<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer det är som styr ett avhopp från en nazistisk organisation. För att få en helhetsförståelse har dessa faktorer undersökts på individ-, grupp- och samhällsnivå. Empirin består, förutom litteraturstuder, av halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide som vägledande verktyg. Att studera avhoppet som fenomen är både känsligt och komplext varför det krävts flera teoretiska perspektiv, vilka dessutom diskuterats på olika nivåer. Resultatet har visat att det är de trasiga, svikna och vilsna ungdomarna som söker sig till nazistiska grupperingar, och att det är trygghet och bekräftelse de söker i dessa grupper. Undersökningen har även visat på gruppens betydelse, som en viktig faktor, för de ungdomar som tvekar att våga ta steget att lämna gruppen. Behovet av en trygghetskänsla har varit ett av studiens centrala resultat. Det här behovet har styrt både intåget i den nazistiska sfären, menäven processerna kring avhoppet. Vidare har det framkommit att samhällets insatser för dessa ungdomar är mycket bristfälliga och att det behövs betydligt mera resurser.</p>

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer det är som styr ett avhopp från en nazistisk organisation. För att få en helhetsförståelse har dessa faktorer undersökts på individ-, grupp- och samhällsnivå. Empirin består, förutom litteraturstuder, av halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide som vägledande verktyg. Att studera avhoppet som fenomen är både känsligt och komplext varför det krävts flera teoretiska perspektiv, vilka dessutom diskuterats på olika nivåer. Resultatet har visat att det är de trasiga, svikna och vilsna ungdomarna som söker sig till nazistiska grupperingar, och att det är trygghet och bekräftelse de söker i dessa grupper. Undersökningen har även visat på gruppens betydelse, som en viktig faktor, för de ungdomar som tvekar att våga ta steget att lämna gruppen. Behovet av en trygghetskänsla har varit ett av studiens centrala resultat. Det här behovet har styrt både intåget i den nazistiska sfären, menäven processerna kring avhoppet. Vidare har det framkommit att samhällets insatser för dessa ungdomar är mycket bristfälliga och att det behövs betydligt mera resurser.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur den nationalsocialistiska krönikören Paulina Forslund ser på jämställdhet och etnicitet. I sina texter på det nationalsocialistiska forumet Nordfront förhåller hon sig mycket kritisk till feminism och främlingarna, de icke-nordiska invandrarna.</p><p> </p><p>Jag använde mig av en kvalitativ metod, eftersom fokus låg på människan bakom texterna. Bland annat granskade jag Paulina Forslunds texter genom diskursanalys. Diskursanalys är nära associerad med det socialkonstruktivistiska perspektivet, som utgår från att språket representerar men också skapar den sociala verkligheten. Diskursanalysen vill fånga detta genom att se hur en text konstruerar sammanhanget som den ingår i. En av de författare som jag använt i min tolkning och analys är Zygmunt Bauman som skriver om Främlingen; skapad av oss människor, som ett sätt att göra gränsdragningar och göra världen begriplig. Vidare har jag gett en kort beskrivning om vad feministisk teologi står för, i syfte att bemöta hennes kritik av kristendomen.</p><p> </p><p>Jag kom fram till att Paulina Forslunds åsikter om feminism och etnicitet grundar sig i att hon befinner sig i den rasideologiska diskursen. I den finns inte utrymme för individuella skillnader inom kategorin kvinnor eller individuella skillnader inom kategorin män. Den rasideologiska diskursen uppfattar könen som två motsatta kategorier, där ”riktiga” kvinnor enbart ägnar sig åt sin familj, och ”riktiga” män beskyddar densamma mot inkräktare. Samma polariserande synsätt gäller utomnordiska invandrare; de ses enbart som främlingar med en dålig kvinnosyn.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: ras kön nationalsocialism religion diskursanalys feminism</strong></p><p><strong> </strong></p><p></p>

The purpose of this study is to investigate how the argumentation for the freedom of speech versus the right to safety was presented when these rights came in conflict with each other when a neo-Nazi organization was allowed to co-arrange Almedalen 2017. The material consists of press statements, debate articles and news articles where the arguments of four key agents connected to Almedalsveckan 2017 were collected. In order to fulfill the purpose of the study, the argumentation is analyzed by answering three research questions: How did each agent present their argument? How did the argumentation rely on current law? How did the agents rely on the others’ rights claim? The argumentation is analyzed qualitatively through a normative theory in order to investigate how the claims were made for each right. The agents that claim freedom of speech are Region Gotland and the police. The agents that claim the right to safety are RFSL and Funktionsrätt Sverige together with the JAG Association. The argumentation is categorized thematically for each agent and every category is analyzed separately. The results show that both sides used emotionally charged arguments or affective language and both sides may be considered as lacking in concretization regarding the meaning of their main arguments. Both sides clearly relied on current law by either mentioning laws explicitly or implicitly. All of the agents made some statement about the other key agent’s position or responsibility. Both sides can be considered as having valid right claims by referring to intrinsic values and current law. In the end, Region Gotland and the police have the right to determine who is allowed to co-arrange Almedalen and can therefor decide which claimed rights that is prioritized in the value hierarchy. Furthermore, the study shows that each conflict of rights needs to be valued individually as the circumstances, consequences and claims are crucial for the determination of the hierarchy. For future research, I recommend investigating how the public opinion considers allowing or limiting neo-Nazi’s freedom of opinions, as well as investigating how the Swedish praxis regarding the application and restriction of freedom of opinions for neo-Nazi organizations and parties is carried.

<p>Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen.</p>

Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen.

This essay is about the modern Swedish Nazi movement in relation to the German Nazi movement before and during the Second World War. The analysis is made using the Nazi Myth theory as described by French philosophers Philippe Lacoue-Labarthe &amp; Jean-Luc Nancy. Theory and method are aimed at analysing the Nazi movement as a religious one. In this essay I have identified five main Nazi Myth elements required to realize Nazi ideals and embraced by original German Nazis. Through text analysis I have studied how Swedish Nazis use and reproduce these elements.The result will show that the main elements are well represented in modern Swedish Nazi texts and must be considered as central and bearing in modern Swedish Nazism. However, modern Swedish Nazism is also different from original German Nazism in some ways, for example in view of race, land and art.