I ett snabbt förändrande medielandskap finns det fog för att undersöka vilken plats de gamla journalistiska idealen har i dagens journalistiska arbete. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska sportjournalister med fokus på fotbollsjournalistik ser på objektivitetsidealet och hur de anser att deras förhållande till objektivitet ser ut i arbetet. Varför just fotbollsjournalistik? För att sportjournalistiken är en genre som har ansetts haft ett speciellt förhållande till objektivitet och för att det saknas forskning som beskriver området. Eftersom det handlar om en kandidatuppsats vore det orimligt att ge sig på att försöka beskriva all sportjournalistik, varför jag har begränsat mig till fotbollsjournalistik som är den största subgenren inom sportjournalistiken.   Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer med fem olika journalister från fem olika medier. De har i längre semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor som kretsar kring objektivitet, hur de själva anser att man borde bete sig och hur de anser att andra fotbollsjournalister agerar. De har även svarat på vad det finns för situationer som kan ställa till problem och om de anser att sportjournalister har en annorlunda syn på objektivitet jämfört med journalister som inte jobbar med sport.   Några av slutsatserna som kan dras av uppsatsen är att fotbollsjournalisterna saknar en enhetlig definition av begreppet samt ett enhetligt tillvägagångssätt för hur de bör bete sig, det finns en stor tilltro till den egna förmågan att vara objektiv. Kollegor och konkurrenter ifrågasätts dock, framför allt lokaltidningsjournalister samt kvällstidningsjournalister. Det tas även upp att många av fotbollsjournalisterna hejar på ett lag när de blir intresserade av fotboll, men att känslorna ska avta efter att de har blivit journalister.

Att den organiserade brottsligheten ökat och blivit ett allt vanligare fenomen i Sverige kan inte undgått många. I stort sett dagligen under 2023 har det rapporterats om skjutningar, sprängningar och andra våldsdåd vilka kunnat härröras till konflikter mellan olika kriminella grupperingar och nätverk. Något som noterats av exempelvis Polismyndigheten är att antalet kvinnor involverade i den organiserade brottsligheten även tycks öka. Kvinnornas roller i gängen och nätverken har vuxit sig starkare och begrepp som goa och gröna gummor har uppmärksammats under senare tid. Kvinnornas delaktighet i de kriminella nätverken och gängen kan dock inte noteras nämnvärt i brottsstatistiken eller i en ökning av antalet lagföringsbeslut. Hur kan det se ut så trots att kvinnornas kriminalitet tycks öka och bli grövre?  Kvinnorabatt och den rosa lagboken är båda benämningar på den kritiserade positiva juridiska särställning som kvinnor sägs erhålla.  Syftet med arbetet har varit att undersöka den eventuella existensen av den rosa lagboken samt hur den kvinnliga kriminaliteten eventuellt påverkas av en särbehandling. Den rosa lagboken och kvinnors delaktighet i kriminella gäng och nätverk är relativt outforskade områden inom juridiken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag delvis frångått en klassik juridisk metod för att i stället använda mig av rättanalytisk och rättssociologisk metod. För att uppnå resultat och föra forskningsläget framåt har jag använt mig av en stor bredd i valet av material.  Några av de faktorer som ligger till stöd för att en kvinnlig särbehandling föreligger är att kvinnor mer sällan döms till fängelse och i de fall en kvinna döms till fängelse blir ofta straffet kortare jämfört med en man som begått samma brott, kvinnor döms även procentuellt oftare till rättspsykiatrisk vård jämfört med män.  I arbetet presenteras flera olika teorier och förklaringar till varför kvinnor särbehandlas juridiskt. Dels presenteras teorin om att kvinnor i större utsträckning skulle omfattas av det förmildrande omständigheterna och i mindre utsträckning av de försvårande i 29 kap. brottsbalken (1962:700) (BrB). En sådan särbehandling skulle då kunna anses ha lagstöd och därmed vara legitim. Ytterligare teorier som presenteras bygger på idén av att domare och övriga aktörer inom rättsväsendet påverkas av stereotypa föreställningar, förutfattade meningar och bias vilket resulterar i en positiv särbehandling av kvinnor, något som inte kan betraktas som juridiskt berättigat.  Resultatet visar på att flera grupper inom rättskedjan, medvetet eller omedvetet, påverkas av en gärningspersons kön, något som bekräftar idén om att den rosa lagboken de facto existerar och används inom svensk rätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rekryterare i bemanningsbranschen bedömer kandidaters personliga egenskaper samt hur de resonerar om personlighetsbedömning och objektivitet. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta rekryterare från sju olika bemanningsföretag i tre svenska städer. Datan analyserades genom en empiristyrd tematisk analys utifrån kategorier och tematiska enheter för att kartlägga resonemang. Resultatet visade att deltagarna lade stor vikt vid kandidaters personliga egenskaper vid rekrytering. Egenskaperna bedömdes främst på kandidatens förmåga att kommunicera dessa skriftligt och verbalt, samt på kandidatens uppträdande. Deltagarna var av uppfattningen att det troligtvis inte går att uppnå fullständig objektivitet vid personlighetsbedömning, men att det är viktigt att sträva mot det i den mån det går. Deras förhållningssätt mot objektivitet i praxis varierade.

