Der Beitrag entwickelt einen Betrachtungsrahmen für E-Publikationen. Hierzu werden Merkmale mit einem Fokus auf General Online Content Services entwickelt und mit zugehörigen Merkmalsausprägungen eingeführt. Die Merkmale lassen sich wie folgt gruppieren: Publikationsweise (Veröffentlichungsform, Art der Primärinhalte, Publikationsweise und Erscheinungshäufigkeit), ausgewählte Akteure (Autoren, Autorentyp und Redakteure), funktionaler Umfang (Personalisierungsmöglichkeiten und Funktionen) und ökonomische Aspekte (Einnahmequellen, Preisfindung und Bezahlmöglichkeiten). Die Anwendbarkeit der Betrachtungsmerkmale wird an Hand von zwei Beispielspublikationen aus obiger Anwendungsdomäne und einem domänenfremden Beispiel getestet. Im Ergebnis erweisen sich die vorgeschlagenen Merkmale und ihre Ausprägungen als anwendbar und abprüfbar. Neben der Möglichkeit der Bestandsaufnahme, die bei einer einzelnen E-Publikation im Zeitverlauf Veränderungen abbilden kann, bietet der durch die Merkmale geformte Betrachtungsrahmen eine Möglichkeit, verschiedene elektronische Publikation vergleichend gegenüberzustellen, Stärken und Schwächen zu identifizieren und dadurch Entwicklungspfade für Erweiterung und Ausbau einer E-Publikation aufzuzeigen.

In today’s business climate permeated by Big Data, an opportunity to drive performance lies in analysing consumer behaviour from user data. In particular for online content providers, user data is available in abundance and logged continuously. This leads to new possibilities for design and usage of metrics, as businesses can benefit from smart and timely decision-making. However, in order to profit from user data in performance measurement (PM), it is critical to identify metrics that truly guide decisions. Thus, an effective and efficient PM process is imperative. Despite its promise, Big Data’s role in PM has been scarcely researched. Research has studied user behaviour from data, for instance in the context of video or audio streaming and web search, but primarily with a focus on technical performance. In addition, the research on online content providers’ PM is fragmented, and has mainly been conducted by practitioners. Thus, the PM field needs to be updated to reflect today’s dynamic and digital business climate. Therefore, the purpose of this research was to explore how online content providers, generating a large amount of user data, work with PM, and also practically illustrate how metrics can be designed from user data. The research was carried out as a case study at an audio streaming company, but empirics was also gathered from other online content providers with the aim to increase the generalisability. The illustration of metric design was based on quantitative analysis of commuters’ in-car audio streaming. For commuters’ audio streaming it was found that suitable metrics should capture the habitual nature. Therefore engagement metrics were found to be applicable, for instance the fraction having sessions both in the morning and afternoon, and the fraction having more than one day commuting with the streaming service per week. In regard to online content providers’ PM process, this research contributes with a proposed framework, which was developed from three existing frameworks; HEART reflected as important measurement dimensions and translation of goals to metrics, OKR which sets the focus in terms of high-level goals, and design-implement-use reflected as the process’ phases. It was found that insights from user data and explicit user feedback are complementary and can arise throughout the whole process, and that mutual communication between data scientists and product managers is crucial. Further, four types of iterations were identified in the process; modifying a metric, designing new metrics, completely changing a metric, and starting new initiatives. Moreover, metrics were found to be highly context dependent. Additionally, four important aspects were identified in metric design; data availability and proxy assessment, characteristics and form of metric, metric trade-offs, and metric movement interpretation. / I dagens affärsklimat genomsyrat av Big Data finns en möjlighet att driva resultat framåt genom analys av kundbeteenden från användardata. I synnerhet för online-tjänsteföretag samlas användardata kontinuerligt och finns tillgänglig i en oerhörd mängd. Detta skapar nya möjligheter för design och användande av mätetal då företag kan utveckla smartare och snabbare beslutsfattande. För att verkligen dra fördel av användardata i prestationsmätning (PM) är det dock kritiskt att identifiera mätetal som faktiskt bistår beslutsfattande, vilket följaktligen kräver en effektiv PM-process. Trots potentialen är forskning på Big Data inom PM begränsad. Studier har analyserat kundbeteenden från användardata, exempelvis i kontexten av strömmad video eller audio och webbsökningar, men primärt med fokus på tjänstens tekniska prestanda. Vidare är forskning