar att unga kvinnor är den största riskgruppen för stress och utmattning. I denna kvalitativa studie, vars syfte är att undersöka unga kvinnors levda erfarenheter av stress och utmattning, intervjuas åtta kvinnor med erfarenheter av just detta. Studien tar avstamp i socialkonstruktivistiska perspektiv på hälsa, och utgår från teorier som fokuserar vid genusrelationer och kontextualiserar samhället i den nyliberala kapitalismens logik. Analysen visar att den förkroppsligade stressen betraktas som en begränsning och kopplas till känslor av besvikelse över att kroppen inte kan ”prestera” som man vill. Berättelserna om stress och utmattning fokuserar vid den kvinnliga könsrollen och identitetskonstruktionen ”duktig flicka”, där prestation och bekräftelse skrivs fram som centrala aspekter. Vidare kopplas upplevelser av att bli sjuk till skamkänslor och dåligt samvete. Här spelar diagnoser en viktig roll, och kan fungera både möjliggörande och begränsande. Informanterna berättar om sina möten med vården i termer av att känna sig förminskad och att bli reducerad till en kropp. Analysens huvudsakliga poänger visar att unga kvinnor investerar i duktighet och i en normativ medelklassfemininitet för att skapa ett eget värde, och att stress och utmattning måste förstås och läsas genom kulturella aspekter.

Sammandrag Carl-Fredrik Olsson, Självständigt forskning- och utredningsarbete, Ht 2019,   Handledare: Johanna Tangnäs, Nyliberalt idéskifte inom Socialdemokraterna: en idéanalys av det socialdemokratiska arbetarpartiets inställning till det fria skolvalet Syftet med studien är att undersöka om det inträffat ett idéskifte gällande frågan om det fria skolvalet inom det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) mellan åren 1988-1996. Givet partiets hegemoniska ställning inom svensk politik är även syftet att undersöka om partiets eventuella idéskifte lett till att idén om det fria skolvalet blivit hegemonisk. Undersökningen söker svar på frågorna om det går att urskilja ett idéskifte från en klassisk socialdemokratisk till en nyliberal syn på det fria skolvalet och dels om idén om fritt skolval blivit hegemonisk. Detta mellan åren 1988-1996. Metoden för att söka svar på forskningsfrågorna är idé och ideologianalys och analysverktyget idealtyper. Teoretiskt utgår studien utifrån att maktrelationer mellan grupper kan existera även då det råder samtycke kring politiska frågor givet att frågorna kan innebära en intressekonflikt mellan olika grupper. Detta definieras inom studien som hegemonisk maktutövning. Det empiriska materialet i studien består av de två Socialdemokratiska (SAP) propositionerna Om skolans utveckling och styrning och Fristående skolor m.m.  Studiens slutsatser är att det skett ett nyliberalt idéskifte med avseende på Socialdemokraternas (SAP) syn på det fria skolvalet. Detta med avseende på partiets syn på det offentligas roll och legitimeringen av friskolor. Ett idéskifte kunde inte utläsas med avseende på Socialdemokraternas jämlikhetssyn. Vidare har denna studie kommit fram till att idén om fritt skolval inte kan sägas blivit hegemonisk. Socialdemokraternas (SAP) förändrade inställning till frågan om fritt skolval visar dock på en klyfta mellan partiet och dess intressen.

Studien behandlar de föreställningar och ideal som präglar stadsplanering som diskursiv praktik. Uppsatsen tar sin empiriska utgångspunkt i stadsutvecklingsprojektet Inre hamnen i Norrköping och baseras på kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner som är involverade i projektet. I uppsatsen ämnar jag belysa hur stadsplanering som diskurs formar de värden som har vägts in i planeringen av Inre hamnen. Jag har även undersökt huruvida man kan urskilja en spänning mellan ekonomiska och sociala föreställningar inom diskursen för stadsplanering. Studien behandlar teman som jag genom tolkning av mitt material identifierar som centrala för den planeringsdiskurs som präglar Inre hamnen. I studien undersöks hur informanterna talar om attraktivitet och urbanitet, vilket ställs i relation till teorier om gentrifiering. Jag analyserar även hur platsens historia görs till ett urbant värde, samt undersöker synen på staden som konkurrenskraftig. Slutligen diskuteras social hållbarhet i relation till stadsplanering. Studien visar att stadsplanering är tydligt influerad av en nyliberal diskurs där marknaden formar de villkor som stadsplanering sker under, vilket leder till att värden som urbanitet värdesätts då det ses som att det bidrar till ekonomisk tillväxt, medan sociala faktorer hamnar i konflikt med det nyliberala tankesättet och riskerar att nedprioriteras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur rekryterare konstruerar ledarskap i dagens nyliberala samhälle. Sex intervjuer genomfördes med rekryterare inom både offentlig och privat sektor. Den tematiska analysen resulterade i två huvudavsnitt: ett gott ledarskap och rekrytera på rätt grunder. Ledarskapsdiskursen visar att den är präglad av att få människor att följa, utvecklas och växa som individer. Studien påvisar att de situationella faktorerna i en nyliberal tid spelar en avgörande roll för hur rekryterare talar om ledarskap. Dessa faktorer består av att vinna förtroende, medarbetarskapets betydelse för ledarskapet, arbetslivets roll i en nyliberal tid, flexibilitet och förändring samt självinsikter och mognad. Genom att uppfylla ovanstående faktorer bildas ett gott ledarskap. En chefs hierarki är inte längre lika synligt framträdande i ett nyliberalt samhälle där allas lika värde är något som värdesätts utifrån tillitsinkludering. Resultatet visar att hur rekryterarna konstruerar ledarskap influerat av en nyliberal tid är komplext. Ledaren förväntas ofta klara av svåra uppgifter utan att organisationen många gånger följer upp hur den faktiska arbetssituationen för ledaren ser ut.Denna studie har bidragit med att fylla det forskningsglapp som påträffats av ledarskapsstudier utifrån rekryterares perspektiv. Studien är viktig i forskningsfältet eftersom rekryterare kan komma påverka den allmänna diskursen om ledarskap och det i sin tur kan påverka arbetslivet för människor i samhället. / <p>2022-06-07</p>