No description available.

<p> </p><p>Idag använder sig företag till viss del av externa värderare. Detta gör de för att öka förtroendet för deras egna interna värderingar. Delvis visar det att internvärdering inte kan anses vara lika objektiv som extern, men också mer sparsamt för företagen. Företagen kan exempelvis välja ut 20 % av deras totala förvaltningsfastigheter som har internvärderats, för att låta en extern värderare också göra en värdering. Dessa 20 % har företagen själva valt ut. Vem säger att resterande 80 % är objektivt värderade, när dem endast blivit internvärderade? Självklart så sparar företag pengar på att internvärdera, men samtidigt lämnas det luckor till att övervärdera för egen vinning.</p><p>Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för objektivitetsdilemmat inom förvaltningsfastighetsbranschen. Tanken är att upplysa om detta problem.</p><p> För värderings frågor inom förvaltningsområdet vill författarna få svar på två frågor:</p><p>Påverkas objektiviteten beroende på vem som utför värderingen av fastigheten?</p><p>Finns det utrymme för subjektiva värderingar vid internvärdering?</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Idag använder sig företag till viss del av externa värderare. Detta gör de för att öka förtroendet för deras egna interna värderingar. Delvis visar det att internvärdering inte kan anses vara lika objektiv som extern, men också mer sparsamt för företagen. Företagen kan exempelvis välja ut 20 % av deras totala förvaltningsfastigheter som har internvärderats, för att låta en extern värderare också göra en värdering. Dessa 20 % har företagen själva valt ut. Vem säger att resterande 80 % är objektivt värderade, när dem endast blivit internvärderade? Självklart så sparar företag pengar på att internvärdera, men samtidigt lämnas det luckor till att övervärdera för egen vinning. Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för objektivitetsdilemmat inom förvaltningsfastighetsbranschen. Tanken är att upplysa om detta problem.  För värderings frågor inom förvaltningsområdet vill författarna få svar på två frågor: Påverkas objektiviteten beroende på vem som utför värderingen av fastigheten? Finns det utrymme för subjektiva värderingar vid internvärdering?

Det är väl känt att mediebranschen befinner sig i en tid av förändring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sämre, och såväl frilansarvodena som andelen fasta anställda har minskat. När journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr är en variant på sådana.  Syftet med vår studie var att ta reda på vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrågade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller. Vi ville även ta reda på vilka etiska dilemman frilansjournalister som tar pr-uppdrag möter, och om de upplever att de bryter mot den journalistiska yrkeskodexen. Vidare ville vi få en bild av vad de tillfrågade tror om utvecklingen av denna gränsöverskridande verksamhet. Vår teoretiska ram bygger på forskning kring objektivitetsbegreppet, journalisters ideal, allmänhetens förtroende för pr, samt kritisk-teoretisk forskning om mediebranschens utveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken frilansande kvälls- och dagstidningsjournalister som tar sidouppdrag inom pr har intervjuats. Deras svar har tematiskt analyserats med inspiration från hermeneutiken.   Studien visar att frilansjournalister i regel har ett förhållandevis pragmatiskt synsätt på sina dubbla verksamheter. Det är av ekonomiska skäl de tar sidouppdrag inom pr. Frilansjournalister håller dock sina journalistiska yrkesideal högt, och hävdar själva att de inte har några problem med att separera sina dubbla yrkesroller. Respondenterna hävdar att de själva sällan står inför några etiska dilemman, eftersom de ämnen vilka de gör pr för är såpass harmlösa. Vad gäller deras syn på framtiden är de alla överens om att gränsen mellan vem som är journalist respektive pr-konsult kommer att bli alltmer diffus. I en tid då journalistiken inte betalar sig tvingas journalisterna till att ta sidouppdrag av den här typen, vilket i sin tur kan ge anledning att ifrågasätta deras ställning som objektiva.