på PM hos online-tjänsteföretag fragmenterad, och huvudsakligen genomförd av företag inom industrin. Följaktligen bör fältet aktualiseras för att reflektera dagens digitala och dynamiska affärsklimat. Därför var syftet med denna studie att utforska hur online-tjänsteföretag, som besitter stora mängder användardata, arbetar med PM, men även praktiskt illustrera hur mätetal kan designas från denna data. Studien genomfördes som en fallstudie på ett ljud-strömningsföretag, men empiri insamlades även från andra online-tjänsteföretag med avsikt att öka generaliserbarheten. Den praktiska illustrationen av mätetals-design baserades på en kvantitativ analys av pendlares audio-strömning i bil. För pendlares audio-strömning i bil fann denna studie att lämpliga mätetal bör fånga den vanemässiga aspekten associerad med pendling. Därmed anses mätetal som reflekterar engagemang lämpliga, exempelvis andelen som har sessioner både på förmiddagen och eftermiddagen och andelen som har mer än en dag med pendlar-sessioner i veckan. Gällande PM-processen hos online-tjänsteföretag bidrar denna studie med ett föreslaget ramverk som utvecklades från tre existerande ramverk; HEART som reflekteras i form av viktiga mätetalsdimensioner samt översättning av mål till mätetal, OKR vilket sätter fokus för processen i termer av mål på högre nivå, och designa-implementera-använda som reflekterar processens faser. I studien kom det fram att insikter från användardata och explicit användaråterkoppling kompletterar varandra, och att dessa kan uppkomma under hela processen. Vidare konstaterar denna studie att ömsesidig kommunikation mellan dataforskare och produktchefer är essentiellt. Dessutom identifierades fyra typer av iterationer som kan förekomma vid användning av mätetal; modifiera mätetal, designa nya mätetal, fullständigt förändra mätetal samt påbörja nya initiativ. Därutöver kan studien konstatera att mätetal är högst kontextberoende, och att det finns fyra viktiga aspekter att ta hänsyn till i mätetals-design; data-tillgänglighet och proxy-utvärdering, karaktäristik och form på mätetal, trade-off mellan mätetal, samt tolkning av mätetals-förändringar.

近年來，寬頻網路與數位內容的興起，受到世界先進國家的注意。在台灣，寬頻網路與數位內容不僅是產業界及學術界熱門的研究及發展課題，也是政府既定的產業政策方向，但卻少有研究同時針對兩者進行完整的討論和其關連之研析。 本研究旨在針對科技、產製、市場、經營與政策五個面向，透過文獻分析與深度訪談法，從趨勢發展的角度探討數位內容與寬頻網路彼此的前景和關連。 本研究認為，寬頻網路與數位內容在科技、產製、市場、經營及政策等面向上的發展關連緊密，彼此相輔相成，並可以產生整合的效果： （一）科技面：寬頻網路傳輸效能與效率的提升，加上科技匯流與IP網路的整合，提供內容已成為寬頻網路必然的發展趨勢。 （二）產製面：數位內容可以發展多元創新的應用，主要仍是寬頻網路的推波助瀾，因此寬頻網路未來勢必成為數位內容最重要的傳輸通路。 （三）市場面：寬頻網路與數位內容的市場需求彼此重疊。提供加值內容可以創造寬頻市場的範疇經濟優勢，透過寬頻傳輸則可以擴大數位內容的市場規模。 （四）經營面：寬頻網路與數位內容經營者的核心能力不同，彼此價值鏈的關連緊密，並可以提供創新和多元的經營模式。 （五）政策面：世界重要國家都很重視寬頻網路與數位內容的推展，同時推展寬頻網路和數位內容可以滿足彼此在政策上的供給和需求關連。 在台灣，近年來寬頻網路和數位內容產業發展迅速，但少有相互合作以發揮整合優勢的成功案例，另外在寬頻連線速率和線上內容的品質方面，也還有進步的空間。因此，政府除應持續加強寬頻網路和數位內容的推展，也可以同時思考寬頻網路與數位內容產業政策之間的支援與整合。 / While the upsurge of broadband and digital content has attracted considerable attention in developed countries recently, in Taiwan, despite the fact the fixed official policy has propelled the R&D on the subject either in the field of industry or academia respectively, integrated program researches are inadequate. This research aims to explore the prospects and correlation of digital content and broadband through literature analysis and intensive interviews, focusing on five dimensions of technology, production, market, operation, and policy. In conclusion, the broadband and digital content developing cooperatively and coordinately results in synergy out of the five facets as below： A.Technology：The upgrade of transmission effect and efficiency, as well as the digital convergence and IP network integration, broadband entrepreneurs offering content has inevitably become a trend. B.Production：Broadband fostering the growth of digital content enables it be applied in an innovative way, making it definitely a significant transmission material for digital content. C.Market：The market demand of broadband and digital content overlaps, and the economy scope advantages in broadband market is reachable when broadband is provided with value-added content. D.Operation：Broadband operators and digital content operators, closely correlating with each other in value chains, vary in core competence, which may innovate and variegate business models. E.Policy：Most advanced countries have been making efforts to promote broadband and digital content, while the policies of broadband and digital content are both enforced, the supply and need of both industries can be fulfilled. Despite of broadband and digital content industries developing in Taiwan in recent years, successful synergy cases out of cooperation between broadband and digital content run short. The speed rate of broadband access and the quality of online content issues remain to be strengthened. It is suggested that the government persist in popularizing broadband and digital content, besides working out interdisciplinary policies for broadband and digital content.