Abstract   Mona Sahlin's dishwasher decides the election!   Maybe. How journalism portraits politics is at least not fully objective with focus on societal matters. There is also a change over time indicating an up-going trend of less objective journalism. Other results of this case study indicates that politicians are more inclined to participate in journalism than before and that politics presented as scandal is increasing. The aim of this study is to investigate objectivity in political journalism over time. Using the quantitative content-analyses the study encoded 600 journalistic articles subjecting politics in the Swedish society. These articles were chosen from Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Aftonbladet, both paper editions only excluding web editions. Theories supporting the study are the framing-theory, the knowledge-theory and other theories describing how objectivity changes over time. Objectivity has been debated in journalism and has founded different perspectives on how professional journalism can be obtained. This has historically changed the practice of journalism and the study assumes from this phenomenon. Citizens are dependent on journalism for information on things that does not belong in their everyday life. Politics is such a subject that needs to be reported on and that's why this study investigates objectivity in political journalism.  The result concludes extreme choices of subject in political journalism, where about 50 % of the articles encoded portrayed the everyday chores or statements of politicians. This is indicating an up-going trend of less objective journalism and is supported by other less extreme results of the study. / Sammanfattning   Mona Sahlins diskmaskin avgör valet!   Kanske. Hur journalistik gestaltar politik är i alla fall inte helt sakligt med samhällsfrågor i fokus. Över tid finns dessutom en förändring i den politiska gestaltningen som tyder på en alltmer osaklig journalistik. Vidare indikerar denna fallstudie att politiker blir alltmer benägna att utnyttja plats i journalistiken. Objektivitet är debatterat i journalistiken och har grundlagt olika synsätt på hur bra journalistik ska uppnås. Detta har historiskt förändrat hur journalistik har utförts och studien utgår från och fokuserar på just detta fenomen. För samhällsinformation som inte tillhör invånarnas vardag behövs rapportering i form av journalistik. Politiken är vad som styr samhället och därför blir det viktigt att undersöka rapporteringen av det. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur objektivitet har förändrats över tid, genom en fallstudie på papperstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Studien utgår från teorier om objektivitet och dess förändring i journalistiken såsom kunskapsteorin och dagordningsteorin. Genom metoden kvantitativ innehållsanalys undersöks sammanlagt 600 artiklar om politik. Resultatet visar på ökande användning av ett visst antal källor, där politiker blir vanligare som källa. Det visar också att det är artiklar om politikers mer praktiska åtaganden och uttalanden som ökar, vilket motsvarade ämnet i runt hälften av alla artiklar i undersökningen.

No description available.

I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande. För två av fyra tidningar kunde partiskhetsutlåtanden göras, där en bedöms som partisk och en som opartisk. Dagens Nyheters rapportering bedömdes som partisk, då Alliansens fick betydligt mer uppmärksamhet och nästan uteslutande positiv uppmärksamhet, samtidigt som De rödgröna fick avsevärt mindre utrymme och mestadels negativ uppmärksamhet. Svenska Dagbladet å andra sidan lyckades balansera sin rapportering mellan blocken, både i fråga om utrymme och behandling och bedömdes därför som opartisk i frågan. Aftonbladet och Expressens resultat var tvetydiga och tillät inte att utlåtanden gjordes, åt det ena eller andra hållet.